Risk för fel diagnos vid ländryggsbesvär
Åtta av tio svenskar drabbas någon gång av smärta i ländryggen, vilket kostar samhället miljardbelopp i sjukskrivningar och vård. Forskare vid Sahlgrenska akademin visar nu i en studie att det finns en betydande risk att många ryggbesvär feldiagnostiseras, och att diagnosmetoden diskografi därför bör undvikas.
Ryggsmärtor, och särskilt smärta i ländryggen, är den enskilt vanligaste sjukskrivningsorsaken hos män i Sverige, och den näst vanligaste hos kvinnor. Cirka 80 procent av Sveriges befolknings drabbas någon gång i livet av ländryggsmärta, och kostnaderna för samhället är enorma – enligt europeiska studier människors ryggbesvär mellan 1-2 procent av BNP inklusive vård och sjukfrånvaro.
Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, kan nu i en studie avslöja att många patienter med ländryggssmärta riskerar att feldiagnostiseras.
Mellankotskivan, alltså den disk som förbinder ryggradens kotor, antas vara den vanligaste orsaken till ländryggsmärta. En metod för att avgöra vilken disk som är smärtsam är diskografi där kontrastvätska injiceras i en disk som då sväller. Smärta antas indikera att problemet sitter i den injicerade disken.
Men metoden är otillförlitlig och bör inte användas.
Doktoranden Hanna Hebelka Bolminger visar med sin forskning att injektionen som görs vid diskografi inte enbart ökar trycket i den utvalda disken, utan även i angränsande diskar. Följden blir att smärtan som patienten registrerar kan komma från en annan disk än just den som testas.
Diskografin är redan omdebatterad, dels på grund av oenighet om metodens säkerhet att ställa rätt diagnos men även för riskerna med att sticka i disken. Trots det används metoden fortfarande ofta, framför allt internationellt.
– Vår slutsats är att risken för feldiagnos är stor och att diskografi därför bör undvikas. Detta särskilt eftersom diskografi används som beslutsunderlag inför ryggoperation, som ofta är ett omfattande ingrepp, säger Hanna Hebelka Bolminger.
– Problemet är att det saknas ett tillförlitligt alternativ för att avgöra varifrån smärtan kommer vid ospecifik ryggsmärta. Det går till exempel inte att skilja en smärtsam disk från en normal med hjälp av röntgen eller annan bilddiagnostik såsom MR, säger Hanna Hebelka Bolminger, som menar att forskningen nu bör koncentreras till att utveckla alternativa metoder.
Avhandlingen Discogenic Pain – A diagnostic challenge försvaras vid en disputation den 21 februari.
Länk till avhandling: http://hdl.handle.net/2077/34430
Kontakt:
Hanna Hebelka Bolminger, doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
0705 667867
hanna.hebelka@vgregion.se
Handledare Tommy Hansson, 0703 283406; tommy.hansson@orthop.gu.se
Presskontakt Krister Svahn
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
0766-18 38 69
031-786 3869
krister.svahn@sahlgrenska.gu.se
Med 6 000 studenter och 1 800 anställda är Sahlgrenska akademin Göteborgs universitets största fakultet. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom farmaci, medicin, odontologi och vårdvetenskap. Vi sysselsätter 900 forskare, som i nationella och internationella samarbeten är engagerade i såväl grundläggande medicinsk forskning och patientnära studier i samarbete med Västra Götalandsregionen som i storskaliga studier på befolkningsnivå - allt med målet att förebygga, lindra och behandla sjukdom och ohälsa.
Taggar:
