Vanligt att barn drabbas av stressyndrom efter trafikolycka

Nästan vart tredje barn som skadar sig i trafiken drabbas av posttraumatiskt stressyndrom. Vart femte barn har kvarstående psykiska och psykosociala problem ett år efter skadehändelsen. Det visar en avhandling vid Sahlgrenska akademin – som dessutom konstaterar att bara sex av tio unga använder cykelhjälm.

Doktoranden Eva Olofsson har i sin avhandling kartlagt konsekvenser av trafikskador hos barn. En av studierna visar att omkring 30 procent av alla trafikskadade barn lider av posttraumatiskt stressyndrom en månad efter skadehändelsen. Hos en sjättedel kvarstår stressyndromet efter tre till sex månader.

– I samband med olyckan upplever barnen ofta en hög nivå av stress och rädsla och ett direkt hot mot sitt liv. På sikt kan detta orsaka posttraumatiskt stressyndrom och ångestsyndrom som kan bli till stora hinder i vardagen, säger Eva Olofsson.

I en annan studie tillfrågades 292 trafikskadade barn i Göteborgsregionen om kvarstående konsekvenser av olyckan. Enkäten visade att 22 procent av barnen fortfarande ett år efter skadehändelsen hade psykiska och psykosociala problem kopplade till skadehändelsen.

Kvarstående psykiska besvär är därmed vanligare bland olycksdrabbade barn än kvarstående fysiska problem (vilket noterades hos 16 procent av barn skadade i Göteborgsregionen).

De kvarstående psykiska besvären var däremot inte relaterade till hur allvarlig skadan var.

– Mina studier tyder på att upplevelsen av händelsen påverkar mer än själva skadan. Att skadas som oskyddad fotgängare och med ett motorfordon inblandat kan upplevas mer stressande, skrämmande och hotfullt än till exempel en singelolycka med cykel. Att vårdas inneliggande på sjukhus, med ibland skrämmande procedurer i en främmande miljö kan vara mer stressande än att behandlas på en mottagning och sedan få åka hem samma dag.

Den vanligaste orsaken till trafikskada bland barn är cykelolyckor. Eva Olofssons studier visar att det blivit betydligt vanligare att barnen som skadar sig i trafiken bär cykelhjälm vid olyckstillfället: 1993 hade ungefär 40 procent av de barn som skadades cykelhjälm, 2006 var andelen 80 procent.

Andelen barn med skall/hjärnskada efter en cykelolycka och som sökt vård vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg minskade under perioden 1993-2006, men minskningen är inte statistiskt säkerställd. Även ansiktsskadorna minskade, däremot ökade andelen armskador.

– Vi kan se att cykelhjälmens har en stor skyddseffekt mot svåra och livs­hotande skall- och hjärnskador för alla typer av cykelolyckor. Hjälmen skyddar dessutom också mot ansiktsskador, säger Eva Olofsson.

Tonåringar, och särskilt flickor, är dock mindre benägna att använda cykelhjälm. Trots att en ny hjälmlag infördes 2005 för alla under 16 år använde knappt 60 procent av alla barn hjälm när de cyklade till och från skolan år 2012. Endast 32 procent av samtliga cyklande i Sverige, vuxna och barn, hade hjälm när de cyklade.

Eva Olofsson har arbetat som sjuksköterska i mer än 20 år och har stor erfarenhet av att vårda trafikskadade barn.

– Barn är en mycket utsatt grupp i trafiken. Att identifiera vilka konsekvenser en trafikskada får för barnen är viktigt för att de ska få ett så optimalt omhändertagande som möjligt, säger hon.

Eva Olofssons slutsats är att akutsjukvården bör utveckla rutiner för att kunna identifiera och följa upp trafikskadade barn som riskerar långvariga psykiska, psykosociala och fysiska besvär.

FAKTA TRAFIKSKADOR
Enligt WHO är trafikskador den ledande orsaken till död hos barn 15-17 år och, efter lunginfektioner, den ledande orsaken till död hos barn 5-14 år. Medelantalet trafikdödade barn i världen (0-17 år) beräknas till ca 10 per 100 000 barn (år 2004 WHO) med den högsta incidensen i Afrika och Östra Medelhavsområdet. Antalet trafikdödade barn i Sverige är ett av de lägsta i världen och har minskat från 43 barn per år 1999-2003 till 20 barn år 2011.

Medelantalet barn/år i Sverige som behövde sjukhusvård för trafikskada åren 2005-2009 var 3 578 eller 185/100 000.

Medelantalet barn/år som behövde uppsöka en akutmottagning för trafikskada var 25 300 eller 1 314/100 1000 åren 2007-2009.

Källa Socialstyrelsen.

Avhandlingen Children injured in traffic from a medical and psychosocial perspective – causes and consequences försvaras vid en disputation den 9 maj.

Länk till avhandling: http://hdl.handle.net/2077/34397

Kontakt:
Eva Olofsson, doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och leg sjuksköterska på Barn- och Ungdomsmedicin, Skaraborgs Sjukhus i Skövde
eva.m.olofsson@vgregion.se
073 9131677

Huvudhandledare är Anna-Lena Andersson, Sahlgrenska akademin, anna-lena.andersson@vgregion.se, 070 5609322

Presskontakt Krister Svahn
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
0766-18 38 69
031-786 3869
krister.svahn@sahlgrenska.gu.se

Med 6 000 studenter och 1 800 anställda är Sahlgrenska akademin Göteborgs universitets största fakultet. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom farmaci, medicin, odontologi och vårdvetenskap. Vi sysselsätter 900 forskare, som i nationella och internationella samarbeten är engagerade i såväl grundläggande medicinsk forskning och patientnära studier i samarbete med Västra Götalandsregionen som i storskaliga studier på befolkningsnivå - allt med målet att förebygga, lindra och behandla sjukdom och ohälsa.

Taggar: