Amning kan skydda barnet mot fetma
Barn som ammas, helt eller delvis, får en sammansättning av tarmfloran som delvis skyddar dem mot att utveckla fetma. Det visar forskare vid Sahlgrenska akademin.
Doktoranden Josefine Roswall och hennes forskarkollegor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, försöker i sin forskning identifiera tidiga riskfaktorer för fetma, samt i detalj att studera kostens betydelse för fetmautvecklingen under förskoleåren.
Studierna, som presenteras i Josefine Roswalls kommande avhandling, visar bland annat att barn som föds för tidigt uppvisar ett ökat bukomfång under spädbarnsåret, trots att de är smala.
–Det tyder på att en snabb förändring i bukomfång i spädbarnsåldern kan förutsäga vilka barn som får en farlig bukfetma, något som i sin tur kan leda till att de tidigt drabbas av åldersdiabetes, säger hon.
Josefine Roswalls forskning visar också att låga nivåer av D-vitamin vid födelsen, vilket ungefär 15 procent av alla nyfödda har, kan kopplas till ett högt BMI vid tre års ålder – även om barnen får D-vitamindroppar efter födseln.
–Det pekar på att gravida kvinnor behöver ett tillskott av D-vitamin, särskilt vintertid, säger Josefine Roswall, till vardags verksam vid Hallands Sjukhus i Halmstad.
På senare tid har forskargrupper uppmärksammat ett samband mellan fetma hos vuxna och en förändrad tarmflora. Göteborgsforskarna har nu studerat hur tarmfloran etablerar sig under det första levnadsåret, och drar slutsatsen att barn som ammas, helt eller delvis, får en sammansättning av tarmfloran som delvis skyddar dem mot fetma.
–Genom amningen överförs många gynnsamma bakterier från modern till barnet, vilket ger den skyddande effekten, säger Josefine Roswall.
Många barn som utvecklar fetma gör det redan i förskoleåldern. Det är därför angeläget att tidigt identifiera riskindivider. Josefine Roswall hoppas att hennes forskning ska öppna för riktade förebyggande insatser.
Avhandlingen Fetma och övervikt i barndomen - tidig identifiering av riskfaktorer försvarades vid en disputation den 16 januari.
Länk till avhandling: http://hdl.handle.net/2077/34392
Kontakt:
Josefine Roswall, doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och läkare Barn och Ungdomskliniken vid Hallands Sjukhus, Halmstad, Region Halland
035 174386
0734 459 895
josefine.roswall@regionhalland.se
Huvudhandledare är docent Jovanna Dahlgren, 0702-750233, jovanna.dahlgren@gu.se
Presskontakt Krister Svahn
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
0766-18 38 69
031-786 3869
krister.svahn@sahlgrenska.gu.se
Med 6 000 studenter och 1 800 anställda är Sahlgrenska akademin Göteborgs universitets största fakultet. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom farmaci, medicin, odontologi och vårdvetenskap. Vi sysselsätter 900 forskare, som i nationella och internationella samarbeten är engagerade i såväl grundläggande medicinsk forskning och patientnära studier i samarbete med Västra Götalandsregionen som i storskaliga studier på befolkningsnivå - allt med målet att förebygga, lindra och behandla sjukdom och ohälsa.
Taggar:
