Trend att leta organdonatorer i sociala medier

Det blir allt vanligare att patienter letar efter levande organdonatorer i sociala medier. Forskare i Europa och vid Sahlgrenska akademin har i en vetenskaplig studie granskat fenomenet och ger ett antal rekommendationer.

I USA genomförs rutinmässigt transplantationer där den levande donatorn värvats genom så kallad offentlig vädjan, vilket innebär att den mottagande patienten aktivt ”annonserat” efter organ genom till exempel sociala medier.

I Europa är tillvägagångssättet mer sällsynt. Donation efter offentlig vädjan har också kritiserats av professionen eftersom det finns en potentiell risk för organhandel.

På senare tid har transplantationer efter offentlig vädjan i sociala medier genomförts vid flera europeiska transplantationskliniker. Även i Sverige har det förekommit att personer annonserat efter en njurdonator i dagspress.

Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, i samarbete med Europeiska forskare har i en vetenskaplig artikel nu granskat fenomenet med offentlig vädjan utifrån ett juridiskt, moraliskt och praktiskt perspektiv. Granskningen har resulterat i ett antal rekommendationer, med särskilt fokus på njurdonation:

• Lagstiftningen bör utformas så att den maximerar organdonation från både avlidna och levande donatorer.

• Tillåt så kallad korsvis levande njurdonation. Modellen går ut på att donatorer och mottagare samlas i en större grupp, där matchningen sker via ett dataprogram som analyserar vilka par som har de bästa medicinska förutsättningarna.

– Det finns sedan många år ett program för korsvis donation både i Storbritannien och Holland. I Sverige planeras detta att starta till hösten 2015, säger Annette Lennerling, forskare vid Sahlgrenska akademin.

• Satsa på information.

– Det finns idag många missuppfattningar och hinder för att möjliga levande donatorer ska kunna träda fram. Många vet till exempel inte att man kan donera en njure anonymt, utan att vara släkt med den sjuke.

Enligt forskarna i studien kommer offentlig vädjan bli ett allt vanligare sätt att hitta organdonatorer. Ett exempel är sajten matchingdonors.com.

– Det kan både handla om en person som först vädjar till sin idrottsklubb, till sin församling eller på sin arbetsplats, och som i nästa steg går ut i sociala medier. I andra änden ser vi specialdesignade webbsidor som fungerar som ”mäklare” mellan mottagare och möjlig donator, säger Annette Lennerling.

Att offentligt gå ut och vädja om organ är tillåtet enligt svensk lag, så länge det inte innehåller ekonomiska incitament eller motsvarande förmåner.

– Så länge organbristen finns går det inte att döma patienter som går ut med en offentlig vädjan.

Om man står på en väntelista för att få en njure från avliden givare får man i Sverige oftast vänta mellan 2-4 år bland annat beroende på blodgrupp. I Europa är det oftast betydligt längre.

Länk till sammanfattning: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25769072

Läs mer om organsiationen ELPAT: Ethical Legal and Psychosocial Aspects of Organ Transplantation: www.esot.org/ELPAT/home

Kontakt:
Annette Lennerling, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
031-342 70 39
0736- 60 16 90
annette.lennerling@gu.se

Foto: Madeleine Nilsson

Presskontakt Krister Svahn
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
0766-18 38 69
031-786 3869
krister.svahn@sahlgrenska.gu.se

Med 6 000 studenter och 1 800 anställda är Sahlgrenska akademin Göteborgs universitets största fakultet. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Vi sysselsätter 900 forskare engagerade i nationella och internationella samarbeten för att förebygga, lindra och behandla sjukdom och ohälsa. 

Taggar: