Träning kan häva skador orsakade av nikotin
Motorisk träning har visat sig kunna häva rubbningar som uppstår i hjärnan på råttor som utsatts för nikotin. Effekten påvisas i en studie, och på sikt kan metoden också komma att prövas vid rökavvänjning för människor.
– Det var som om träningen motverkade många av de förändringar som nikotin orsakat i djurens hjärnor, och hjälpte till att snabbare återställa balansen, säger Louise Adermark, docent i neurobiologi och korresponderande författare bakom studien.
Nikotin är inte en drog som normalt vänder upp och ner på folks tillvaro, och den betraktas inte alltid som så allvarlig. Samtidigt är nikotin något av det mest beroendeframkallande kroppen kan utsättas för.
I den aktuella studien, publicerad i tidskriften Addiction Biology, beskrivs nikotinets effekter på försöksdjurens hjärnor. Steg för steg förändrades aktiviteten i hjärnregioner kopplade till motivation, vanebildning och slutligen belöning, allt enligt ett specifikt mönster.
Hjärnan repade sig
De motoriska övningarna i studien genomfördes på djur som fått nikotin under tre veckor. Forskargruppen har tidigare visat att tre veckor av nikotinexponering räcker för att ge livslånga effekter på råttornas hjärnor.
Efter avslutad nikotinexponering fick råttorna balansera på en roterande stång, en så kallad rotarod, vilket de blev duktigare på allt eftersom. Parallellt fanns en kontrollgrupp som inte tränades.
– Det vi kunde se var att djuren som hade fått träning inte uppvisade några kvarstående rubbningar i hjärnan efter nikotinet. Även nervcellernas formbarhet, plasticitet, som var kraftigt minskad i kontrolldjuren, var återställd i djur som tränats, säger Louise Adermark.
I sin roll på Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har hon tidigare forskat om den starka kopplingen mellan nikotinberoende hos människa och de motoriska greppen vid rökning: att ta fram en cigarett, tända och dra ett bloss.
Hjärnan lär sig helt enkelt att associera det motoriska beteendet med den känsla nikotinet ger. I den aktuella studien var det därför viktigt att göra en inbrytning efter nikotinexponeringen och lära djuren ett helt nytt motoriskt mönster.
Vid rökavvänjning
– Vi vet väldigt lite av vad som händer i hjärnan när vi lär oss motoriska saker, men om vi spekulerar utifrån resultaten i studien skulle rökavvänjning kunna kompletteras med att man satsar på att lära sig något helt nytt, en modern dans eller tennis, som man inte gjort tidigare, säger Louise Adermark.
– Det är svårt att sluta röka, de flesta som försöker återfaller. Därför är det viktigt att hitta nya sätt för att underlätta rökstopp, avslutar hon.
Titel: Nicotine‐induced neuroplasticity in striatum is subregion‐specific and reversed by motor training on the rotarod; https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/adb.12757
Kontakt: Louise Adermark 0709 54 43 59; louise.adermark@neuro.gu.se
Bild: Louise Adermark (foto: Svante Adermark)
Margareta Gustafsson Kubista
Pressansvarig kommunikatör
Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
031 786 49 76, 0705 30 19 80
margareta.g.kubista@gu.se
Sahlgrenska akademin är den medicinska fakulteten vid Göteborgs universitet med 5000 studenter och 1800 anställda. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Fakulteten har 200 professorer och 700 aktiva doktorander. sahlgrenska.gu.se
Taggar:
