Slemhinnan bildar särskilt immunologiskt minne – ett genombrott för vaccinforskningen

Om ett vaccin ska skapa skydd för tarmen och andra slemhinnor i kroppen krävs att vaccinet också ges via slemhinnan, exempelvis i form av nässpray eller en dryck. Slemhinnorna bildar nämligen ett unikt immunologiskt antikroppsminne som inte uppstår om vaccinet ges som injektion. Det visar en ny studie vid Sahlgrenska akademin som publiceras i ansedda Nature Communications.

Hemligheten bakom människans skydd mot olika sjukdomar och även bakom framgången med vacciner är det immunologiska minne som gör att vårt immunförsvar snabbt kan känna igen och oskadliggöra faror.   

– Den största delen av immunförsvaret finns i våra slemhinnor men ändå förstår man mindre om hur det immunologiska minnet skyddar där än vad vi vet om skyddet i övriga kroppen. Det har till och med föreslagits att det inte skulle finnas en typisk immunologisk minnesfunktion vid slemhinnorna, säger Mats Bemark, docent i immunologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Efter ett omfattande arbete kan nu forskarlaget vid Sahlgrenska akademin visa att detta antagande är helt fel.

Livslångt minne i tarmen

I studier på möss visar forskarna att slemhinnornas immunförsvar kan ge upphov till ett livslångt minne i tarmen hos mössen. Minnet består dels av mycket långlivade celler som gör antikroppar som transporteras ut i tarmen via slemhinnan, dels av minnesceller som snabbt kan sätta igång ett nytt immunsvar när det behövs och bilda nya celler som producerar antikroppar.

– Vi visar att de minnesceller som skapas vid slemhinnan skiljer sig från de minnesceller som uppkommer inne i kroppen. Och lite överraskande så verkar det som om de celler som gör antikroppar i slemhinnan och de som är minnesceller i slemhinnan inte skapas på samma gång, säger Mats Bemark.

Unika minnesceller

Forskarnas resultat har stor betydelse för framtida vaccinutveckling.
– Studien visar tydligt att det går att få ett immunologiskt antikroppsminne vid slemhinnevaccinering, och att de minnesceller som skapas vid sådan vaccinering är unika och inte kan fås fram genom “vanlig” vaccinering. Detta innebär att det endast är slemhinnevacciner som kan ge ett immunologiskt skydd vid slemhinnan, säger Nils Lycke, professor i klinisk immunologi vid Sahlgrenska akademin.

För studien har forskarlaget använt en ny metod där möss immuniseras med ett modelvaccin (så kallat antigen) som ges genom munnen. Forskarna kan sedan följa de celler som bildas vid immunsvaret under resten av musens levnad.

– Eftersom vi har riktat in oss på hur detta ger skydd under lång tid har varje experiment pågått mellan sex månader och två år. Arbetet är unikt eftersom den nya metodiken ger oss möjlighet att följa de mycket sällsynta minnesceller som bildas med mycket god upplösning, och att vi följer svaren under så lång tid, säger Mats Bemark.

Artikeln Limited clonal relatedness between gut IgA plasma cells and memory B cells after oral immunization publicerades i tidskriften Nature Communications den 6 september 2016.

Här kan du läsa artikeln: http://www.nature.com/articles/ncomms12698 

Kontakt:
Mats Bemark, docent vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. mats.bemark@immuno.gu.se eller 0703-23 70 43

Nils Lycke, professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och föreståndare för forskningscentrumet Mivac (Mucosal Immunobiology and Vaccine Research Center).
nils.lycke@microbio.gu.se eller 070-6711641

Presskontakt Elin Lindström Claessen
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
0766-18 37 30
031-786 3730
elin.lindstrom@gu.se

Med 6 000 studenter och 1 800 anställda är Sahlgrenska akademin Göteborgs universitets största fakultet. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Vi sysselsätter 900 forskare engagerade i nationella och internationella samarbeten för att förebygga, lindra och behandla sjukdom och ohälsa. 

Taggar: