Nya fynd öppnar för ökat antal hjärtdonationer
Vart fjärde hjärta som undersöks för eventuell donation riskerar att väljas bort på grund av stressutlöst hjärtsvikt, ett tillstånd som enligt ny forskning saknar betydelse för utfallet av en transplantation. Resultaten öppnar för uppemot 30 procent fler hjärttransplantationer.
– Att systematiskt omhänderta dessa hjärtan skulle innebära ett genombrott för hjärttransplantationsverksamheten och fler patienter skulle kunna accepteras för transplantation, konstaterar Jonatan Oras, universitetslektor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, samt narkos- och intensivvårdläkare på universitetssjukhuset.
Studien, publicerad i The Journal of Thoracic and Cardiovascular Surgery, bygger på uppgifter om 641 potentiella hjärtdonatorer i Sverige under åren 2006-2016. Det handlar om hjärndöda personer som under sin livstid sagt ja till donation, eller vars efterlevande gett klartecken.
Hos hela 24 procent av de potentiella donatorerna rådde stressutlöst hjärtsvikt, eller broken heart syndrome, som innebär att en del av hjärtat har nedsatt funktion medan övriga delar slår som de ska. Tillståndet uppstår till följd av det kraftiga stresspåslag som ses vid utvecklandet av hjärndöd.
Snabb återhämtning
Funktionsnedsättningen verkar vara övergående, hjärtat återhämtar sig inom några timmar eller dygn. Samtidigt finns det rekommendationer som säger att dessa hjärtan inte bör transplanteras.
Selekteringen ser därför olika ut på olika håll. Transplantationscentrum i Göteborg har sedan tidigare goda kliniska erfarenheter av att låta transplantera hjärtan med stressutlöst hjärtsvikt, och i den aktuella studien fanns 42 sådana fall.
Resultaten visar att utfallet för mottagaren inte blev annorlunda när hjärtat hade stressutlöst hjärtsvikt. Inte heller dödligheten påverkades utan låg i båda grupperna på förväntade 20 procent efter tio år.
Mer forskning behövs
– Nedsättningen av hjärtfunktionen tycks vara tillfällig, det är inte kranskärlssjukdom eller annan hjärtsjukdom som ligger bakom nedsättningen, vilket stämmer väl med stressutlöst hjärtsvikt. När man gör upprepade undersökningar av dessa hjärtan ser man att funktionen återhämtar sig snabbt, säger Jonatan Oras.
Den aktuella studien kommer att följas av fler, för att verifiera resultaten. Att inte behöva välja bort donatorer med stressutlöst hjärtsvikt ses som särskilt angeläget eftersom tillståndet oftare uppstår hos unga, med hjärtan som annars lämpar sig väl för donation.
– Vi uppskattar att man skulle kunna öka tillgången på hjärtdonatorer med 20-30 procent om dessa hjärtan kan användas, avslutar Jonatan Oras.
Titel: Left ventricular dysfunction in potential heart donors and its influence on recipient outcomes; https://www.jtcvs.org/article/S0022-5223(19)31369-8/fulltext
Kontakt: Jonatan Oras 0736 37 03 50; jonatan.oras@vgregion.se
Bild: Jonatan Oras (foto: Jonathan Moonen)
Margareta Gustafsson Kubista
Pressansvarig kommunikatör
Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
031 786 49 76, 0705 30 19 80
margareta.g.kubista@gu.se
Sahlgrenska akademin är den medicinska fakulteten vid Göteborgs universitet med 5000 studenter och 1800 anställda. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Fakulteten har 200 professorer och 700 aktiva doktorander. sahlgrenska.gu.se
Taggar:
