Tveksam nytta med nya metoder för borreliadiagnos

Report this content

På senare tid har nya, avancerade analyser lanserats för att diagnostisera borreliainfektioner i nervsystemet. Men metoderna har ett begränsat värde, och även de svåraste infektionerna botas fortfarande bäst med vanlig tablettbehandling. Det visar en avhandling vid Sahlgrenska akademin.

– Att diagnostisera borrelia är inte så svårt som det framställs, säger doktoranden Daniel Bremell.

Borreliainfektion i nervsystemet, så kallad neuroborrelios, sprids via fästingar och omges av många missuppfattningar som florerar både i samhället, i vårdsektorn och i media. En av dem är att borreliainfektioner är svåra att diagnostisera.

Nya, avancerade metoder som ska förbättra diagnostiken lanseras därför regelbundet. Men de nya metoderna har ett begränsat värde. Det visar en avhandling vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Doktoranden Daniel Bremell har i sin avhandling studerat över 200 patienter som vårdats för borreliainfektioner vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, för att se om och hur diagnostik och behandling kan förbättras. Slutsatsen är att de traditionella metoder som använts fungerar väl.

- Vi kan inte se att de nya metoder som lanseras tillför särskilt mycket. Snarare riskerar de att grumla bilden och försvåra diagnosen, säger Daniel Bremell.

I sin forskning visar Daniel Bremell och hans forskarkollegor att en noggrann kartläggning av patientens sjukdomshistoria, traditionell klinisk undersökning och en enkel analys av ryggvätskan i de flesta fall räcker för att skilja patienter med neuroborrelios från patienter med liknande sjukdomar.

– Det är helt enkelt inte så svårt att diagnostisera borreliainfektion i nervsystemet som ibland görs gällande. Och skulle nyare och mer avancerade analyser behöva användas i något enstaka fall bör de utföras av vårdpersonal som är väl förtrogna med tekniken, säger Daniel Bremell.

Borreliainfektion i nervsystemet behandlas med antibiotika i tablettform. Vid svårare symtom har dock injektioner ansetts mer effektivt, inte minst internationellt.

Daniel Bremell konstaterar i sin avhandling att injektioner är överflödiga och att tablettbehandling fungerar lika bra även för patienter med svåra neurologiska symptom.

– Det finns inget vetenskapligt stöd för att injektionsbehandling är bättre utan rekommendationerna har mer baserats på tyckande. Tablettbehandling har dessutom många fördelar, inte minst är den billigare, mindre riskfylld och mycket enklare för patienten, säger Daniel Bremell.

Avandlingen Lyme Neuroborreliosis - Diagnosis and Treatment försvaras vid en disputation den 22 maj.

Länk till avhandling http://hdl.handle.net/2077/35202

Kontakt:
Daniel Bremell, doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
0708-185448
daniel.bremell@infect.gu.se

Handledare professor Lars Hagberg, 031-3434224, lars.hagberg@medfak.gu.se

Presskontakt Krister Svahn
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
0766-18 38 69
031-786 3869
krister.svahn@sahlgrenska.gu.se


Med 6 000 studenter och 1 800 anställda är Sahlgrenska akademin Göteborgs universitets största fakultet. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom farmaci, medicin, odontologi och vårdvetenskap. Vi sysselsätter 900 forskare, som i nationella och internationella samarbeten är engagerade i såväl grundläggande medicinsk forskning och patientnära studier i samarbete med Västra Götalandsregionen som i storskaliga studier på befolkningsnivå - allt med målet att förebygga, lindra och behandla sjukdom och ohälsa.

Taggar:

Prenumerera

Media

Media

Citat

De nya metoder som lanseras riskerar snarare att grumla bilden.
Daniel Bremell, doktorand vid Sahlgrenska akademin