Snabbverkande motmedel vid koleraepidemier i sikte
Banbrytande fynd kring insjuknandet i kolera öppnar för ett framtida och snabbverkande motmedel vid koleraepidemier, enligt forskning publicerad i tidskrifterna PLOS Pathogens och ACS Infectious Disease.
– Det handlar inte om vaccin utan ett drickbart skydd som kan delas ut under en pågående koleraepidemi för att minska spridningen, en dryck som blockerar koleratoxinet så att det inte når tarmslemhinnan där hela kaoset annars kör igång, säger Ulf Yrlid, docent i immunologi vid Sahlgrenska akademin.
Bakom studierna står Ulf Yrlid med kollegor i Göteborg tillsammans med en forskargrupp vid University of Texas Southwestern i Dallas. Deras fynd ruckar i viss mån på tidigare föreställningar om den livshotande sjukdomen.
Kolera orsakas av ett gift från bakterier, koleratoxin, som binder till tarmväggen och medför våldsam vätskeförlust via diarréer. Inbindningen har länge ansetts vara beroende av en specifik receptor i tarmen, GM1.
Andra sätt att insjukna
Den aktuella forskningen visar dock att möss som helt saknar GM1 också får diarré efter att ha druckit vatten med koleratoxin. Dessutom kunde man förhindra vätskeförlust i mänsklig tarmvävnad, som exponeras för koleratoxin, genom att tillsätta molekyler som binder till helt andra receptorer än GM1.
– Det stora för oss är att vi har visat att det inte är fullt så enkelt som man sagt i decennier. GM1 är visserligen en mycket kraftfull receptor i sammanhanget, men till skillnad från de andra receptorerna så finns det väldigt lite av den i människans tarm, säger Ulf Yrlid.
Enligt forskarna ger resultaten även möjligheter att på sikt framställa ett drickbart motmedel som kan sätta både GM1 och övriga receptorer ur spel. Ett komplement vid akuta insatser i områden där tillräckligt vaccinationsskydd saknas.
Skydd för ovaccinerade
– Problemet med vaccinationer är att de fungerar sämre i u-länder på grund av undernäring och dåligt hälsotillstånd, speciellt när det gäller små barn. Det är inte unikt för koleravaccin utan gäller hela vaccinationsfältet, säger Ulf Yrlid.
– Skulle vi kunna använda molekyler som binder effektivt till koleratoxinet, och därmed förhindrar att toxinet får fäste i tarmen, så kan vi gå in och minska spridningen direkt i ett drabbat område, även om folk är ovaccinerade eller inte har tillräckligt skydd. En fördel med de molekyler vi modifierar är att de är sockermolekyler som redan finns i stor utsträckning i bröstmjölk och därmed är ofarliga att dricka, avslutar han.
Titel 1: GM1 ganglioside-independent intoxication by Cholera toxin; http://journals.plos.org/plospathogens/article?id=10.1371/journal.ppat.1006862
Titel 2: Fucosylated molecules competitively interfere with Cholera toxin binding to host cells; https://pubs.acs.org/doi/10.1021/acsinfecdis.7b00085
Kontakt: Ulf Yrlid 0738 022618; ulf.yrlid@gu.se
Bild: Ulf Yrlid (foto: Margareta G Kubista)
Margareta Gustafsson Kubista
Pressansvarig kommunikatör
Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
031 786 49 76, 0705 30 19 80
margareta.g.kubista@gu.se
Sahlgrenska akademin är en fakultet vid Göteborgs universitet med 5000 studenter och 1800 anställda. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Fakulteten har 200 professorer och 700 aktiva doktorander. sahlgrenska.gu.se
Taggar:
