Läkemedel mot benskörhet kan ge sämre egen reparationsförmåga

En av de vanligaste läkemedelsbehandlingarna vid benskörhet ger upphov till en tidigare okänd kristallbildning i benens celler, visar en studie vid Sahlgrenska akademin. Upptäckten kan vara viktig för förståelsen av läkemedels påverkan på benkvaliteten.

– På lång sikt är kristallbildningen inte bra, det bildas en helt annan komposition och hårdhet än i normal benvävnad, säger Furqan A. Shah, disputerad forskare inom biomaterialvetenskap och försteförfattare till en artikel publicerad i tidskriften Nano Letters.

Tillsammans med Anders Palmquist, docent i biomaterialvetenskap, samt kollegor på Uppsala universitet och McMaster University, Kanada, har han på ett helt nytt sätt undersökt benbiopsier från åtta patienter som genomgått behandling med bisfosfonat, ett läkemedel som ofta ges vid benskörhet för att hämma benförlust.

Försämrad kvalitet

Med hjälp av avancerad nano-analytisk elektronmikroskopi har man utfört detaljerade högupplösta analyser av kristallerna som bildas i de hålrum celler lämnar efter normal celldöd. Motsvarande kristallbildning fanns inte i benvävnad hos de friska kontrollpersoner man jämförde med, där håligheterna istället byggs igen av vanligt benmineral.

– Kristallerna som bildas är inte normala. Trots att det återfinns hundratals av dem i varje cell så är de i det här sammanhanget väldigt stora, vilket tyder på att de kunnat växa ovanligt långsamt i de hålrum som uppstår, konstaterar Furqan A. Shah.

När det bildas relativt stora, mer kemiskt stabila och hårdare kristaller i benvävnaden så rubbas den viktiga och kontinuerliga ombildningen och föryngringen av benvävnad, och benkvaliteten försämras.

En pusselbit

– Studien visar även vikten av analystekniker som möjliggör både avbildning och detaljerad bestämning av kristallers uppbyggnad och kemiska sammansättning, betonar Anders Palmquist.

Enligt författarna ger studien inget stöd för att ifrågasätta förskrivningen av bisfosfonat, som används sedan länge och av många. Däremot kan upptäckten bli en viktig faktor som vägs in när nya läkemedel utvecklas.

– Vi har hittat en pusselbit som potentiellt kan bli en viktig del i förståelsen av vad som påverkar benkvaliteten och uppkomsten av biverkningar från läkemedel, säger Anders Palmquist.

Titel: Micrometer-Sized Magnesium Whitlockite Crystals in Micropetrosis of Bisphosphonate-Exposed Human Alveolar Bone / http://pubs.acs.org/doi/abs/10.1021/acs.nanolett.7b02888

Kontakt:

Furqan A. Shah (engelskspråkig) 0765 77 86 72; furqan.ali.shah@biomaterials.gu.se 

Anders Palmquist 0768 97 90 58; anders.palmquist@biomaterials.gu.se 

Bilder: Furqan A. Shah och Anders Palmquist (foto: Göteborgs universitet)

Margareta Gustafsson Kubista
Pressansvarig kommunikatör
Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
031 786 49 76, 0705 30 19 80
margareta.g.kubista@gu.se


Sahlgrenska akademin är en fakultet vid Göteborgs universitet med 5000 studenter och 1800 anställda. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Fakulteten har 200 professorer och 700 aktiva doktorander. sahlgrenska.gu.se

Taggar:

Prenumerera

Media

Media

Citat

Det bildas en helt annan komposition och hårdhet än i normal benvävnad.
Furqan A. Shah, Sahlgrenska akademin