Slag från proffsboxare som ett bowlingklot i 30 km/h

Under 1900-talet har det dött i genomsnitt tio proffsboxare per år. För de som avslutar sin idrottskarriär väntar ofta bestående hjärnskador i form av minnesproblem, ångest och demens. Men graden av hjärnskada efter en match skulle kunna mätas och övervakas med ett enkelt blodprov. Det visar forskare vid Sahlgrenska akademin som sammanfattat 85 års forskning om huvudskador inom kontaktsporter.

Kroniska hjärnskador hos boxare påvisades första gången i en vetenskaplig studie redan 1928. Senare forskning har inkluderat även andra risksporter som amerikansk fotboll och ishockey, och idag beräknas kontaktidrotter orsaka 300 000 fall av hjärnskador per år – enbart i USA.

Det visar forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, som gått igenom samtliga internationella vetenskapliga studier som publicerats om huvudskador bland idrottsmän från 1928 och fram till idag.

–Kunskapen om idrottsrelaterade hjärnskador har många brister. Syftet med vår genomgång är på sikt att förbättra både diagnos och behandling, säger professor Kaj Blennow vid Sahlgrenska akademin.

Genomgången visar att det under 1900-talet dött i genomsnitt tio boxare per år – den absoluta majoriteten efter knockout. Göteborgsforskarnas sammanställning visar också att utövare av professionell amerikansk fotboll kan utsättas för våld mot huvudet uppåt 1 000 gånger per säsong. Även för den som inte förlorar medvetandet eller drabbas av en akut hjärnskada är slag mot hjärnan farligt.

–Det finns studier som visar att omkring en tredjedel av alla proffsboxare lider av till exempel minnes- och språkstörningar efter att karriären avslutats, och undersökningar med magnetröntgen visar att det hos tre av fyra återfinns fysiska abnormiteter i hjärnan. Upprepat våld mot huvudet under idrottskarriären är också förknippat med kroniska symtom som ångest, personlighetsförändring och försämrad inlärningsförmåga, säger professor Henrik Zetterberg vid Sahlgrenska akademin, som medverkat i sammanfattningen.

Motsvarande samband mellan huvudskador och symtom senare i livet syns dock inte lika tydligt hos amatörboxare.

–Det pågår en ganska intensiv debatt om orsakerna till detta, men det som lyfts fram i studierna är till exempel att det är färre ronder i amatörboxning och att domarna i amatörboxningen oftare bryter matcher då det finns en uppenbar risk för skada, säger Kaj Blennow.

I Göteborgsforskarnas genomgång redovisas att ett slag från en proffsboxare motsvarar kraften av ett sex kilo tungt bowlingklot som träffar huvudet i 30 km/h. Framför allt är det slag som ger rotation av huvudet som är farliga och som orsakar hjärnskador då nervcellernas långa utskott slits av.

–De neuropsykiatriska skadorna hos boxare som knockats kan finnas kvar i upp till en månad efter skadetillfället, vilket är långt efter det att boxarna själva slutat känna av symtomen, säger Henrik Zetterberg.

Göteborgsforskarnas slutsats efter att ha läst mer än 160 vetenskapliga studier är att ganska lite är känt om de neurobiologiska följderna av att syssla med kontaktsport: det saknas både effektiva behandlingar och kriterier för att ställa diagnos. Blennow och Zetterbergs egna studier visar dock att särskilda biomarkörer skulle kunna användas för att upptäcka hjärnskador, till exempel genom blodprov efter en boxningsmatch, men dessa är ännu inte kliniskt tillgängliga.

Göteborgsforskarna har också visat att graden av hjärnskada efter en match kan mätas i ryggmärgsvätskan. Hos de boxare som uppvisar höga nivåer kan upprepad provtagning utföras för att följa att proverna normaliseras, och boxaren kan återgå till sparring och matcher. Att avstå från nya slag mot huvudet kan vara viktigt under den fas då hjärnan är extra känslig för nya skador.

Det finns konkreta åtgärder som skulle kunna genomföras redan nu för att öka skyddet för idrottsutövarna, inte minst inom proffsboxningen.

– En logisk åtgärd vore så klart att förbjuda slag mot huvudet, i alla fall hos yngre boxare, eftersom barn och ungdomar är mer känsliga. En annan möjlighet vore att minska antalet ronder inom proffsboxningen eller i alla fall att göra huvudskydd obligatoriskt även för professionella boxare, samt att förstärka stoppningen i deras boxhandskar, säger Kaj Blennow.

Studien The Neuropathology and neurobiology of Traumatic Brain Injury publicerades i tidskriften neuron i december 2012.

Länk till artikel:http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0896627312010367

Kontakt:
Henrik Zetterberg, professor vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin
031-343 0142
0768-67 26 47 

Kaj Blennow, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
031–343 1791
0761–073 835
kaj.blennow@neuro.gu.se

Presskontakt Krister Svahn
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
0766-18 38 69
031-786 3869
krister.svahn@sahlgrenska.gu.se

Sahlgrenska akademin är Göteborgs universitets största fakultet, med undervisning och forskning inom farmaci, medicin, odontologi och vårdvetenskap. Här bedrivs alltifrån grundläggande studier av molekylers struktur, via patientnära forskning i samarbete med Västra Götalandsregionen, till studier på befolkningsnivå. Allt för att förebygga, lindra och behandla sjukdom och ohälsa.

Taggar: