Minskad inflammation i fettväven ökade sjukdomsrisken hos möss

Inflammation i fettväven har ansetts vara en bidragande orsak till fetmarelaterade sjukdomar. Forskare vid Sahlgrenska akademin visar nu att möss med minskad inflammation i fettväven tvärtom blir sjukare.

Det är väl känt att fetma ökar risken för diabetes, hjärt-kärlsjukdom och en del cancerformer. Flera studier visar att fettväven hos överviktiga är mer inflammerad än hos normalviktiga, vilket fött teorin att låggradig, kronisk inflammation i fettväven bidrar till fetmarelaterade sjukdomar.

Forskare vid Sahlgrenska akademin har nu i en studie på möss för första gången testat detta påstådda orsakssamband – och resultaten överraskar.

– Vi har i tre olika studier blockerat de inflammatoriska signalvägarna specifikt i fettväven. Försöken visar att detta ökar risken för sjukdom hos möss. Alltså måste vi dra slutsatsen att fettväven behöver ett fungerade inflammatoriskt svar för att få en normal tillväxt, säger forskaren Ingrid Wernstedt Asterholm som lett studien:

– Fettväven är under ständig ombyggnad, ungefär som ett sår som läker. När vi blockerar inflammationen i fettväven sker inte ombyggnaden lika effektivt, dessutom blir fettväven sämre på att lagra energi. Istället hamnar överskottsenergin på fel plats i kroppen, vilket startar skadliga processer som kan leda till bland annat insulinresistens och kronisk inflammation.

De möss i studien vars fettvävsinflammation minskades fick ett ökat skydd mot bukfetma, men blev samtidigt sjukare än kontrollmössen. Det leder Ingrid Wernstedt Asterholm till teorin att bukfetma kanske är en effekt av inflammation i kroppen, snarare än orsaken till den.

– Problemet med inflammation i fettväven i samband med fetma tycks alltså inte handla om ”för mycket” utan ”för lite” inflammation, eller inflammation som är felaktigt reglerad, säger Ingrid Wernstedt Asterholm.

Studien visar också att möss med litet tarmbukfett hade större läckage av bakteriegifter från tarmen, vilket ökade mössens benägenhet att bli sjuka.

– Vår slutsats är att tarmfettväv är viktigt för att upprätthålla en effektiv tarmbarriär och hälsosam symbios med bakterierna i tarmen, säger Ingrid Wernstedt Asterholm.

Resultaten öppnar nya tankar om behandling och förebyggande insatser kring fetmarelaterad sjuklighet, där man enligt Ingrid Wernstedt Asterholm borde försöka satsa på att förbättra kroppen immunförsvar istället för att trycka ner inflammation.

Artikeln Adipocyte Inflammation is Essential for Healthy Adipose Tissue Expansion and Remodeling publiceras i ansedda tidskriften Cell Metabolism. Studierna har genomförts i Philipp Scherers lab vid UT Southwestern Medical Center i Dallas.

Länk till artikel: http://bit.ly/1nfdkJd

Kontakt:
Ingrid Wernstedt Asterholm, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
076 017 70 31
031 786 33 64
IWA@neuro.gu.se

Presskontakt Krister Svahn
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
0766-18 38 69
031-786 3869
krister.svahn@sahlgrenska.gu.se

Med 6 500 studenter och 1 800 anställda är Sahlgrenska akademin Göteborgs universitets största fakultet. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom farmaci, medicin, odontologi och vårdvetenskap. Vi sysselsätter 900 forskare, som i nationella och internationella samarbeten är engagerade i såväl grundläggande medicinsk forskning och patientnära studier i samarbete med Västra Götalandsregionen som i storskaliga studier på befolkningsnivå - allt med målet att förebygga, lindra och behandla sjukdom och ohälsa.

Taggar: