Ojämlik tillgång till effektiv diabetesbehandling
En insulinpump är den mest effektiva behandlingen för att förebygga syn- och andra organskador hos patienter med typ 1-diabetes. Men vem som får tillgång till en insulinpump beror på kön, ålder och var du råkar bo. Det visar en studie vid Sahlgrenska akademin.
För patienter med typ 1-diabetes, så kallad barndiabetes, kan behandling med insulinpump öka möjligheterna att nå en bättre blodsockernivå, och därmed minska risken för senare komplikationer som till exempel ögon- och njurskador.
Men långt ifrån alla får behandling med insulinpump. Det visar en studie vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, där forskare granskat samtliga 7 224 patienter som mellan 1999 och 2010 behandlats för typ 1-diabetes vid tio svenska sjukhus.
–Vi ville se om tillgängligheten till behandlingen skiljer sig mellan olika patientgrupper, och om det finns patienter som skulle ha nytta av en insulinpump men som inte får tillgång till behandlingen i Sverige idag, säger forskaren Marcus Lind som genomfört studien tillsammans med Britt-Marie Carlsson, doktorand vid Sahlgrenska akademin och ordförande för Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård.
–Vi kan nu se att tillgången till insulinpump varierar stort. Kvinnor får behandlingen ungefär 50 procent oftare än män, och yngre vuxna i åldern 20 till 30 år får behandlingen mer än dubbelt så ofta som patienter i åldern 40 till 60 år. Patienter med dålig blodsockerkontroll fick behandling betydligt oftare än de med bättre kontroll, medan de med försämrad njurfunktion fick den mer sällan än de med normala värden.
I genomsnitt har 20 procent av alla vuxna patienter med typ 1 diabetes i Sverige idag tillgång till behandling med insulinpump. Men användningen varierar stort mellan olika sjukhus: på vissa sjukhus får 12 procent av patienterna en pump, på andra uppåt 30 procent.
Varför tillgången skiljer sig så stort är enligt Marcus Lind svårt att säga, men kostnaden är sannolikt ett skäl: behandlingen med insulinpump kostar cirka 30 000 kronor per år och patient, vilket är flera gånger dyrare än traditionell behandling med sprutinjektioner. Ett annat skäl kan vara varierande kunskaper och erfarenheter av behandlingen hos personal på olika vårdenheter.
–För att alla diabetiker ska ha så bra blodsockervärden som möjligt borde sjukvården ha en generellt god tillgänglighet till den mest effektiva och avancerade behandlingen, oavsett vem du är eller vid vilken klinik du vårdas, säger Marcus Lind.
Marcus Lind och hans forskarkollegor kommer nu gå vidare för att i en ny studie närmare undersöka orsakerna bakom den ojämlika diabetesvården, samt vilka åtgärder som kan föreslås.
Artikeln Availability of insulin pump therapy in clinical practice publiceras i tidskriften Diabetic Medicin.
Länk till artikel: http://bit.ly/XJ4WHx
Kontakt:
Marcus Lind, medicine doktor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och specialistläkare NU-sjukvården
0738 311742
0522 15239
lind.marcus@telia.com
Britt-Marie Carlsson, doktorand vid institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin och ordförande i Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård
070 6936917
britt-marie.sfsd@telia.com
www.diabetesnurse.se
Presskontakt Krister Svahn
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
0766-18 38 69
031-786 3869
krister.svahn@sahlgrenska.gu.se
Sahlgrenska akademin är Göteborgs universitets största fakultet, med undervisning och forskning inom farmaci, medicin, odontologi och vårdvetenskap. Här bedrivs alltifrån grundläggande studier av molekylers struktur, via patientnära forskning i samarbete med Västra Götalandsregionen, till studier på befolkningsnivå. Allt för att förebygga, lindra och behandla sjukdom och ohälsa.
Taggar:
