Två befintliga läkemedel fungerar också mot alkoholberoende

Två läkemedel, som idag finns som behandling för depression och rökavvänjning, har goda möjligheter att också kunna användas mot sjukdomen alkoholberoende. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin, som även visar att ett nyutvecklat test för att mäta alkoholkonsumtion i blod är betydligt bättre än de tester som nu används.

Det finns idag fyra läkemedel godkända för alkoholberoende. Ett av dem, Antabus, orsakar illamående om man samtidigt dricker alkohol, men påverkar inte suget efter alkohol. De övriga tre läkemedlen minskar suget, men de fungerar inte lika bra för alla. För vissa fungerar läkemedlen inte alls.

– Det behövs fler alternativ, så att läkaren kan pröva sig fram med de olika läkemedlen mot alkoholberoende, ungefär som man gör vid högt blodtryck. Även att kombinera olika läkemedel är en intressant möjlighet, eftersom man då kan påverka flera av hjärnans system, säger Andrea de Bejczy, som skrivit avhandlingen.

I studier med patienter har Andrea de Bejczy undersökt effekten av tre läkemedelskandidater jämfört med placebo, och två av dessa visade sig kunna sänka alkoholintaget hos alkoholberoenden personer. Det gäller den verksamma substansen mirtazapin, som idag ingår i ett godkänt läkemedel mot depression, och vareniklin, som är den verksamma substansen i läkemedel som är godkänt för rökavvänjning.

Det tredje läkemedlet, som påverkar glycinnivåerna i hjärnan, var i denna studie inte bättre på att dämpa alkoholkonsumtionen än placebokontrollerna.
– Men vi kunde se att alla i studien avhöll sig längre från alkohol än väntat, och resultaten från djurstudier är så lovande att vi gärna skulle vilja fortsätta forska om substanser som påverkar samma system i hjärnan. Vi tror också att vi måste förbättra metoden för hur vi mäter alkoholkonsumtion i forskningsstudier, säger Andrea de Bejczy.

Ett bättre sätt att mäta alkoholkonsumtion

I en av studierna används en ny alkoholmarkör – phosphatidylethanol, som också kallas PEth – en metod som har utvecklats av forskare vid Lunds universitet.
Avhandlingen konstaterar att den här nyare metoden för att mäta alkoholkonsumtion i blod är bättre än de mätmetoder – GGT och CDT – som används idag.

– PEth har en högre träffsäkerhet, eftersom den markören bara kan bildas i närvaro av alkohol. Med PEth får man därför inga falska positiva svar och det är möjligt att mäta alkoholkonsumtion som skett mer nyligen. PEth skulle också med fördel kunna användas inom både inom sjukvård och rättsväsende, säger Andrea de Bejczy.

I alkoholstudier används oftast en metod där forskningspersonen själv ska komma ihåg sin alkoholkonsumtion, vilket har visat sig vara svårt. Avhandlingen visar att ett objektivt mått med hög säkerhet, exempelvis PEth, ger en mer korrekt uppskattning av alkoholkonsumtionen, och att ett sådant mått därför bör användas i forskningen.

Mer forskning behövs

När eller om läkemedlen som prövats i studierna kan komma att bli tillgängliga för behandling för alkoholberoende går dock inte att säga. Det krävs flera studier som visar effekt av ett läkemedel för att det ska få användas. 
– Läkemedelsprövningar kostar väldigt mycket pengar och det är svårt för akademiska forskningsgrupper att få anslag för en sådan satsning. När patenten har gått ut är det ovanligt att läkemedelsindustrin finansierar studier, säger Andrea de Bejczy.

FAKTA ALKOHOLBEROENDE
Omkring en miljon svenskar har ett riskbruk av alkohol (motsvarande var femte vuxen invånare) och cirka 450 000 svenskar beräknas lida av alkoholberoende eller alkoholmissbruk. Uppskattningsvis dör mellan 5000 och 7000 personer varje år på grund av alkohol (källa: CAN (http://www.can.se/fakta)).
De fyra tillgängliga läkemedlen mot alkoholberoende heter Antabus®, Campral®, Naltrexon Vitaflo® och Silencro®.

Här kan du läsa avhandlingen Studies on new pharmacological treatments for alcohol dependence - and the importance of objective markers of alcohol consumption: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/42349

Avhandlingen är försvarad.

För mer information kontakta:

Andrea de Bejczy, doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
 031-342 47 24, 0735-93 05 01
andrea.debejczy@neuro.gu.se

Bo Söderpalm, huvudhandledare, professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
031-342 64 01, 0768-36 85 94
bo.soderpalm@neuro.gu.se

Taggar: