Livslång ohälsa efter exponering för kemiska vapen

Personer som exponerats för kemiska stridsmedel får ofta kroniska skador på exempelvis lungor, hud och ögon, men de drabbas också av depression, ångest och självmordstankar. Det framgår av forskning på överlevare från gasattacken mot kurdiska Halabja i Irak 1988.

– Resultatet visar att exponering för kemiska stridsmedel, framför allt senapsgas, leder till livslång fysisk och psykisk ohälsa, konstaterar Faraidoun Moradi, doktorand inom arbets- och miljömedicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, legitimerad apotekare, ST-läkare inom allmänmedicin samt försteförfattare till den aktuella artikeln i tidskriften Plos One.

Senapsgas och andra kemiska vapen är fortfarande ett hot mot människors säkerhet, och det finns i dag tiotusentals patienter, främst i Mellanöstern, som lider av långvariga skador efter exponering för kemiska stridsmedel.

Under andra halvan av 1980-talet användes senapsgas i stor omfattning i Irak. Den mest kända och värsta gasattacken var mot staden Halabja, där omkring 5 000 människor dog och 10 000-tals skadades.

Kropp och själ tar stryk

Till grund för den kvalitativa studie som nu publiceras finns djupintervjuer med 16 patienter i Halabja, 34 till 67 år gamla, som diagnostiserats med kroniska lungkomplikationer. Gruppen som utfört studien har bestått av forskare inom medicin, psykologi och antropologi vid Göteborg universitet och Martin Luther Universität i Halle-Wittenberg, Tyskland.

Offren upplever kraftiga försämringar av både fysisk och psykisk hälsa. Det handlar om andningsproblem, sömnstörningar, trötthet och problem med ögonen, men också depressiva symtom, ångest, självmordstankar och posttraumatiskt stressyndrom.

Forskarna pratar om ”kontamineringsångest”, en kraftfull reaktion på vad personerna utsatts för, som begränsat familjeliv, sociala relationer och arbetsförmåga. Arbetslöshet och förlust av socialt kapital har i sin tur lett till social isolering.

– Vår slutsats är att ett holistisk omhändertagande av de drabbade, och framför allt tidig upptäckt av somatisk och psykisk ohälsa, kan minimera försämring av hälsan, menar Faraidoun Moradi.

Viktigt även i svensk vård

Han lyfter också det faktum att hundratals kurdiska och syriska offer för senapsgas migrerat till Sverige, och kan behöva vård och uppföljning inom svensk primärvård.

– Studier av stridsgasexponerade patienter i Sverige och deras symptom, upplevelser och vårdbehov saknas. Vi behöver mer kunskap inom detta område för att kunna förbättra bemötande och den kliniska behandlingen och vara beredda på att hantera incidenter i framtiden, avslutar Faraidoun Moradi.

Titel: Health perspectives among Halabja’s civilian survivors of sulfur mustard exposure with respiratory symptoms – a qualitative study; https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0218648

Kontakt: Faraidoun Moradi 0762 85 09 45; moradi.faraidoun@gu.se 

Bild: Faraidoun Moradi (foto: Siri Sjölin)

Margareta Gustafsson Kubista
Pressansvarig kommunikatör
Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
031 786 49 76, 0705 30 19 80
margareta.g.kubista@gu.se


Sahlgrenska akademin är den medicinska fakulteten vid Göteborgs universitet med 5000 studenter och 1800 anställda. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Fakulteten har 200 professorer och 700 aktiva doktorander. sahlgrenska.gu.se

Taggar:

Om oss

Sahlgrenska akademin är en fakultet vid Göteborgs universitet med 5000 studenter och 1800 anställda. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Fakulteten har 200 professorer och 700 aktiva doktorander. sahlgrenska.gu.se

Prenumerera

Media

Media

Citat

Exponering för senapsgas leder till livslång ohälsa
Faraidoun Moradi, Sahlgrenska akademin