Läkemedel mot bipolär sjukdom kan ge njurskador
Läkemedel som innehåller litium och som används för att behandla bipolär sjukdom kan orsaka allvarliga njurskador. Men läkemedlens nytta uppväger riskerna, och forskare vid Sahlgrenska akademin rekommenderar därför fortsatt litiumbehandling.
Litium har använts för behandling av bipolär sjukdom, även kallat manodepressiv sjukdom, sedan 1960-talet. Litiumbaserade läkemedel som Lithionit och Litarex är idag de mest effektiva som finns att tillgå för att förebygga depression och mani. Senare studier visar att behandling med litium dessutom minskar risken för självmord, och många patienter världen över är beroende av litiumbehandling för att leva ett bra liv.
Nu konstaterar forskare vid Sahlgrenska akademin att behandling med litium kan orsaka allvarliga njurskador.
Doktoranden och psykiatern Harald Aiff medverkar i en forskargrupp bestående av experter inom psykiatri och njurmedicin. I sin avhandling visar Harald Aiff att patienter som började sin litiumbehandling före 1980 löper en åtta gånger högre risk att få njursvikt som kräver dialys eller njurtransplantation.
För patienter som inledde behandlingen efter 1980 har man inte hittat några patienter som utvecklat njursvikt, vilket kan tyda på att risken har minskat avsevärt. Detta beror sannolikt på att man i början av 1980-talet införde säkrare rutiner kring litiumbehandling.
Göteborgsforskarna avråder bestämt patienter från att avsluta litiumbehandling. Slutsatsen är att behandlingens goda effekter på bipolär sjukdom trots allt uppväger riskerna för njurskador. Det är dock viktigt att följa njurfunktionen regelbundet hos litiumbehandlade patienter.
– Litium är ett oerhört viktigt läkemedel för många patienter. Även om risken för njurskador ökar, är det ännu värre att ha obehandlad bipolär sjukdom. Därför fortsätter vi att rekommendera litiumbehandling, säger Harald Aiff.
Avhandlingen Clinical studies on long-term lithium therapy and kidney failure försvarades vid en disputation den 22 maj.
Länk till avhandling: http://hdl.handle.net/2077/35201
Kontakt:
Harald Aiff, doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
0767-710425
harald.aiff@neuro.gu.se
Handledare: Docent Jan Svedlund, jan.svedlund@vgregion.se, 070-7164849
Presskontakt Krister Svahn
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
0766-18 38 69
031-786 3869
krister.svahn@sahlgrenska.gu.se
Med 6 000 studenter och 1 800 anställda är Sahlgrenska akademin Göteborgs universitets största fakultet. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom farmaci, medicin, odontologi och vårdvetenskap. Vi sysselsätter 900 forskare, som i nationella och internationella samarbeten är engagerade i såväl grundläggande medicinsk forskning och patientnära studier i samarbete med Västra Götalandsregionen som i storskaliga studier på befolkningsnivå - allt med målet att förebygga, lindra och behandla sjukdom och ohälsa.
Taggar:
