Minskad allergirisk hos barn vars föräldrar suger på barnets napp
Livsstilen har stor betydelse för risken att utveckla allergi, men enkla tips om hur man kan skydda sitt barn har hittills saknats. Forskare vid Sahlgrenska akademin visar nu att vanan att rengöra barnets napp genom att suga på den stärker barnets allergiskydd.
När barnet tappar sin napp i golvet brukar föräldern göra den ren på något sätt, innan den hamnar i barnets mun igen. Vanligt är att man sköljer den under kranen, vissa kokar nappen och andra stoppar den i sin egen mun och suger på den innan den ges tillbaka till barnet.
Allergiforskaren Agnes Wold och hennes kollegor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, undersökte hur nappanvändning och rengöringsmetod påverkade risken för eksem vid 1,5 och 3 års ålder i en grupp om 184 barn som följts från födseln och framåt.
Att över huvud taget använda napp under barnets första 6 månader tycktes inte påverka risken att utveckla allergi, visar studien. Att koka nappen gav inte heller någon statistiskt säker påverkan på allergiutvecklingen. Däremot såg man att barn vars föräldrar sög på deras napp endast hade en tredjedel så mycket eksem vid 1,5 års ålder som barn vars föräldrar inte hade den vanan. Den allergiskyddande effekten höll i sig även vid 3 års ålder.
Forskarna tror att munbakterier förs över från förälder till barn när föräldrarna suger på barnets napp, eftersom man kunde se skillnad på bakteriefloran i munnen mellan barn vars föräldrar sög på nappen och barn vars föräldrar inte hade den vanan. Att tidigt etablera en rik bakterieflora kan stimulera immunsystemets utveckling och förbättra dess funktion, är forskarnas teori.
Finns det några nackdelar eller faror med att suga på barnets napp, såsom ökad infektionsrisk?
–Vi har undersökt det, och vi fann att barn till föräldrar som sög på sitt barns napp inte hade fler luftvägsinfektioner under de första åren än andra barn, säger Agnes Wold.
Studien Pacifier cleaning practices and risk of allergy development publiceras i juninumret av den vetenskapliga tidskriften Pediatrics och blir tillgänglig i elektronisk form 6 maj. Studien har gjorts av ett forskarlag vid Sahlgrenska akademin som består av barnläkare, mikrobiologer och immunologer.
Länk till artikel: http://pediatrics.aappublications.org/content/early/2013/04/30/peds.2012-3345.full.pdf+html
Bifogad bild fri att publicera, ange Foto: Johan Wingborg
Kontakt:
Agnes Wold, professor vid avdelningen för infektionssjukdomar, institutionen för biomedicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
agnes.wold@microbio.gu.se
Tel: 031-342 46 17
Mobil: 0733-22 00 47
Bill Hesselmar, överläkare vid Drottning Silvias Silvias barn- och ungdomssjukhus och docent vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
031-343 40 00
bill.hesselmar@vgregion.se
Presskontakt Krister Svahn
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
0766-18 38 69
031-786 3869
krister.svahn@sahlgrenska.gu.se
Med 6 000 studenter och 1 800 anställda är Sahlgrenska akademin Göteborgs universitets största fakultet. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom farmaci, medicin, odontologi och vårdvetenskap. Vi sysselsätter 900 forskare, som i nationella och internationella samarbeten är engagerade i såväl grundläggande medicinsk forskning och patientnära studier i samarbete med Västra Götalandsregionen som i storskaliga studier på befolkningsnivå - allt med målet att förebygga, lindra och behandla sjukdom och ohälsa.
Taggar:
