”Ovanlig” demensform vanligare än man tidigare trott
Frontallobsdemens har ansetts vara en ovanlig demensform som framförallt drabbar personer i 50-årsåldern. Nya studier vid Sahlgrenska akademin visar att sjukdomen är vanlig även i högre åldrar, där den drabbar nära var trettionde person över 80 år.
En ny avhandling vid Centrum för åldrande och hälsa, AgeCap, vid Sahlgrenska akademin och Göteborgs universitet har kartlagt förekomsten av och riskfaktorerna bakom frontallobsdemens.
I motsats till vad man tidigare trott visar studierna att sjukdomen är vanlig även i högre åldrar.
Avhandlingen, som bygger på de kända och långsiktiga H70-studierna i Göteborg, visar att ungefär var trettionde person över 80 års ålder får frontallobsdemens. Studien visar att dödligheten är högre vid frontallobsdemens än vid andra demenssjukdomar.
Bland de riskfaktorer som forskarna identifierat finns tidigare alkoholmissbruk, slaganfall, skallskador, och sjukdom i sköldkörteln.
– Det förändrade beteendet som frontallobsdemens leder till kan vara förödande, eftersom det ofta leder till skilsmässor och till att personen läggs in på institution. Samtidigt missar sjukvården ofta diagnosen. Det är allvarligt eftersom behandlingen ser annorlunda ut jämfört med vid andra demenssjukdomar, säger doktoranden Thorsteinn Gislason.
Som en följd av de nya rönen bör sjukvård och läkare enligt Göteborgsforskarna öka uppmärksamheten kring symtomen på frontallobsdemens även hos äldre personer.
Avhandlingen Frontotemporal dementia in late life: Prevalence, risk factors and mortality försvarades vid en disputation den 5 juni.
Länk till avhandlingen: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/38374
FAKTA FRONTALLOBSDEMENS
Frontallobsdemens drabbar hjärnans främre delar, frontalloben och pannloben, som styr planering och kontrollerar vårt sociala beteende, känsloliv och förmåga till empati. Symtom vid frontallobsdemens består främst av avvikande beteende, omdömeslöshet och försämrad förmåga att visa empati. Sjukdomen är svår att behandla och leder så gott som alltid till heldygnsvård på särskilt anpassade boenden.
Kontakt:
Thorsteinn Gislason, doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet (OBS befinner sig utomlands)
0722-09 10 90
thorsteinn.gislason@neuro.gu.se
Ingmar Skoog, professor vid Sahlgrenska akademin och föreståndare vid AgeCap, Göteborgs universitet
031-343 8640
0709-433 681
ingmar.skoog@neuro.gu.se
Presskontakt Krister Svahn
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
0766-18 38 69
031-786 3869
krister.svahn@sahlgrenska.gu.se
Med 6 000 studenter och 1 800 anställda är Sahlgrenska akademin Göteborgs universitets största fakultet. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Vi sysselsätter 900 forskare engagerade i nationella och internationella samarbeten för att förebygga, lindra och behandla sjukdom och ohälsa.
Taggar:
