Så mycket minskar fysisk aktivitet risken för metabola syndromet

Enbart en minuts träning per dag kan faktiskt räcka för att minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Det visar en studie av forskare vid Sahlgrenska akademin och GIH som undersökt hur risken sjunker i takt med hur mycket stillasittande som byts ut mot fysisk aktivitet, beroende på intensitetsnivå.

En stillasittande livsstil ökar risken för det så kallade metabola syndromet (MetS), ett samlingsbegrepp för ett antal faktorer som ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Faktorerna ökar risken var för sig, men i kombination ökar den sammanlagda risken.

Kortfattat handlar det metabola syndromet om bukfetma i kombination med riskfaktorer gällande blodfetter, kolesterol, högt blodtryck och nedsatt glukostolerans eller diabetes typ 2.

Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har tillsammans med GIH (Gymnastik- och idrottshögskolan) studerat hur risken för det metabola syndromet påverkas av att stillasittande byts ut mot fysisk aktivitet i tre olika intensitetsnivåer.

– Resultatet visar att det räcker med att byta ut stillasittandet mot tio minuters lågintensiv fysisk aktivitet, oftast motsvarande en promenad, per dag för att få en betydande minskad risk för det metabola syndromet. Om den fysiska aktiviteten utförs på medel- eller högintensiv nivå, som vid motion/träning, minskar risken ytterligare, säger Mats Börjesson, professor vid Sahlgrenska akademin.

I studien, som publiceras i European Journal of Preventive Cardiology, deltog 836 män och kvinnor mellan 50 och 64 år, som ingår i den stora och pågående SCAPIS-studien som finansieras av Hjärt-Lungfonden.

Deltagarna genomgick ett stort antal tester och deras fysiska aktivitet mättes med en accelerometer under drygt 14 timmar per dag. Nästan 8 timmar i snitt per dag var de helt stillasittande.

I studien undersöktes hur risken för det metabola syndromet minskade med fysisk aktivitet på låg, mellan eller hög intensitetsnivå, från att stillasittandet byttes ut mot rörelse i en minut och upp till 120 minuter per dag.

Kurvan som visar resultaten vid högintensiv fysisk aktivitet sjunker mest drastiskt. Vid 10 minuters högintensiv träning per dag har risken redan mer än halverats och den är helt eliminerad vid träning en timme per dag.

– Det har att göra med att människor som rör på sig så mycket inte längre har de riskfaktorerna som ingår i det metabola syndromet, säger Göran Bergström, professor vid Sahlgrenska akademin och huvudansvarig för hela SCAPIS-studien.

Tabellen som visar hur mycket fysisk aktivitet/rörelse som krävs, och på vilken nivå, för att minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar kan komma till stor användning för läkare som på ett enkelt sätt kan förklara vikten av fysisk aktivitet för patienterna.

FAKTA
SCAPIS står för Swedish CArdioPulmonary bioImage Study och är ett världsunikt forskningsprojekt inom hjärta, kärl och lungor. Studien leds av en nationell forskargrupp, genomförs av sex olika universitetssjukhus i Sverige och samordnas från Sahlgrenska Universitetssjukhuset samt Göteborgs universitet. Projektet finansieras av Hjärt-Lungfonden som huvudfinansiär samt med betydande bidrag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Vinnova, Vetenskapsrådet och universitetssjukhusen själva.
Inom ramen för SCAPIS-studien görs omfattande undersökningar av hjärt- och lungstatus på 30 000 svenskar i åldern 50-64 år.
2012 genomfördes en pilotstudie i Göteborg där drygt 1100 personer undersöktes och nu medverkar ytterligare 5000 män och kvinnor som väljs ut slumpmässigt. Forskningen som ligger till grund för den här publicerade studien har gjorts inom ramen för pilotstudien i Göteborg.

Artikeln Isotemporal substituton of sedentary time by physical activity of different intensities and bout lengths, and its associations with metabolic risk publicerades i European Journal of Preventive Cardiology, online i december.

För en kopia av artikeln kontakta Krister Svahn, presskommunikatör vid Sahlgrenska akademin krister.svahn@sahlgrenska.gu.se.

Kontakt:

Mats Börjesson, professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, överläkare vid Östra sjukhuset och föreståndare för Kunskapscentrum för hälsa och prestationsutveckling
0705-298 360
mats.brjesson@telia.com

Göran Bergström, professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och huvudansvarig för SCAPIS-studien
031-342 8011, 0705-094 405
goran.bergstrom@hjl.gu.se

Johanna Hillgren
Vikarierande pressinformatör
Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
031-786 4029
0766-18 4029
johanna.hillgren@gu.se

Med 6 000 studenter och 1 800 anställda är Sahlgrenska akademin Göteborgs universitets största fakultet. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Vi sysselsätter 900 forskare engagerade i nationella och internationella samarbeten för att förebygga, lindra och behandla sjukdom och ohälsa. 

Taggar: