Nya kunskaper om hur barn växer under puberteten

Barns spurttillväxt under puberteten betraktas ofta som en joker när deras längd ska följas och förutsägas. Men med nya rön och metoder går det att få en bättre bild av hur barn och ungdomar växer, framför allt under puberteten.

– Tillväxten speglar hälsan och kan vara ett diagnostiskt instrument som kan avslöja både sjukdomar och psykosocial problematik. Därför är mätning och uppföljning av längd och vikt en av de viktigaste uppgifterna på barnavårdscentraler och inom elevhälsovård, säger Anton Holmgren, doktorand i pediatrik vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och barnläkare med inriktning mot barnendokrinologi och diabetes, vid Hallands sjukhus Halmstad.

I arbetet med sin avhandling har han varit med och utvecklat en ny matematisk tillväxtmodell som på ett mer detaljerat sätt än tidigare kan beskriva variationer i barns och ungas längdutveckling, särskilt under puberteten.

Anton Holmgren har också specifikt studerat hur kroppssammansättning, BMI, i barndomen kan kopplas till längdtillväxt. Underlaget i studien består av uppgifter om 1 901 barns längd och vikt under uppväxten.

Kraftig spurt vid lägre BMI 

Med högt BMI tidigt i livet skedde generellt en större andel av längdtillväxten före puberteten, och själva spurten blev mindre. Puberteten inföll dessutom tidigare.

I gruppen barn med lägre BMI, och senare pubertetsstart, blev spurten desto kraftigare. De som var sena i sin pubertet fick också totalt sett flera år extra att växa på, och blev helt enkelt längre. Alla resultat gäller på gruppnivå, inte för enskild individ.

– Den minsta pubertetsspurten fanns hos den grupp barn som haft högst BMI i barndomen, ett resultat som inte tidigare kunnat visas i någon studie men som bekräftar många barnläkares kliniska erfarenheter, säger Anton Holmgren.

Bättre prognoser och bedömningar

Fynden bidrar till en tydligare förutsägbarhet kring just pubertetstillväxt, vilket även gör det enklare att särskilja de olika tillväxtprocesser som pågår under uppväxtåren, och delvis går i varandra.

Dels handlar det om så kallad kvadratisk tillväxt, en process med relativt jämn intensitet under hela uppväxten. Tillkommer gör spädbarnets exponentiella tillväxt, en rejält brant stegring under första levnadsåret, och sedan pubertetsspurten, som normalt inleds vid 8-13 års ålder.

Att kunna förutspå tidig eller sen pubertet kan på sikt förbättra prognoserna för längdtillväxt på individnivå. Därmed ökar chanserna att dolda sjukdomar upptäcks, och att det exempelvis blir enklare att bedöma utfallet av pågående behandlingar med tillväxthormon.

– Med uppföljning och analys av längdtillväxt kan man upptäcka sjukdomar och utvärdera hur behandlingar fungerar, konstaterar Anton Holmgren.

Titel: Human growth patterns -with focus on secular changes and pubertal growth; http://hdl.handle.net/2077/58087 

Kontakt: Anton Holmgren 0704 94 42 53; anton.holmgren@regionhalland.se 

Bild: Anton Holmgren (foto: privat)

Margareta Gustafsson Kubista
Pressansvarig kommunikatör
Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
031 786 49 76, 0705 30 19 80
margareta.g.kubista@gu.se


Sahlgrenska akademin är en fakultet vid Göteborgs universitet med 5000 studenter och 1800 anställda. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Fakulteten har 200 professorer och 700 aktiva doktorander. sahlgrenska.gu.se

Taggar:

Om oss

Sahlgrenska akademin är en fakultet vid Göteborgs universitet med 5000 studenter och 1800 anställda. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Fakulteten har 200 professorer och 700 aktiva doktorander. sahlgrenska.gu.se

Prenumerera

Media

Media

Citat

Minsta pubertetsspurten fanns hos den grupp barn som haft högst BMI i barndomen
Anton Holmgren, Sahlgrenska akademin