Sweden

Dela

Om oss

Sahlgrenska akademin är den medicinska fakulteten vid Göteborgs universitet, som utbildar och forskar inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. https://www.gu.se/sahlgrenska-akademinTänk på att bilderna i vårt newsroom endast får användas redaktionellt för att illustrera verksamhet vid Göteborgs universitet.

Kontakt

  • Presskontakt

    • Citat

    Att födas mycket omogen innebär långsiktiga konsekvenser. Medvetenheten behöver öka för att samhället ska kunna tillföra tillräckliga resurser under uppväxten och senare i livet, för att hantera sjuklighet, strukturera uppföljningsprogram och stötta vid funktionsnedsättningar.
    Ann Hellström, professor vid Sahlgrenska akademin
    Tidig god behandling av blodsockret vid typ 2-diabetes är avgörande i diabetesvården
    Marcus Lind, professor i diabetologi på Sahlgrenska akademin
    Bollen har en vikt på cirka 50 gram, och en storlek som motsvarar ögonhålans öppning. Bollhastigheten är hög, och kan vid en smash bli uppemot 130 km/h. Bollens studsegenskaper ger också ganska svårbedömda rekyler, vilket sannolikt ökar risken för att ögonen kan skadas.
    Gunnar Jakobsson, ögonforskare vid Göteborgs universitet och överläkare på ögonkliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset
    Intressant nog hade diabetesfria personer med fetma förhöjda nivåer i blodet av både fria fettsyror och av insulin, och nivåerna var likartade eller högre jämfört med de nivåer vi kunde mäta i blodet från dem som hade både fetma och typ 2 diabetes.
    Emanuel Fryk, ST-läkare i allmänmedicin, och doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
    Resultaten var mycket tydliga. I alla testsystem fann vi att bakterier som var känsliga för antibiotika snabbt avdödades av sjuhusavloppet, medan de som var resistenta mot flera olika antibiotika fortsatte att växa.
    Joakim Larsson, professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
    Vi visar att det finns en association mellan sämre kondition och ökad risk att utveckla psoriasis, men vi visar inte på ett orsakssamband. Vi kan alltså inte säga att det går att förebygga psoriasis genom att motionera.
    Marta Laskowski, doktorand inom dermatologi ch ST-läkare
    Till skillnad från de flesta andra tarmbakterier lever Brachyspira i direkt kontakt med slemhinnan och kan täcka dess yta. Jag var enormt överraskad när vi fortsatte att hitta Brachyspira hos fler och fler IBS-patienter, men inte hos friska individer.
    Karolina Sjöberg Jabbar, disputerad vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och försteförfattare till artikeln
    Jag tycker att det är en tveksam ersättning
    Helena Ödesjö, disputerad läkare
    Det är skillnad i antalet dödsfall mellan induktion i vecka 41 och 42
    Ulla-Britt Wennerholm, docent och överläkare
    Detta överträffade våra förväntningar
    Ann-Mari Svennerholm, professor
    En tydlig och påtaglig förändring
    Magdalena Taube, forskare
    En enorm glädje höra patienter berätta hur de kommer tillbaka som människor
    Nicklas Oscarsson, anestesiologi och intensivvård
    Sverige, Nederländerna och Finland kan ses som goda exempel.
    Ingela Lundgren, professor i reproduktiv och perinatal hälsa
    Fler patienter skulle kunna accepteras för transplantation
    Jonatan Oras, forskande läkare
    Vi har nu nått en punkt där vi måste formulera nya mål
    Annika Rosengren, professor i medicin
    Risken är stor att de adopterade barnen måste opereras flera gånger
    Johnna Schölin, doktorand i plastikkirurgi
    Det är viktigt att förstå hur utformningen av sjukvårdssystemet påverkar användningen
    Naimi Johansson, doktorand i hälsoekonomi
    Träningen motverkade många av de förändringar nikotin orsakat
    Louise Adermark, docent i neurobiologi
    Det är rimligt att anta att sömnapné är en riskfaktor för cancer
    Ludger Grote, professor i sömnmedicin
    Det är oerhört viktigt att stimulera intresset för evidensbaserad medicin
    Ronny Gunnarsson, professor i allmänmedicin
    Exponering för senapsgas leder till livslång ohälsa
    Faraidoun Moradi, Sahlgrenska akademin
    Det behövs mer tolkhjälp för att överbrygga språkbarriärerna
    Katarina Patriksson, Sahlgrenska akademin
    Tonårstiden är en viktig period för åtgärder som tacklar fetma
    Frida Dangardt, Sahlgrenska akademin
    Perfektionism verkar tjäna både ett ont och ett gott syfte
    Elisabet Wentz, Sahlgrenska akademin
    Varje månad man väntar vinner man väldigt mycket
    Susanne Beischer, Sahlgrenska akademin
    Det är oftast språket föräldrarna oroar sig först för
    Emilia Carlsson, Sahlgrenska akademin
    Att utnyttja kompetenser hos andra professioner än läkare mer effektivt kan bidra till bättre flöde av patienter
    Lena Bornhöft, Sahlgrenska akademin
    Det är slående hur sjukdomsbördan ökar successivt ju fler avvikelser patienten har
    Magnus Simrén, Sahlgrenska akademin
    Låg utbildning bör betraktas som en modifierbar riskfaktor
    Annika Rosengren, Sahlgrenska akademin
    Att vi nu vet att IL-6 har stor betydelse för vår kroppsvikt och att molekylen har denna effekt i en specifik hjärnregion är en viktig upptäckt och kan öppna nya möjligheter i strävan efter mer effektiva strategier mot fetma.
    Karolina Skibicka, docent och forskargruppsledare
    Fantastisk känsla att förlösa ett barn som är så speciellt
    Pernilla Dahm Kähler, Sahlgrenska akademin
    Det handlar om att göra patienten till en medaktör
    Irma Lindström Kjellberg, GPCC
    Nu vet vi vilka mekanismer vi ska rikta strålkastaren mot
    Pierre Åman, Sahlgrenska akademin
    En av de vanliga genvarianterna vi hittade var tydligt kopplad till ett sämre utfall
    Annie Pedersen, Sahlgrenska akademin
    Det kan finnas anledning att förebygga och förhindra infektion under graviditeten så långt som möjligt
    Verena Sengpiel, Sahlgrenska akademin
    Resultaten är användbara för såväl patient som vårdgivare
    Sofia Karlsson, Sahlgrenska akademin
    Det som är unikt med studien är att vi inkluderat AI
    Aidin Rawshani, Sahlgrenska akademin
    Många drabbas av depression, själva eller som anhöriga.
    Anna Holst, Sahlgrenska akademin
    Roliga aktiviteter som alla kan ägna sig åt samtidigt som de skyddar mot demens
    Jenna Najar, Göteborgs universitet
    Höga krav på jobbet spelade roll för kvinnornas viktuppgång
    Sofia Klingberg, Sahlgrenska akademin
    Forskningen visar på långtidseffekter av ett organiserat screeningprogram
    Maria Frånlund, Sahlgrenska akademin
    Även kvinnor med normal förlossningsprogress fick värkstimulerande dropp för att påskynda förlossningen
    Lotta Selin, Sahlgrenska akademin
    Dagens dominerande modeller ger felaktiga slutsatser
    Ingela Parmryd, Sahlgrenska akademin
    Robotkirurgin har framtiden för sig på det här området
    Mats Bränström, Sahlgrenska akademin
    Det är viktigt att ta hänsyn till nivån av fekalierester i miljön när man försöker förstå och tolka fynd av resistenta bakterier.
    Joakim Larsson, Sahlgrenska akademin
    Det är viktigt att förstå hur det fungerar för att på sikt kunna stimulera hjärnans funktioner
    Ulrika Wilhelmsson, Sahlgrenska akademin
    Välling är inte dåligt, men sättet den används på
    Bernt Alm, Sahlgrenska akademin
    Minsta pubertetsspurten fanns hos den grupp barn som haft högst BMI i barndomen
    Anton Holmgren, Sahlgrenska akademin
    En stor fördel här är att effekterna sitter i
    Staffan Mårild, Sahlgrenska akademin
    Det som driver är utan tvekan denna tidiga påverkan
    Kirsten Mehlig, Sahlgrenska akademin
    Välj datumintervall -
    Taggar ( valda)

    Forskare identifierar ny hjärnmekanism som reglerar kroppsvikt

    Nu klarnar bilden av sambandet mellan molekylen interleukin-6 (IL-6) i hjärnan och fetma, i försök gjorda på gnagare. Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, slår fast att molekylen har effekt för risken för fetma, och dessutom var i hjärnan detta sker.I kroppen är interleukin-6 framför allt känd som en signalmolekyl i vårt immunsystem. Proteinet frisätts av immunceller vid en infektion och medverkar i försvaret mot bakterier och virus, men har också visats ha betydelse för andra processer i kroppen, bland annat energiomsättning. Feta gnagare hade mindre IL-6Precis

    Kroppens egen badrumsvåg öppnar nytt forskningsfält om fetma

    Nu presenterar forskare vid Sahlgrenska akademin resultat som tyder på att det finns en kroppsegen våg som är viktig för kroppens reglering av kroppsvikt och därigenom fettmassa. I förlängningen, när man klarlagt hur kroppsvågen fungerar, kan fyndet förhoppningsvis leda till läkemedel mot fetma.– Det vi upptäckt är potentiellt ett helt nytt system för reglering av fettmassa. Vi hoppas att upptäckten kan leda till en ny inriktning för forskningen om fetma. Fyndet kan öka vår förståelse av varför fetma uppstår och i förlängningen kanske också ge grunden till nya läkemedel, säger John-Olov

    Enkel sockerart kan förutsäga risk för typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom

    En ny studie visar att höga nivåer av mannos, en enkel sockerart som finns i många naturliga polysackarider, kan förutsäga risk för att utveckla typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom och  progression av diabetisk njursjukdom.– Vi kan mäta mannos i blodet och identifiera om människor har en ökad risk för att utveckla typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom och diabetisk njursjukdom, säger Adil Mardinoglu, systembiolog vid KTH-Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, och ledamot av SciLifeLab, Sveriges nationella centrum för molekylärbiovetenskap med fokus på hälso- och miljöforskning. Oberoende av

    Två befintliga läkemedel fungerar också mot alkoholberoende

    Två läkemedel, som idag finns som behandling för depression och rökavvänjning, har goda möjligheter att också kunna användas mot sjukdomen alkoholberoende. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin, som även visar att ett nyutvecklat test för att mäta alkoholkonsumtion i blod är betydligt bättre än de tester som nu används.Det finns idag fyra läkemedel godkända för alkoholberoende. Ett av dem, Antabus, orsakar illamående om man samtidigt dricker alkohol, men påverkar inte suget efter alkohol. De övriga tre läkemedlen minskar suget, men de fungerar inte lika bra för alla. För vissa

    Ifrågasatta antidepressiva läkemedel mer effektiva än sitt rykte

    Effekten av de vanligaste antidepressiva läkemedlen, de så kallade selektiva serotoninåterupptagshämmarna (SSRI), har varit starkt ifrågasatt. Men misstron grundar sig delvis på en feltolkning av vetenskapliga resultat. Det visar en granskning gjord av forskare vid Sahlgrenska akademin.Under senare år har många debattörer hävdat att de vanligaste av de antidepressiva läkemedlen, de så kallade selektiva serotoninåterupptagshämmarna (SSRI), är ineffektiva. Kritiken har fått myndigheter i både Sverige och utomlands att bli alltmer återhållsamma vad gäller att rekommendera denna behandling.

    Ny modell avgör vem som bör opereras med höftprotes

    Forskare vid Sahlgrenska akademin har utvecklat en ny modell som kan hjälpa läkare och patienter med höftbesvär att avgöra om man ska gå vidare med höftprotesoperation eller inte. Forskarna har också kartlagt hur patienter mår efter höftoperationen: högutbildade har större chans att förbättras, medan patienter som äter antidepressiva läkemedel har sämre chans. Med hjälp av enkätsvar från 36 000 patienter i Svenska Höftprotesregistret samt data från Statistiska Centralbyrån, Patientregistret och Läkemedelsregistret har forskare vid Sahlgrenska akademin kartlagt hur patienter som får en

    Äldre får mer sällan den bäst beprövade hjärtvården

    Diagnosen akut kranskärlssjukdom är vanligare bland personer över 80 år än bland yngre. Trots det erbjuds de äldre patienterna mer sällan kranskärlsröntgen och hjärtultraljud, och de får mer sällan blodförtunnande och blodfettssänkande läkemedel. Det visar en avhandling vid Sahlgrenska akademin.Tidigare studier har visat att äldre patientgrupper i lägre grad erbjuds den mest evidensbaserade, rekommenderade behandlingen vid akut kranskärlsjukdom. Dessa studier har dock haft vissa begränsningar, både kvantitativt och kvalitativt. Forskare vid Sahlgrenska akademin har nu i flera olika

    Patienter på akutmottagning bemöts som ”symtom”

    Vårdarbetet på akutmottagning är medikaliserat och resultatstyrt. Som en följd bemöts patienter som ett ”symtom” och skjutsas runt på mottagningen som en ”produktionsenhet”. Det visar en avhandling vid Sahlgrenska akademin.Det är korta väntetider, effektiva vårdprocesser och en budget i balans som är centralt för svenska akutmottagningar där vårdarbetet domineras av ett medicinskt perspektiv. Detta medför att förutsättningarna att tillgodose patienters individuella vårdbehov är begränsade. Det visar en avhandling vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, där doktoranden Henrik

    Förslag till ny standard för svensk äldreomsorg

    På uppdrag av Socialdepartement genom äldreomsorgsamordnare Eva Nilsson Bågenholm föreslås en ny standard för svensk äldreomsorg, som just nu är ute på remiss. Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, medverkar i den tekniska kommittén som arbetat fram förslaget till standarden.Syftet med den nya standarden är att skapa kravdokument som anger vilka kvalitetskrav som bör råda inom svensk äldreomsorg och äldrevård, och som kan säkerställa en god kvalitet med utgångspunkt i äldres behov. Forskarna Helle Wijk och Axel Wolf vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har

    Forskare hittar protein som hejdar diabetesutveckling hos möss

    Proteinet STK25 medverkar i kroppens cellutveckling. Forskare vid Sahlgrenska akademin har nu upptäckt att proteinet även påverkar ämnesomsättningen, och kan visa att ökade nivåer av proteinet påskyndar diabetesutvecklingen hos möss.Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har upptäckt ett protein som kan ingå i framtida behandlingar av sjukdomar orsakade av rubbad ämnesomsättning, till exempel typ 2-diabetes. Doktoranden Emmelie Cansby kan i sin avhandling visa att när proteinet STK25 minskas i celler hos möss så förbättras ämnesomsättningen. Studierna visar också att

    Motsägelsefulla rön om fullmånens påverkan på sömnen

    Det är en populär uppfattning att vår sömn påverkas av fullmånen. Internationella forskare försöker nu en gång för alla komma till en vetenskaplig slutsats - däribland forskare vid Sahlgrenska akademin, vars studier visar att vi sover 20 minuter kortare när månen är full.En schweizisk forskningsstudie visade förra året att människors sömn påverkas av fullmånen. Enligt studien minskade den totala sömntiden med 20 minuter, det tog fem minuter längre tid att somna och den ytligare REM-sömnen, där merparten av vårt drömmande tros ske, förlängdes med 30 minuter. Studien är en av otaliga som

    Depressionsbehandling via nätet lika bra som traditionell behandling

    Internetbehandling mot lindriga och måttliga depressioner är lika effektivt som sedvanlig depressionsbehandling. Nätbehandling frigör dessutom resurser som gör depressionsvården tillgänglig för fler. Det visar en studie vid Göteborgs universitet.Forskare vid Sahlgrenska akademin och Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet har i en studie behandlat 90 lindrigt till måttligt deprimerade patienter med kognitiv beteendeterapi (KBT) via internet, och jämfört resultaten med patienter som fått sedvanlig behandling. Studien, som genomförts på 16 vårdcentraler i Västra Götaland,

    Läkemedelsrelaterad sjuklighet en mångmiljardkostnad för samhället

    Läkemedelsrelaterad sjuklighet orsakar varje år vårdkostnader på mellan 12 och 19 miljarder kronor. Ungefär hälften av kostnaden uppstår i öppenvården. Dessutom tillkommer stora samhällskostnader i form av produktionsbortfall för anhörigvård, förlorad fritid och sjukfrånvaro. Det visar en avhandling vid Sahlgrenska akademin.Foto för nedladdning nedan. Doktoranden Hanna Gyllensten har i sin avhandling tagit hjälp av tre expertpaneler bestående av apotekare och läkare i öppen- och slutenvården. Enligt deras uppskattning drabbas mellan 50 och 60 procent av alla patienter som får vård i

    Barn som äter medelhavskost har mindre risk för övervikt

    Barn som baserar sin kost på medelhavsdietens principer har 15 procent mindre risk att utveckla övervikt och fetma jämfört med barn som äter traditionell kost. Det visar en internationell studie som leds från Sahlgrenska akademin.I den aktuella studien har en internationell grupp forskare undersökt vikt, längd, midjemått och fettprocent hos omkring 10 000 barn i Sverige, Tyskland, Spanien, Italien, Cypern, Belgien, Estland och Ungern. Resultaten, som nyligen presenterades i Bulgarien vid den årliga europeiska konferensen om fetma, visar att barn som baserar sin kost på reglerna för den

    Vanligt att barn drabbas av stressyndrom efter trafikolycka

    Nästan vart tredje barn som skadar sig i trafiken drabbas av posttraumatiskt stressyndrom. Vart femte barn har kvarstående psykiska och psykosociala problem ett år efter skadehändelsen. Det visar en avhandling vid Sahlgrenska akademin – som dessutom konstaterar att bara sex av tio unga använder cykelhjälm.Doktoranden Eva Olofsson har i sin avhandling kartlagt konsekvenser av trafikskador hos barn. En av studierna visar att omkring 30 procent av alla trafikskadade barn lider av posttraumatiskt stressyndrom en månad efter skadehändelsen. Hos en sjättedel kvarstår stressyndromet efter tre till

    Fler unga med astma i Västra Götaland

    Förekomsten av astma bland unga i Västra Götaland har ökat den senaste tioårsperioden. Förklaringen ligger troligen i en kombination av ökad diagnostik och en ökad medvetenhet om astmasjukdomen. Det visar en studie från Sahlgrenska akademin.Forskare vid Sahlgrenska akademin har i samarbete med Folkhälsokommittén i Västra Götaland i en omfattande studie samlat in enkätuppgifter om astma, näsbesvär och eksem från samtliga elever i år 9 i Västra Götaland. Uppgifterna, som inhämtades år 2000 respektive 2008 och som inkluderar totalt 20 000 unga, visar att förekomsten av läkardiagnostiserad

    Forskare: Bröstcancerpatienter bör få mer psykologiskt stöd

    För kvinnor som drabbas av bröstcancer är oron för barnen den främsta oroskällan. Det visar forskare vid Sahlgrenska akademin, som menar att drabbade kvinnor i ett tidigt skede bör erbjudas stöd av psykolog eller kurator.Högupplöst foto finns för nedladdning längst ned. Var tionde kvinna i Sverige drabbas någon gång under sin livstid av bröstcancer. Trots det är de psykosociala aspekterna av en bröstcancerdiagnos dåligt utforskade, och det saknas idag vetenskapligt grundad kunskap om vilka psykosociala stödinsatser de drabbade kvinnorna efterfrågar. Doktoranden Karin Stinesen Kollberg

    Risk för fel diagnos vid ländryggsbesvär

    Åtta av tio svenskar drabbas någon gång av smärta i ländryggen, vilket kostar samhället miljardbelopp i sjukskrivningar och vård. Forskare vid Sahlgrenska akademin visar nu i en studie att det finns en betydande risk att många ryggbesvär feldiagnostiseras, och att diagnosmetoden diskografi därför bör undvikas.Ryggsmärtor, och särskilt smärta i ländryggen, är den enskilt vanligaste sjukskrivningsorsaken hos män i Sverige, och den näst vanligaste hos kvinnor. Cirka 80 procent av Sveriges befolknings drabbas någon gång i livet av ländryggsmärta, och kostnaderna för samhället är enorma – enligt

    80-miljonersprojekt ska förklara vad som styr våra matval

    Kan tidiga erfarenheter i livet påverka hur och vad vi äter i vuxen ålder? Det ska ett nytt forskningsprojekt ta reda på med hjälp av drygt 80 miljoner kronor från EU, varav 13 miljoner går till Göteborgs universitet.Forskningsprojektet, som leds av universitetet i Edinburgh, syftar till att undersöka hur våra matvanor utvecklas och hur valet av livsmedel påverkas av hunger, kostnader, stress och motion. I det tvärvetenskapliga projektet ska forskarna bland annat intervjua familjer för att kartlägga vilka sociala och ekonomiska faktorer som påverkar människors kostvanor, och sammanföra

    Amning kan skydda barnet mot fetma

    Barn som ammas, helt eller delvis, får en sammansättning av tarmfloran som delvis skyddar dem mot att utveckla fetma. Det visar forskare vid Sahlgrenska akademin.Doktoranden Josefine Roswall och hennes forskarkollegor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, försöker i sin forskning identifiera tidiga riskfaktorer för fetma, samt i detalj att studera kostens betydelse för fetmautvecklingen under förskoleåren. Studierna, som presenteras i Josefine Roswalls kommande avhandling, visar bland annat att barn som föds för tidigt uppvisar ett ökat bukomfång under spädbarnsåret, trots att

    Färre barn behöver blodtransfusion i samband med hjärtoperation

    En avhandling vid Sahlgrenska akademin visar att man drastiskt kan minska antalet barn som behöver blodtransfusioner i samband med hjärtkirurgi. Genom att mäta blodets förmåga att koagulera i samband med operationen är det nu fyra gånger vanligare än tidigare att barn helt slipper blodtransfusion vid hjärtkirurgi i Göteborg.– Blödning under eller efter hjärtkirurgi är fortfarande vanligt och en av de mest allvarliga komplikationerna. Transfusion av plasma och blod kan vara nödvändigt, men kan också öka risken för komplikationer, säger Birgitta Romlin som är doktorand vid Sahlgrenska

    Göteborgs universitet får 86 miljoner till äldreforskning

    I flera decennier har Göteborg varit ledande inom forskning kring äldre personers hälsa och livsvillkor. Nu får Göteborgs universitet totalt 86 miljoner kronor för att utveckla forskningen ytterligare – bland annat genom att starta ett mångvetenskapligt centrum för äldreforskning.Forte, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, satsar 50 miljoner kronor fördelat på tio år på den nya centrumbildningen vid Göteborgs universitet. Dessutom får två stora forskningsstudier om äldres hälsa vardera 18 miljoner kronor i programstöd under sex år framöver. – Göteborgsforskarna är bäst helt

    Nytt sätt att sluta röka i sikte

    Ett hormon som hämmar våra hungerkänslor har en liknande effekt på suget efter nikotin hos möss. Det visar en ny studie från Sahlgrenska akademin. Upptäckten kan leda till ett nytt sätt att hjälpa människor att sluta röka.Trots att alla vet att det är skadligt röker var tionde svensk dagligen. Statistiskt sett kommer hälften av dessa rökare att dö i en sjukdom orsakad av rökningen. – Nikotin är starkt beroendeframkallande, och för många människor är det mycket svårt att sluta röka. Vårt samhälle måste börja inse att beroende är en sjukdom som behöver behandlas, säger Elisabet Jerlhag,

    Det finns inga träffar som matchar nuvarande filter
    Det finns inga fler träffar som matchar nuvarande filter
    Tillbaka till sidans topp

    Prenumerera

    Media

    Rss