Luftföroreningar ökar risken att dö i Göteborg

Report this content

Personer med höga halter av luftföroreningar vid bostaden har en ökad risk att dö i förtid. Luftföroreningshalterna i Göteborg har dock minskat de senaste decennierna. Det visar en avhandling vid Sahlgrenska akademin som jämfört sambandet mellan luftföroreningar och dödlighet hos 7500 män.

Vi utsätts dagligen för luftföroreningar från motortrafik, uppvärmning och industri, som ökar risken för att insjukna i hjärtkärlsjukdomar och lungsjukdomar. I Göteborg och Sverige är luftföroreningshalterna lägre än i många andra delar av världen.

I sin avhandling har Leo Stockfelt, läkare och doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, studerat sambandet mellan luftföroreningar och risken att dö hos 7 500 äldre män i Göteborg från 1973 till 2007. Resultaten visar att de män som hade högre luftföroreningshalter vid bostaden löpte större risk att dö i förtid. Luftföroreningar beräknas ha orsakat cirka 200 extra dödsfall per år i genomsnitt i Göteborg under de senaste 40 åren.

– I Göteborg är luftföroreningshalterna lägre än i många andra delar av världen, men vi ser ändå ett samband med ökad risk att dö. Vi ser inte heller några tecken till någon säker nivå, utan förbättringar gör nytta vid alla nivåer. Det visar hur viktigt det är att sänka utsläppen av luftföroreningar, säger Leo Stockfelt, som dock understryker att det på individnivå inte finns anledning till större oro:

– De som bor centralt behöver inte vara särskilt oroliga för sin egen hälsa eftersom den ökade risken är liten för varje person. Men eftersom alla människor är utsatta för luftföroreningar dagligen är det en viktig hälsofråga för samhället.

I en annan delstudie exponerades 16 personer för vedrök, med syftet att se om det påverkade biomarkörer som visar på inflammation i lungorna eller i kroppen. Studien visade att vedrök har skadliga effekter på luftvägarna.

– Fynden stämmer överens med de epidemiologiska studier som sett en ökad mängd luftvägssjukdomar vid exponering för vedrök, till exempel från skogsbränder. Vedeldning är en stor källa till luftföroreningar, så det är viktigt att tänka på hur vi eldar för att få så små utsläpp som möjligt, säger Leo Stockfelt. Risken med vedrök är störst för de som redan har astma eller andra luftvägssjukdomar.

Avhandlingen Cardiovascular and pulmonary health effects of air pollution – Long term effects in Sweden and effects of wood smoke försvarades vid en disputation 18 mars.

Länk till avhandling: http://hdl.handle.net/2077/41243

FAKTA OM LUFTFÖRORENINGAR

Luftföroreningar är den största källan i miljön till sjukdom och ohälsa hos människor, och bedöms orsaka över 5 miljoner förtida dödsfall årligen i världen, och flera tusen i Sverige. De största källorna till luftföroreningar i Sverige är vägtrafik, industri och vedeldning, samt långdistanstransport från andra länder.

Kontakt:
Leo Stockfelt, ST-läkare och doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
031-786 2889, 0708-177 656
leo.stockfelt@amm.gu.se

Johanna Hillgren
Pressansvarig kommunikatör
Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
031-786 4029, 0766-18 40 29

0766-18 4029
johanna.hillgren@gu.se

Med 6 000 studenter och 1 800 anställda är Sahlgrenska akademin Göteborgs universitets största fakultet. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Vi sysselsätter 900 forskare engagerade i nationella och internationella samarbeten för att förebygga, lindra och behandla sjukdom och ohälsa. 

Taggar:

Prenumerera

Media

Media