Nya fynd om stamceller i oväntad del av hjärnan hos patienter med epilepsi

Neurala stamceller har påträffats i epileptisk hjärnvävnad – utanför de delar av hjärnan där de normalt finns. I en grupp patienter som opererades för epilepsi hade över hälften av dem stamceller där de inte finns hos friska människor, visar en studie från Sahlgrenska akademin.

– Vi har bekräftat vad tidigare studier indikerat och fått nya ledtrådar om vilken typ av neurala stamceller det är, säger Milos Pekny, professor vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi.

 Neurala stamceller, med förmågan att bilda nya nervceller i hjärnan, finns normalt i hippocampus och i den så kallade subventrikulära zonen i hjärnan. Men hos 8 av 14 patienter i studien fanns cellerna även utanför de här regionerna, i den epileptiska hjärnvävnad som opererades bort.

Det görs årligen ett drygt 50-tal operationer av det här slaget i Sverige, varav ca 20 i Göteborg, och en majoritet av patienterna blir anfallsfria eller får väsentlig reduktion av anfallsfrekvensen. Det som sker vid ingreppet är att hjärnvävnad, som är skadad på grund av missbildning, förvärvad skada eller annan orsak, kirurgiskt avlägsnas efter ett omfattande utredningsarbete.

Viktigt samarbete

Kirurger, neurologer och neuroforskare arbetade sida vid sida under den aktuella studien, som kunde genomföras efter etisk prövning och godkännande från varje patient. Teamet tilläts att i forskningssyfte undersöka en liten del av den borttagna vävnaden – på plats i operationssalen och i forskningslaboratoriet bara någon minut efter avlägsnandet.

– Drygt 60 procent av patienterna hade epileptisk vävnad med stamceller som kunde omvandlas till nervceller, astrocyter och oligodendrocyter (tre typer av hjärnceller) när de sedan odlades i laboratoriet, säger Milos Pekny.

– Det kan tyda på större plasticitet i den epileptiska vävnaden som i viss mån kan jämföras med hjärnan hos en nyfödd, fortsätter han.

Forskarna har, ner på molekylärnivå, fått en bättre bild av den del av hjärnan hos människor med epilepsi som av varierande orsaker – exempelvis ett trauma, en stroke eller en växande tumör – slutat svara på kontrollsignaler och ger upphov till återkommande anfall.

Ökad förståelse

Kunskaperna studien gett, om de stamceller som finns i epileptisk vävnad, ger i första hand ökad förståelse, betonar Milos Pekny.

Forskare har länge spekulerat att det är astrocyter, celler som styr många av nervcellernas funktioner, som ger upphov till stamceller i den skadade hjärnan.

– Vår studie visar att så inte är fallet, åtminstonde vid epilepsi, och det ökar vår förståelse av vad som kan hända i delar av hjärnan hos människor med epilepsi, säger Milos Pekny.

Länk till artikel: http://cercor.oxfordjournals.org/content/early/2016/12/13/cercor.bhw338.full?keytype=ref&ijkey=4rnT5XMj7bs7cOV

 Ansvarig forskare: Milos Pekny 0709 134 865 / 031-786 32 69; milos.pekny@neuro.gu.se

Presskontakt: Margareta Gustafsson Kubista 0705 301 980; margareta.g.kubista@gu.se

Med 6 000 studenter och 1 800 anställda är Sahlgrenska akademin Göteborgs universitets största fakultet. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Vi sysselsätter 900 forskare engagerade i nationella och internationella samarbeten för att förebygga, lindra och behandla sjukdom och ohälsa. 

Taggar: