Ny forskning: Många äldre lider av social fobi
Rädsla för sociala situationer är betydligt vanligare bland äldre än man hittills trott. En avhandling från Sahlgrenska akademin visar att fyra procent av alla över 65 har social fobi.
Social fobi har hittills ansetts vara ovanligt bland äldre, men en ny avhandling visar att så många som 60 000 personer över 65 år kan känna rädsla inför att gå ut och äta på restaurang, träffa andra människor eller prata inför en grupp.
– Det är en bortglömd sjukdom bland äldre. Jag tycker att det är tragiskt eftersom social fobi leder till isolering och försämrad psykisk funktionsförmåga, samtidigt som det finns bra behandling att tillgå, säger Björn Karlsson, doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Avhandlingen visar att de moderna diagnostiska kriterierna inte fungerar för äldre patienter. Kriterierna fångar bara varannan patient med social fobi över 65.
– Det är viktigt att läkare och annan vårdpersonal som möter äldre är medvetna om att social fobi är så pass vanligt även bland äldre, så att de är vaksamma och kan erbjuda kognitiv beteendeterapi eller antidepressiva läkemedel till de patienter som behöver det, säger Björn Karlsson.
Prognosen för social fobi är dock god, visar Björn Karlssons forskning. När de äldre göteborgarna i studien följdes upp fem år senare hade hälften blivit betydligt bättre utan behandling.
– Under samma tid insjuknade dock ungefär lika många, vilket tyder på att sjukdomens intensitet varierar över tid, säger Björn Karlsson, som också kunde se att de som har social fobi ofta samtidigt lider av depression:
– Det beror delvis på att människor med vissa personlighetsdrag har högre risk för både social fobi och depression.
Avhandlingen baseras på de välkända H70- och H85-studierna, som är befolkningsundersökningar av personer äldre än 70 år som pågått i Göteborg sedan 1971.
Avhandlingen Social phobia among the elderly försvarades vid en disputation den 24 maj.
Länk till avhandling: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/32385
FAKTA H70-UNDERSÖKNINGEN
H70-undersökningen i Göteborg startade 1971. Mer än 1000 70-åriga män och kvinnor födda 1901-02 undersöktes då av läkare och blev intervjuade om sina liv, bland annat för att kartlägga sjukdomar i äldre befolkningar, vilka riskfaktorer som finns, äldres funktionsförmåga och sociala nätverk. Deltagarna undersöktes igen vid 75 års ålder och sedan vid regelbundna tillfällen fram till 105 års ålder då den sista deltagaren gick bort.
År 2000 startades en ny undersökning av 70-åringar födda 1930 som undersöktes med samma metoder, vilket gör det möjligt att både följa en viss generation genom livet och att jämföra olika generationer med varandra.
Kontakt:
Björn Karlsson, läkare och doktorand vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
bjorn.karlsson@neuro.gu.se
0730 34 85 79
Huvudhandledare professor Ingmar Skoog, ingmar.skoog@neuro.gu.se 0709 43 36 81
Presskontakt Krister Svahn
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
0766-18 38 69
031-786 3869
krister.svahn@sahlgrenska.gu.se
Med 6 000 studenter och 1 800 anställda är Sahlgrenska akademin Göteborgs universitets största fakultet. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom farmaci, medicin, odontologi och vårdvetenskap. Vi sysselsätter 900 forskare, som i nationella och internationella samarbeten är engagerade i såväl grundläggande medicinsk forskning och patientnära studier i samarbete med Västra Götalandsregionen som i storskaliga studier på befolkningsnivå - allt med målet att förebygga, lindra och behandla sjukdom och ohälsa.
Taggar: