Nya biomarkörer kan ge tidigare upptäckt av äggstockscancer

Vätska tagen från cystor på äggstockarna innehåller flera ämnen som återspeglar tumörers utveckling, och som skulle kunna användas för tidigare diagnostik av äggstockscancer. Det visar ny forskning från Sahlgrenska akademin.

Äggstockscancer ger diffusa symtom och är idag svårt att diagnostisera. Eftersom sjukdomen överlag upptäcks sent har tumörerna ofta hunnit sprida sig innan kvinnan får behandling och dödligheten är hög.

En kvinna med misstänkt äggstockscancer måste ofta genomgå en bukoperation för att diagnosen ska bli säker. Äggstocken eller cystan opereras då ut och undersöks sedan med mikroskop. En mycket stor andel av de tumörer som upptäcks på äggstockarna visar sig då vara godartade.

En avhandling vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, visar att vätska från äggstockscystor innehåller mängder av potentiella tidiga biomarkörer, det vill säga ämnen som kan mätas i blodprov eller på annat sätt, och återspegla cancer i äggstockarna.

– Vi visar att de markörerna finns i cystvätskan i ett tidigare stadie av äggstockscancer. Det finns ett blodtest för en markör som kallas CA125 och som idag ofta används vid misstankar om äggstockscancer, men det testet fungerar inte i tidig sjukdom, säger doktoranden Björg Kristjansdottir.

Avhandlingen stödjer tesen att äggstockscancer i själva verket är flera helt skilda sjukdomar.

– Olika sjukdomar inom samlingsnamnet äggstockscancer kan yttra sig på olika sätt och den behandling som fungerar väl för en patient behöver inte vara den bästa för en annan, säger Björg Kristjansdottir, som menar att olika biomarkörer skulle kunna användas för att skilja de cancersjukdomarna i äggstockar från varandra tidigt i sjukdomsutvecklingen.

– Biomarkörer kan också vara till stor hjälp innan en kvinna med misstänkt äggstockscancer behöver genomgå en bukoperation för att avgöra om tumören är elakartad eller inte, säger Björg Kristjansdottir.

Avhandlingen utvärderar även två redan kända biomarkörer, som kallas CA125 och HE4.

– Dessa markörer var representativa i de snabbväxande tumörer som kallas typ 2, men sämre för typ 1, som växer långsammare. HE4 kompletterade CA125, särskilt för kvinnor som ännu inte gått in i klimakteriet, säger Björg Kristjansdottir.

I Västsverige pågår fortsatt arbete med att utvärdera markörerna CA125 och HE4.

Ett nytt test för tidig diagnostisering av äggstockscancer utvärderas nu på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Testet har utvecklats i USA och liknar ett gynekologiskt cellprov. Björg Kristjansdottir och hennes kollegor ingår nu i en multicenterstudie med lovande preliminära resultat:

– Vår hypotes är att finns det tillräcklig mängd av genetiska spårämnen i slidsekret för att fånga upp äggstockscancer och livmodercancer tidigt.

Avhandlingen Early Diagnosis of Epithelial Ovarian Cancer, Analysis of Novel Biomarkers har försvarats.

Länk till avhandlingen: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/33099

Kontakt:
Björg Kristjansdottir, läkare och doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
bjorg.kristjansdottir@vgregion.se
0708 349 436

Presskontakt Krister Svahn
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
0766-18 38 69
031-786 3869
krister.svahn@sahlgrenska.gu.se

Med 6 000 studenter och 1 800 anställda är Sahlgrenska akademin Göteborgs universitets största fakultet. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom farmaci, medicin, odontologi och vårdvetenskap. Vi sysselsätter 900 forskare, som i nationella och internationella samarbeten är engagerade i såväl grundläggande medicinsk forskning och patientnära studier i samarbete med Västra Götalandsregionen som i storskaliga studier på befolkningsnivå - allt med målet att förebygga, lindra och behandla sjukdom och ohälsa.

Taggar: