Ny upptäckt kan förbättra återhämtningen efter stroke

Snabbare och bättre återhämtning efter stroke kan bli resultatet av en nyupptäckt behandlingsstrategi som visat sig skapa nya nervkopplingar i hjärnan – en avgörande faktor för inlärning. I en studie vid Sahlgrenska akademin förbättrades rörelseförmågan hos möss som fick behandlingen.

– Det blir fler utskott och kopplingar mellan nervcellerna så att de kvarstående cellerna kan ta över funktioner som de döda cellerna en gång hade, säger Marcela Pekna, docent vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Sahlgrenska akademin.

I fokus står en molekyl, kallad C3a-peptid, som produceras naturligt i kroppen vid vissa sjukdomstillstånd. Nu tillfördes den istället försöksdjur via näsdroppar.

Bestående förbättring

Av totalt 28 möss med framkallad stroke fick hälften C3a-peptiden och hälften placebo. Och de behandlade mössen repade sig klart bättre.

– Möss har ganska bra förmåga att bli bättre efter stroke även utan behandling, men med C3a blev de bättre mycket snabbare och kunde stödja sig också på den sjuka tassen. Och de förblev bättre även fyra veckor efter att vi hade avslutat behandlingen, säger Anna Stokowska, försteförfattare till studien och disputerad forskare vid Sahlgrenska akademin.

Resultaten från beteendeanalysen kunde kopplas till vad som hänt i mössens hjärnor där behandlingen med C3a lett till det många i dag anser vara viktigare för funktionsåterkomst än nybildning av nervceller, nämligen att det uppstår nya anslutningar mellan nervcellerna.

– Säg att en stroke dödar tio miljoner hjärnceller. De som återskapas motsvarar mindre än en procent av dem som försvann, och hur mycket kan det hjälpa? Det är framförallt nybildningen av nervkopplingar som gör att man kan lära sig att exempelvis tala eller använda sina händer och ben igen, säger Marcela Pekna.

Lång väg kvar

C3a-peptiden inaktiveras om den äts eller ges intravenöst, därav näsdropparna. Den är också extremt dyr att tillverka och skulle behöva ersättas av en mindre och billigare molekyl med motsvarande egenskaper.

Marcela Pekna och hennes forskargrupp hoppas dock att behandlingsstrategin i framtiden ska kunna tillämpas kliniskt på människor. Det faktum att C3a-peptiden i studien började ges först en vecka efter insjuknandet öppnar för möjligheterna att hjälpa många.

– I princip skulle alla strokepatienter kunna få behandlingen. Man kan jämföra med den behandling som tar bort själva blodproppen och som måste göras inom de första timmarna. De flesta kommer för sent till sjukhuset för en sådan behandling, säger Marcela Pekna.

– Vi tror att med en kombination av den här behandlingen och rätt rehabilitering kan man bli bättre ännu snabbare. Man kan också tänka sig att behandla annat än stroke, till exempel hjärnskador efter trafikolyckor. Men det återstår att se, det är lång väg kvar, säger hon.

Länk till artikeln: http://brain.oxfordjournals.org/content/early/2016/12/07/brain.aww314

Ansvarig forskare: Marcela Pekna 0709 323 485, 031-786 35 81; marcela.pekna@neuro.gu.se

Presskontakt: Margareta Gustafsson Kubista 0705301980; margareta.g.kubista@gu.se

Presskontakt: Margareta Gustafsson Kubista 0705 301 980; margareta.g.kubista@gu.se

Med 6 000 studenter och 1 800 anställda är Sahlgrenska akademin Göteborgs universitets största fakultet. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Vi sysselsätter 900 forskare engagerade i nationella och internationella samarbeten för att förebygga, lindra och behandla sjukdom och ohälsa. 

Taggar: