Ofödda bebisar har ett aktiverat immunförsvar

Redan i mammans mage tycks det ofödda barnet ha förberett sig på mötet med världen utanför. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin, som också kastar nytt ljus över en gåtfull och ovanlig barnsjukdom.

Avhandlingen studerar bland annat hur de vanligaste vita blodkropparna, neutrofilerna, beter sig hos ofödda fullgångna barn. I studien analyserades navelsträngsblod från barn som förlösts med planerat kejsarsnitt. Försvarscellerna visade sig vara mer aktiva hos de ofödda barnen, jämfört med vuxna människor.

– Neutrofilerna i navelsträngsblod är funktionellt föraktiverade redan innan värkarna satt igång. Blodkropparna tycks alltså vara förberedda på att försvara den lilla kroppen mot främmande organismer redan innan förlossningen, säger doktoranden Martina Sundqvist som skrivit avhandlingen.

Över hälften av alla vita blodkroppar i immunförsvaret är neutrofiler. Neutrofilernas uppgift är att identifiera bakterier och andra farliga inkräktare, och då starta kroppens immunsvar.

– Ett tydligt tecken på att neutrofilerna är föraktiverade före förlossningen är att de då har fler bindningsmolekyler, receptorer, på sina ytor, vilka används för att ta in signaler och intryck utifrån, säger Martina Sundqvist, som också kunde se att föraktiveringen var ännu tydligare hos barn som fötts genom en vaginal förlossning.

Martina Sundqvist har också studerat en ovanlig barnsjukdom som ger återkommande hög feber. Sjukdomen, som kallas PFAPA tros drabba ett tjugotal svenska barn i varje årskull, en siffra som förmodligen är ordentligt underskattad. Det är fortfarande okänt vad som orsakar sjukdomen, och de återkommande feberepisoderna, med flera dagars hög feber varje månad, har hittills varit en gåta.

Det är första gången neutrofilen studeras utförligt i dessa barn, och studierna visar att denna immuncell beter sig annorlunda hos barn med sjukdomen.

– När barnen får sin feberperiod har neutrofilerna längre livslängd, och deras aktivering är också förändrad. Vi ser att neutrofilerna under en febril episod producerar mer fria syreradikaler, och vi tror att dessa kan vara en drivande faktor bakom sjukdomen, säger Martina Sundqvist.

Den forskning som presenteras i avhandlingen ger ökad kunskap om grundläggande funktioner hos neutrofiler, och om bakgrunden till svåra inflammatoriska syndrom.

Avhandlingen Neutrophil function in health and disease – role of intracellular radicals and galectin-3 as regulators of inflammation försvarades den 5 december.

Länk till avhandlingen: http://hdl.handle.net/2077/33116

Kontakt:
Martina Sundqvist, doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
0708 17 36 12
031 342 49 27
martina.sundqvist@rheuma.gu.se eller martina.sundqvist@gmail.com

Handledare: Professor Anna Karlsson, anna.karlsson@rheuma.gu.se

Presskontakt Krister Svahn
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
0766-18 38 69
031-786 3869
krister.svahn@sahlgrenska.gu.se

Med 6 000 studenter och 1 800 anställda är Sahlgrenska akademin Göteborgs universitets största fakultet. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom farmaci, medicin, odontologi och vårdvetenskap. Vi sysselsätter 900 forskare, som i nationella och internationella samarbeten är engagerade i såväl grundläggande medicinsk forskning och patientnära studier i samarbete med Västra Götalandsregionen som i storskaliga studier på befolkningsnivå - allt med målet att förebygga, lindra och behandla sjukdom och ohälsa.

Taggar: