Forskare: Bröstcancerpatienter bör få mer psykologiskt stöd
För kvinnor som drabbas av bröstcancer är oron för barnen den främsta oroskällan. Det visar forskare vid Sahlgrenska akademin, som menar att drabbade kvinnor i ett tidigt skede bör erbjudas stöd av psykolog eller kurator.
Högupplöst foto finns för nedladdning längst ned.
Var tionde kvinna i Sverige drabbas någon gång under sin livstid av bröstcancer. Trots det är de psykosociala aspekterna av en bröstcancerdiagnos dåligt utforskade, och det saknas idag vetenskapligt grundad kunskap om vilka psykosociala stödinsatser de drabbade kvinnorna efterfrågar.
Doktoranden Karin Stinesen Kollberg vid Sahlgrenska akademin har haft som mål med sin forskning att ge bröstcancerbehandlade kvinnor en röst. I sin avhandling låter hon 313 kvinnor som diagnostiserats med bröstcancer vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset beskriva sin upplevda livskvalitet och sitt behov av stöd.
Avhandlingen visar att oron för de egna barnen är den faktor som starkast påverkar det psykologiska välbefinnandet det första året efter diagnosen.
– De kvinnor som har hemmaboende barn uttrycker ett stort behov av att samtala om oron kring sina barn. Men det är samtidigt något kvinnorna upplever att vården inte alltid erbjuder, säger Karin Stinesen Kollberg.
Den kirurgiska och medicintekniska bröstcancervåren har utvecklats kraftigt och idag behandlas bröstcancer med god framgång. Men för de drabbade kvinnorna handlar det inte enbart om att överleva, utan också om hur man mår som överlevande.
– Behandlingen kan orsaka biverkningar som påverkar kvinnornas psykosociala hälsa under lång tid. När allt fler kvinnor överlever bröstcancer blir livskvaliteten en viktigare fråga, säger Karin Stinesen Kollberg.
Karin Stinesen Kollbergs hoppas att hennes forskning ska bidra till en mer effektiv rehabilitering. Konkret föreslår avhandlingen att kvinnor så snart som möjligt efter diagnos får träffa en psykolog eller kurator, och att särskild uppmärksamhet då riktas till mödrars oro för de egna barnen men även till den oro som förknippas med cellgiftsbehandling.
Avhandlingen visar också att många kvinnor i ett tidigt skede efterfrågar samtal och bättre information om vad det innebär att behandlas med cellgifter.
Avhandlingen "Psykosociala behandlingsbehov efter en bröstcancer" försvaras den 21 mars.
Länk till avhandling: http://hdl.handle.net/2077/34822
Kontakt:
Karin Stinesen Kollberg, doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
0768-521972
karin.stinesen@oc.gu.se
Presskontakt Krister Svahn
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
0766-18 38 69
031-786 3869
krister.svahn@sahlgrenska.gu.se
Med 6 000 studenter och 1 800 anställda är Sahlgrenska akademin Göteborgs universitets största fakultet. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom farmaci, medicin, odontologi och vårdvetenskap. Vi sysselsätter 900 forskare, som i nationella och internationella samarbeten är engagerade i såväl grundläggande medicinsk forskning och patientnära studier i samarbete med Västra Götalandsregionen som i storskaliga studier på befolkningsnivå - allt med målet att förebygga, lindra och behandla sjukdom och ohälsa.
Taggar:
