Tarmfloran kan påverka effekten av dieter
Varför en kostbehandling fungerar för vissa men inte alls för andra tycks bero på samspelet mellan tarmfloran och dieten. En ny studie, som publiceras i Cell Metabolism, visar att de personer som fick en bättre kontroll på blodsockret av att äta bröd med kornkärnor även hade en annan balans i tarmfloran.
Kosten är ett viktigt verktyg för att förbättra ämnesomsättningen hos människor, men har också en stor påverkan på tarmfloran. Tidigare studier vid Sahlgrenska akademin har visat att tarmfloran är förändrad vid ämnesomsättningsrelaterade sjukdomar som till exempel typ 2 diabetes, samt att tarmfloran är en faktor som kan bidra till fetma, diabetes och hjärtkärlsjukdom.
I en ny studie fick 39 försökspersoner under tre dagar äta bröd gjort på kornkärnor, och efter ett uppehåll därefter ett kontrollbröd på vitt vetemjöl. Försöken visade att kornbröd resulterade i bättre kontroll av blodsockret, men vissa individer svarade bättre och andra inte alls på kosten.
De som svarade på kornbrödsdieten hade en ökad proportion av en grupp med bakterier, Prevotella, som tidigare visat sig vara kopplad till högt fiberintag, jämfört med de personer som inte svarade på kornbrödsdieten.
Genom att överföra tarmfloran från dessa individer till bakteriefria möss kunde forskargruppen klargöra att den förändrade tarmfloran bidrog till de goda effekterna av kornkärnebrödet.
– Våra fynd visar tydligt på hur viktigt samspelet mellan tarmfloran och dieten är för att förstå vår ämnesomsättning i hälsa och sjukdom. Resultatet kan bidra till att förklara varför vi svarar så individuellt på olika kostbehandlingar, säger professor Fredrik Bäckhed vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Bröd med olika fiber har rönt stort intresse och är ett fokusområde vid VINNExc centret Antidiabetic food center vid Lunds universitet, som deltagit i studien.
– Det är oerhört spännande att se samspelet mellan tarmfloran och olika kostfiber, vilket kan underlätta för hur vi kan ta fram mer individuella kostråd, säger professor Inger Björck vid Lunds universitet.
Forskarna planerar nu ytterligare studier med förhoppningen att kunna bekräfta att tarmfloran kan identifiera vilka individer som svarar på en specifik kost.
– Våra resultat visar även att tillsatsen av Prevotella förbättrar blodsockerkontrollen i möss, om de samtidigt får en fiberrik kost. Det kan leda till en kombinationsprodukt med Prevotella och fibrer från kornkärnor, säger Fredrik Bäckhed vid Sahlgrenska akademin.
Artikeln Dietary fiber-induced improvement in glucose metabolism is associated with increased abundance of Prevotella publiceras i Cell Metabolism online den 5 november.
För en kopia av artikeln kontakta pressansvarig.
Kontakt:
Fredrik Bäckhed, professor vid Sahlgrenska akademin och föreståndare för Wallenberglaboratoriet, Göteborgs universitet
031-342 7833, 0702-18 23 55
fredrik.backhed@wlab.gu.se
Inger Björck, professor vid Lunds universitet, Centrum för Preventiv Livsmedelsforskning
046-222 9738
inger.bjorck@food-health-science.lu.se
Johanna Hillgren
Vikarierande pressinformatör
Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
031-786 4029
0766-18 4029
johanna.hillgren@gu.se
Med 6 000 studenter och 1 800 anställda är Sahlgrenska akademin Göteborgs universitets största fakultet. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Vi sysselsätter 900 forskare engagerade i nationella och internationella samarbeten för att förebygga, lindra och behandla sjukdom och ohälsa.
Taggar:
