Svensk modell för PSA-testning har liten effekt på dödligheten

Den spontana PSA-testning som de senaste decennierna tillämpats i Sverige har bara haft en marginell effekt på dödligheten. En organiserad screening fokuserad på de som har mest att vinna skulle däremot minska risken att dö i prostatacancer med över 40 procent. Det visar studier vid Sahlgrenska akademin.

I Sverige tillämpas nationella program för screening av både livmoderhalscancer (cellprovtagning) och bröstcancer (mammografi). Motsvarande program för screening av prostatacancer saknas.

Många män gör istället PSA-tester på eget initiativ, så kallad opportunistisk screening. Det finns dock ingen nationell rekommendation hur ett sådant testprogram skall vara utformat.

Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har i ett flertal större studier testat organiserad PSA-screening på 10 000 slumpvis utvalda män i Göteborgsregionen, och jämfört med utfallet vid opportunistisk screening.

Studierna visar att ett organiserat testprogram både upptäcker fler cancerfall i ett tidigt, botbart skede och kraftigt minskar risken att dö: 

• I gruppen av män som deltog i organiserad PSA-screening minskade risken att dö i prostatacancer med 42 procent. I gruppen som genomgick opportunistisk screening sågs endast en marginellt minskad dödlighet.
• Omsatt i ett räkneexempel förhindrades ett dödsfall per 13 män som diagnostiserades med prostatacancer i den organiserade screeningen, jämfört med ett förhindrat dödsfall per 23 diagnostiserade män i den opportunistiska screeningen.

– Den opportunistiska PSA-screening som vi använt i Sverige i 20 år är helt enkelt inte effektiv, och har bara marginellt minskat risken för män att dö i sjukdomen, säger Rebecka Arnsrud Godtman som publicerar studierna i sin avhandling.

Den opportunistiska screeningen leder dessutom till att en större andel män får prostatacancerdiagnos i onödan. Förutom den psykiska påfrestningen av att få en cancerdiagnos riskerar dessa män att få leva med biverkningarna av en behandling resten av livet, utan att egentligen få några positiva effekter säger Rebecka Arnsrud Godtman.

Göteborgsforskarnas slutsats är att PSA-screeningen i Sverige bör ske i ett organiserat program där män regelbundet bjuds in för tester. Screeningen bör starta vid en relativ ung ålder, runt 50 år, och ske med täta kontroller. För att minimera riskerna för överdiagnostik bör inte äldre män och män med annan sjuklighet genomgå PSA-screening.

Risken för överbehandling kan minskas genom så kallad aktiv monitorering, där diagnostiserade män står under noggrann uppsikt och bara behandlas om tumören visar tecken på att bli mer aggressiv. Enligt avhandlingen kan hela 60 procent av de tumörer som hittas vid organiserad PSA-screening handläggas med aktiv monitorering.

Avhandlingen Prostate Cancer Screening - Aspects of Overdiagnosis presenterades i december 2014.

Länk till avhandling: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/36913

Kontakt:
Rebecka Arnsrud Godtman, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
0736 737 456
r.godtman@gmail.com

Presskontakt Krister Svahn
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
0766-18 38 69
031-786 3869
krister.svahn@sahlgrenska.gu.se

Taggar: