Nyupptäckt sjukdomsmekanism för typ 2-diabetes

Nu presenteras en nyupptäckt mekanism bakom den minskade insulinproduktionen vid diabetes typ 2. I en artikel i Nature Communications beskriver forskare vid Sahlgrenska akademin hur insulinproducerande celler backar i sin utveckling, blir omogna, och inte fungerar som de ska. Ett fynd som öppnar för nya kliniska behandlingar. 

– Om man kan påverka på cellnivå, och återställa kroppens egen sekundsnabba reglering, får man en bättre fininställning av blodsockret än vad insulinsprutor kan ge, säger Anders Rosengren, docent i metabol fysiologi, och verksam vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi och Wallenbergcentrum för molekylär och translationell medicin vid Göteborgs universitet.

Det har länge varit känt att de insulinproducerande cellerna sviktar vid typ 2-diabetes. Kroppen får inte tillräckligt med insulin och blodsockret stiger. En teori har gjort gällande att de insulinproducerande cellerna blir färre, en annan att deras funktion försämras.

Den nya förklaringen, som förenar de omdebatterade teorierna, går ut på att de insulinproducerande cellerna går tillbaka i utveckling och blir omogna. På så sätt minskar antalet funktionsdugliga celler.

Genen som driver

Med hjälp av 124 vävnadsprover, varav 41 från personer med diabetes typ 2, ringade forskarna in vilka genförändringar i cellerna som påverkade sjukdomsförloppet mest. En analys som Anders Rosengren beskriver med en bild från flygets värld.

– Alla flygplatser är förbundna i ett stort nätverk, men en störning på Frankfurts flygplats är mycket allvarligare än en störning i Göteborg. Vi letade upp hubbarna, nyckelgenerna, och de stora förbindelselänkarna. Av nästan 3 000 gener som var förändrade vid diabetes var 168 så kallade Frankfurtgener, och det var dem vi fokuserade på, säger han.

Den fortsatta analysen visade att genen SOX5, tidigare okänd i diabetessammanhang, påverkar sjukdomen.

– Om man artificiellt undertrycker och stänger av SOX5 så försämras funktionen hos de 168 generna och cellerna backar i mognadsgrad. Om man sedan tillför SOX5 skruvas de 168 generna upp och insulinförsättningen kan normaliseras, förklarar Anders Rosengren.

– Det var väldigt spännande att se. Det var nästan som en volymkontroll där mognadsgraden kunde dras upp och ner i de insulinproducerande cellerna.

Befintliga läkemedel

Läkemedel som återställer mognaden hos insulinproducerande celler är inte långt borta, menar Anders Rosengren. Troligen finns de redan i form av mediciner som används vid andra sjukdomar.

Samtidigt betonar han vikten av hälsosamma levnadsvanor vid diabetes typ 2. Den aktuella forskningen visar att SOX5 minskar om man äter onyttigt och rör sig för lite.

– Det är viktigt att inte dra alla över en kam. Vissa klarar sig länge trots ohälsosamma levnadsvanor, för andra tippar det över tidigare. Men oavsett genetiska förutsättningar har man en möjlighet att göra något år sin sjukdom, säger Anders Rosengren.

Länk till artikeln: https://www.nature.com/articles/ncomms15652

Ansvarig forskare: Anders Rosengren 0705 316 704; anders.rosengren@gu.se 

Porträttfoto: Johan Wingborg

Presskontakt: Margareta Gustafsson Kubista 0705 301 980; margareta.g.kubista@gu.se

Med 5000 studenter och närmare 1800 anställda är Sahlgrenska akademin Göteborgs universitets största fakultet. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Fakulteten har 200 professorer och drygt 700 aktiva doktorander. Forskningen i nationella och internationella samarbeten syftar till att förstå, förebygga, lindra och behandla sjukdom och ohälsa. 

Taggar: