Rytm- och musikbaserad terapi och ridning ger snabbare återhämtning efter stroke

Människor som överlevt en stroke upplever själva att de blir bättre om de får rida eller genomgå rytm- och musikbaserad terapi. Det visar en ny studie från Sahlgrenska akademin som publicerats i den ansedda tidskriften Stroke.

I studien ingår 123 svenska män och kvinnor, i åldrarna 50 till 75 år. De hade alla drabbats av stroke mellan tio månader och fem år tidigare. Studiedeltagarna lottades till att få rytm- och musikbaserad terapi, ridterapi eller ingå i en kontrollgrupp som fick behandling i ett senare skede. Terapierna gavs två gånger i veckan under 12 veckor.

Direkt efter behandlingen, samt tre och sex månader senare, fick studiedeltagarna ange om de tyckte att de hade förbättrats när det gäller upplevd återhämtning. Dessutom genomgick de tester av gång, balans, greppstyrka och kognition. Deltagarna i både ridgruppen samt i rytm- och musikterapigruppen skattade sin upplevda återhämtning högre efter interventionen jämfört med deltagarna i kontrollgruppen. Av de som upplevde en ökad återhämtning återfanns 56 procent i ridgruppen, 38 procent i gruppen med rytm- och musikterapi och 17 procent i kontrollgruppen.

Resultat som inger hopp
– Studien visar att det fortfarande går att bli bättre, även flera år efter en stroke. Med hjälp av motiverande och stimulerande program som involverar både den fysiska och den sociala miljön kan hjärnans aktivitet och återhämtning öka, säger Michael Nilsson, gästprofessor vid Sahlgrenska akademin och chef för Hunter Medical Research Institute i Australien, som är en av forskarna bakom studien.

Hur kommer det sig att just ridning kan ge goda resultat?
– Ridterapi stimulerar många sinnen samtidigt. Till exempel, de tredimensionella rörelserna i hästens rygg skapar en sensorisk upplevelse som liknar den normala människans gång, säger Michael Nilsson. Detta visade sig genom att deltagarna i ridgruppen förbättrade både gång- och balansförmåga.

Bra att kombinera stimuli
Den rytm- och musikbaserade terapin innebär att patienterna utför kognitivt krävande rörelser med sina händer och fötter i takt med musiken, styrda av intryck de får via syn och hörsel. Studien visar att denna aktivitet förbättrade deltagarnas balans, greppstyrka och arbetsminne.

– Det verkar som om det är kombinationen av olika aktiviteter och stimuli, snarare än de enskilda komponenterna, som ger ytterligare fördelaktiga effekter vid strokerehabilitering, säger artikelns huvudförfattare docent Lina Bunketorp-Käll.

Forskarna går nu vidare med ytterligare analyser av resultaten. De har för avsikt att genomföra uppföljningsstudier med fler deltagare för att undersöka effektivitet, timing och kostnader.

• Stroke innebär att antingen en blodpropp eller en blödning i hjärnan leder till syrebrist i de delar av hjärnan som drabbas. Uppemot 30 000 svenskar insjuknar i stroke varje år.
• Den svenska studien var en del av satsningen ”Culture and Brain Health Initiative”, som finansieras av Sten A Olssons stiftelse för forskning och kultur.

Kontaktpersoner:

• Docent Lina Bunketorp-Käll, telefon: 070–972 3101, e-post: lina.bunketorp@neuro.gu.se
• Professor emeritus Christian Blomstrand, telefon: 073–901 1050, e-post: christian.blomstrand@neuro.gu.se
• Gästprofessor Michael Nilsson, telefon: +61 417 474892, e-post: michael.nilsson@hmri.org.au

Presskontakt
Anna von Porat Berghe
Enhetschef
Telefon: 076–618 6146
E-post: anna.von.porat@gu.se

Med 6 000 studenter och 1 800 anställda är Sahlgrenska akademin Göteborgs universitets största fakultet. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Vi sysselsätter 900 forskare engagerade i nationella och internationella samarbeten för att förebygga, lindra och behandla sjukdom och ohälsa. 

Taggar: