Snabbare diagnos för barn med allvarlig blodsjukdom

Akut och kronisk ITP har olika molekylära orsaker, visar en ny studie genomförd vid Sahlgrenska akademin. Forskarna drar slutsatsen att det rör sig om två olika former av blodsjukdomen. Fyndet kan leda till ett nytt blodtest som snabbt kan visa vilken form av ITP en patient har - något som skulle underlätta stort för barn och föräldrar.

ITP (immun trombocytopen purpura) är en ovanlig och dramatisk blodsjukdom. Uppemot 500 barn och vuxna i Sverige får sjukdomen varje år. ITP innebär att blodplättarna förstörs. Eftersom blodplättarna inte längre kan täppa till såröppningar där blodet ska koagulera kan blödningar bli allvarliga, eller rentav dödliga.

Sjukdomen finns i två varianter: akut ITP, som är vanligast hos barn och som går över av sig själv inom några månader, och kronisk ITP som är en livslång sjukdom. Fyra av fem barn visar sig ha den övergående varianten, men vart femte barn som får ITP kommer att få leva med blödningsrisken resten av sitt liv.

– Idag kan bara tiden utvisa vilken variant av ITP det är. Om en patient fortfarande är sjuk efter ett år anses det vara kronisk ITP, säger Margareta Jernås, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

ITP är en autoimmun sjukdom, vilket innebär att kroppens immunförsvar angriper de egna cellerna. Göteborgsforskarna kunde tidigare, som första forskargrupp i världen, visa att sjukdomen hos vissa personer orsakas av att kroppens egna vita blodkroppar attackerar blodplättarna.

Forskarna har analyserat alla gener i T-celler, som är en typ av vita blodkroppar, hos barn som nyligen fått diagnosen ITP och hos barn som visat sig ha kronisk ITP. När de gener som var påverkade hos de sjuka barnen sorterades i grupper, visade det sig att de reglerade generna har helt olika funktion vid akut respektive kronisk ITP.

– Våra resultat tyder på att det vid nydiagnostiserad ITP finns ett ospecifikt och bredare inflammatoriskt svar, medan den kroniska formen är förknippad med traditionella sjukdomsmekanismer som produktion av antikroppar och T-celler riktade mot de egna blodplättarna, säger Bob Olsson, som också är en av forskarna bakom upptäckten vid Sahlgrenska akademin.

Forskargruppen vid Sahlgrenska akademin arbetar nu för att ta fram ett blodtest som snabbt kan ge svar på vilken form av sjukdomen det är. Ett sådant test skulle underlätta psykologiskt för föräldrar till ett sjukt barn, och även innebära att man tidigare kan planera den långsiktiga behandlingen för de barn som har den kroniska varianten. Det återstår dock flera års forskning innan ett blodtest kanske kan börja användas på sjukhusen.

– Även om resultaten inte omedelbart kan leda till någon ny diagnostisering av de olika ITP-formerna har vi fått en bättre förståelse för bakomliggande orsaker. Det är ett steg närmare svaret på hur sjukdomen uppkommer, säger Margareta Jernås.

Forskningen är genomförd i samarbete med forskargrupper på Chalmers och vid Shandong University, Kina. Artikeln Differences in gene expression and cytokine levels between newly diagnosed and chronic pediatric ITP har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Blood.

För intervju med förälder kontakta Monika Westerberg, ansvarig för Förbundet för blödarsjukas ITP-kommitte och vars dotter har kronisk ITP. Monica bor i Askim och nås på 0703 914 516; monikawesterberg@yahoo.se‎

Länk till artikel: http://bloodjournal.hematologylibrary.org/content/early/2013/07/18/blood-2013-05-502807.long

Kontakt:
Margareta Jernås, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
031 342 9433
070 7952912
margareta.jernas@medic.gu.se

Presskontakt Krister Svahn
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
0766-18 38 69
031-786 3869
krister.svahn@sahlgrenska.gu.se

Med 6 000 studenter och 1 800 anställda är Sahlgrenska akademin Göteborgs universitets största fakultet. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom farmaci, medicin, odontologi och vårdvetenskap. Vi sysselsätter 900 forskare, som i nationella och internationella samarbeten är engagerade i såväl grundläggande medicinsk forskning och patientnära studier i samarbete med Västra Götalandsregionen som i storskaliga studier på befolkningsnivå - allt med målet att förebygga, lindra och behandla sjukdom och ohälsa.

Taggar: