Ny metod kan på sikt rädda fler nyfödda från hjärnskada

Förlossningsasfyxi är en direkt orsak till hjärnskador hos nyfödda. Tillståndet behandlas genom nedkylning - men kylmetoden hjälper bara ett av åtta barn. Forskare vid Sahlgrenska akademin har nu i försök på möss testat ett ämne som skulle kunna rädda fler nyfödda barn från bestående hjärnskador.  

Förlossningsasfyxi innebär att barnet i samband med födseln drabbas av en kombination av syrebrist och nedsatt blodförsörjning. Om asfyxin är allvarlig kan barnet utveckla symtom på hjärnskada, så kallad hypoxisk ischemisk encefalopati. Hos några är skadan så allvarlig att barnet avlider, bland de som överlever är risken hög för att utveckla neurologiska handikapp som cerebral pares, epilepsi och utvecklingsstörning.

Som ett komplement till annan symtomlindring behandlas asfyxi genom att barnets kroppstemperatur sänks till 33–35 grader under upp till 72 timmar, antingen genom kylning av huvudet eller av hela kroppen. Det är dock bara ett av åtta barn som kylbehandlas som klarar sig från långsiktiga hjärnskador.

Under ledning av docent Marcela Pekna har forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, nu utfört försök på möss där de injicerat en särskilt molekyl (peptid) kallad C3a, en timma efter asfyxi. Försöken visar att möss som fick injektionen i färre fall uppvisade inlärningsproblem när de testades en månad senare, än de möss som inte fick C3a-peptiden.

–Molekylen hör till en särskild del av kroppens medfödda immunförsvar kallad komplementsystemet, som skyddar oss mot sjukdomsframkallande bakterier. Vår studie visar att systemet också medverkar i skyddet av den växande hjärnan, vilket gör det till ett högintressant mål för behandling av förlossningsasfyxi, säger Marcela Pekna.

Forskarna förbereder nu fler studier där olika sätt av behandling med C3a-peptiden ska testas på möss efter asfyxi eller stroke. Forskarnas förhoppning är att denna forskning ska leda till nya mediciner för att mildra neurologiska skador hos nyfödda barn och förbättra funktionsåterkomst hos strokepatienter.

Studien Receptor for complement peptide C3a: a therapeutic target for neonatal hypoxic-ischemic brain injury publicerades i tidskriften The FASEB Journal den 2 september.

Länk till artikel:

http://www.fasebj.org/content/early/2013/06/04/fj.13-230011.long

Kontakt:
Marcela Pekna, docent vid Sahlgrenska akademin och forskare vid Laboratoriet för regenerativ neuroimmunologi
031 7863581
0709 323485
marcela.pekna@neuro.gu.se

FAKTA
Vid mycket svår förlossningsasfyxi kan barnet drabbas av s.k. akut hjärnpåverkan eller hypoxisk-ischemisk encefalopati. Detta tillstånd orsakas av störningar i blodflödet och syretillförseln till hjärnan före eller under födseln. Hypoxisk-ischemisk encefalopati förekommer i 1-2 fall av 1 000 födda barn och ungefär var fjärde barn dör eller utvecklar neurologiska handikapp. Införande av kylbehandling av barn med hypoxisk-ischemisk encefalopati har dock inneburit ett stort steg framåt och betydligt fler barn överlever idag utan handikapp.

Presskontakt Krister Svahn
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
0766-18 38 69
031-786 3869
krister.svahn@sahlgrenska.gu.se

Med 6 000 studenter och 1 800 anställda är Sahlgrenska akademin Göteborgs universitets största fakultet. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom farmaci, medicin, odontologi och vårdvetenskap. Vi sysselsätter 900 forskare, som i nationella och internationella samarbeten är engagerade i såväl grundläggande medicinsk forskning och patientnära studier i samarbete med Västra Götalandsregionen som i storskaliga studier på befolkningsnivå - allt med målet att förebygga, lindra och behandla sjukdom och ohälsa.

Taggar: