Tuff behandling vid blodcancer kan skjutas på framtiden

Det går att skjuta på introduktionen av blodtransfusioner med i snitt 17 månader för patienter med lågriskvarianten av blodcancersjudomen MDS, förutsatt att de får så kallade ESA-läkemedel som stimulerar kroppen att bilda röda blodkroppar, visar en avhandling vid Sahlgrenska akademin.

–­ Behandlingstraditionen har varit att man inte startar med ESA förrän patienten blir transfusionskrävande. Det vi ser i denna studie är att om du vill ha effekt av ESA-läkemedel så bör de sättas in innan transfusionsbehovet är ett faktum, säger Hege Garelius, disputerad vid institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin, överläkare vid universitetssjukhuset och verksam vid Regionalt cancercentrum, RCC Väst. 

MDS (myelodysplastiska syndrom) är en form av blodcancer, leukemi, där blodbildande stamceller drabbas, vilket leder till brist på mogna blodkroppar. Sjukdomen delas in en hög- och en lågriskgrupp, beroende på risken att patienten utvecklar en akut leukemi.

Kan behöva omprövas

Vid MDS med låg risk brukar behandling inte sättas in förrän blodvärdet når ett kritiskt värde, något som kan behöva omprövas enligt den aktuella forskningen. Den visar att om man tidigt behandlar med ESA, så klarar sig patienten betydligt längre utan blodtransfusion.

ESA (erytopoietinstimulerande läkemedel) är en grupp läkemedel som stimulerar kroppens egen förmåga att bilda röda blodkroppar. I studien har man undersökt effekten av ESA på 1 800 patienter med lågrisk-MDS från 17 europeiska länder.

Patienterna som snabbt behandlades med ESA fick sin första blodtransfusion efter i genomsnitt 23 månader, jämfört med 6 månader för patienter som inte fick tillgång till ESA förrän efter första transfusionen.

Bättre livskvalitet

Att slippa blodtransfusioner under längre tid kan innebära en stor förbättring i livskvalitet för MDS-patienter, som ofta är äldre.

– Dels slipper man åka till sjukhuset varannan, var tredje vecka och dels slipper man biverkningar. Blodtransfusioner skapar ett järnöverskott i kroppen som lagras upp i inre organ som hjärta och lever. Patienterna blir ofta trötta och dåliga, säger Hege Garelius.

I Sverige insjuknar varje år omkring 3 700 personer i någon form av blodcancer. I drygt 500 fall handlar det om MDS. Med tiden kan MDS-patienter också utveckla en annan typ av blodcancer, AML (akut myeloisk leukemi), som står i fokus för övriga tre studier i avhandlingen. 

Titel: Registry studies on myelodysplastic syndrome and secondary acute myeloid leukemia; http://hdl.handle.net/2077/54961 

Kontakt: Hege Garelius 0761 30 46 56; hege.garelius@vgregion.se

Bild: Hege Garelius (foto: Annika Magnusson)

Margareta Gustafsson Kubista
Pressansvarig kommunikatör
Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
031 786 49 76, 0705 30 19 80
margareta.g.kubista@gu.se

Sahlgrenska akademin är en fakultet vid Göteborgs universitet med 5000 studenter och 1800 anställda. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Fakulteten har 200 professorer och 700 aktiva doktorander. sahlgrenska.gu.se

Taggar: