Mer än var tredje inbokad operation bokas om
Mer än en tredjedel av alla planerade operationer inom ortopedisk kirurgi bokas om, skjuts upp eller avbokas helt. De vanligaste orsakerna är att patienten själv avbokar eller att akuta operationer måste prioriteras. Det visar en studie genomförd av Sahlgrenska akademin i samarbete med Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Operationstillfällen som flyttas eller ställs in innebär ett problem både för den enskilde patienten, som kan få vänta längre på behandling, och för det behandlade sjukhuset i form av sämre utnyttjade resurser.
Ortopediavdelningen vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset Mölndal har nu tillsammans med forskare från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, initierat en forskningsstudie för att kartlägga förekomsten av, och identifiera orsakerna till att planerade operationer ombokas till en ny tid, skjuts upp på obestämd tid eller avbokas helt.
Studien, som granskat 17 625 inbokade operationer mellan 2007 och 2011, visar att 39 procent av alla planerade operationer för ledplastik, artroskopi eller ingrepp i fot/fotled sköts upp eller bokades om minst en gång.
De vanligaste orsakerna till att operationer inte genomfördes som planerat var att patienten själv av olika orsaker avbokat operationen (33%), att kliniken på grund av vårdgarantin fick köpa vård hos annan vårdgivare (29 %), att patienten inte var tillräckligt medicinskt förberedd (12 %) samt att akut inkomna patienter fick prioriteras (9 %).
– Många operationsavdelningar bedriver planerad och akut verksamhet parallellt. Det leder till att planerade operationer många gånger måste avbokas, flyttas fram eller ”köpas” från annan vårdgivare eftersom akuta operationer måste prioriteras. Situationen är inte unik för Göteborg utan sannolikt ett generellt problem för operationsvården vid alla landets sjukhus, säger Ulla Caesar, doktorand vid Sahlgrenska akademin.
Att operationer ibland ombokas eller avbokas är enligt forskarna oundvikligt. Men Sahlgrenskastudien visar att många avbokningar skulle kunna undvikas genom att patienterna är bättre förberedda och informerade inför ingreppet.
– En bra lösning här vore att i högre grad tillämpa en personcentrerad vård, som gör patienten mer delaktig i och ansvarig för sin egen behandling. En annan åtgärd som diskuteras i studien är att ha separata operationsavdelningar för akut och planerad vård, säger Elisabeth Hansson Olofsson, forskare vid Sahlgrenska akademin.
Studien har genomförts med hjälp av en egenutvecklad applikation där all elektronisk dokumentation, till exempel journaler och olika register, kan kombineras och sammanställas. Resultaten kommer nu att bli ett viktigt underlag för förbättringar inom verksamheten.
– Vi har färre ombokningar i dag än vi hade under den undersökta perioden. Men jag tror tyvärr att vi kommer att fortsätta ha en rätt stor andel ombokningar så länge inte patienten själv kan boka sin operationstid. Att kunna påverka sin operationstid själv tror jag skulle vara en stor framgångsfaktor, det skulle få patienten att känna större delaktighet, säger Magnus Karlsson, verksamhetschef för Ortopedi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Artikeln Incidence and root causes of cancellations for elective orthopaedic procedures: a single center experience of 17,625 consecutive cases publicerades i tidskriften Patient Safety in Surgery i juni.
Länk till artikel: http://www.pssjournal.com/content/8/1/24
Kontakt:
Elisabeth Hansson Olofsson, universitetslektor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
031 786 6102
0708 764391
elisabeth.hansson@orthop.gu.se
Ulla Caesar, doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
+46 730247994
Ulla.caesar@gu.se
För kontakt med Sahlgrenska Universitetssjukhusets representanter hänvisas till presstjänsten:
031 342 9600
massmedia.su@vgregion.se
Presskontakt Krister Svahn
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
0766-18 38 69
031-786 3869
krister.svahn@sahlgrenska.gu.se
Klinisk forskning i samarbete Sahlgrenska akademin är den hälsovetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset är ett av norra Europas största sjukhus. Närmare 300 forskningsprojekt sker i samverkan mellan akademin och universitetssjukhuset. Exempel på starka forskningsområden är fetma med kardiovaskulär forskning och diabetes, biomaterial, farmakologi, neurovetenskap, pediatrik, epidemiologi, reumatologi och mikrobiologi.
Taggar: