Rester av tarmbakterier förklarar förekomst av antibiotikaresistens i miljön

Utsläpp av fekalierester kan ofta förklara förekomsten av antibiotikaresistenta bakterier i miljön, visar en studie i Nature Communication.

Att man hittar antibiotikaresistenta bakterier i miljön kan ha olika förklaringar. Det kan vara ett resultat av att antibiotikarester som når miljön ger resistenta bakterier en fördel gentemot känsliga, vilket i förlängningen kan driva på utvecklingen av nya former av resistens.

Det skulle också helt enkelt kunna bero på att tarmbakterier, som ofta är mer resistenta än andra bakterier, når miljön. Att förstå vilken av dessa förklaringar som är den sanna är viktigt för att kunna minska risker med resistenta bakterier i miljön på ett så effektivt sätt som möjligt.

I en studie publicerad i Nature Communications i dag, tisdag, visar forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, att “crAssphage”, ett virus som är specifikt för vissa humana tarmbakterier, är starkt korrelerat till förekomsten av antibiotikaresistensgener i olika miljöer. Det tyder på att utsläpp av tarmbakterier ofta kan förklara den ökning av resistenta bakterier som man ofta hittar i miljöer påverkade av människor.

Forskarna hittade emellertid ett tydligt undantag där resistensgener var mycket vanliga utan att man kunde finna spår av avföring – miljöer som förorenats med höga halter av antibiotika från tillverkningsindustrier.

Joakim Larsson, professor i miljöfarmakologi och föreståndare för CARe, Centrum för Antibiotikaresistensforskning vid Göteborgs universitet, är en av författarna bakom studien:

– Resultaten är viktiga för de kan hjälpa oss att hantera hälsorisker kopplade till antibiotikaresistenta bakterier i miljön. Antibiotikarester är helt klart orsaken till de exceptionella förekomsterna av resistens vi hittar kring en del tillverkningsindustrier, men utsläpp av vanliga tarmbakterier är antagligen den huvudsakliga förklaringen på de flesta andra platser, säger han.

Man kan undra om detta betyder att vi inte behöver bry oss om de betydligt lägre halter av antibiotika som når miljön från användning och exkretion, till exempel via kommunala reningsverk. Joakim Larsson förklarar:

– Studien visar att det är viktigt att ta hänsyn till nivån av fekalierester i miljön när man försöker förstå och tolka fynd av resistenta bakterier. Man behöver ofta inte förklara sådana fynd med att de är ett resultat av antibiotikarester i miljön, säger han.

– Samtidigt utesluter inte en korrelation med fekalierester att låga halter av vissa antibiotika i miljön kan selektera för resistenta bakterier. Flera andra studier tyder på att så kan vara fallet. Vilken roll antibiotika i låga halter i miljön spelar för resistensutveckling är därför fortfarande en öppen fråga som kräver mer forskning, säger Joakim Larsson.

Titel: Fecal pollution can explain antibiotic resistance gene abundances in anthropogenically impacted environments; https://www.nature.com/articles/s41467-018-07992-3 

Kontakt: Joakim Larsson 0709 621 068; joakim.larsson@fysiologi.gu.se 

www.biomedicine.gu.se/joakimlarsson / www.care.gu.se 

Bild: Joakim Larsson (photo: Johan Wingborg)  

Margareta Gustafsson Kubista
Pressansvarig kommunikatör
Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
031 786 49 76, 0705 30 19 80
margareta.g.kubista@gu.se


Sahlgrenska akademin är den medicinska fakulteten vid Göteborgs universitet med 5000 studenter och 1800 anställda. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Fakulteten har 200 professorer och 700 aktiva doktorander. sahlgrenska.gu.se

Taggar:

Om oss

Sahlgrenska akademin är en fakultet vid Göteborgs universitet med 5000 studenter och 1800 anställda. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Fakulteten har 200 professorer och 700 aktiva doktorander. sahlgrenska.gu.se

Prenumerera

Media

Media

Citat

Det är viktigt att ta hänsyn till nivån av fekalierester i miljön när man försöker förstå och tolka fynd av resistenta bakterier.
Joakim Larsson, Sahlgrenska akademin