Vanligt att medelålders kvinnor stressar sig sjuka

För fyra av tio kvinnor med långvarig stress leder stressen till någon form av fysiska besvär. Det visar en studie med 1 500 kvinnor som genomförts vid Sahlgrenska akademin.

Inom den så kallade Kvinnoundersökningen har forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, följt omkring 1 500 kvinnor sedan slutet av 1960-talet. Den senaste studien inom projektet, som främst fokuserar på stress kopplat till psykosomatiska symtom, visade att var femte medelålders kvinna hade upplevt ständig eller återkommande stress under de senaste fem åren.

Upplevelsen av stress var högst i åldrarna 40 till 60 år, och de kvinnor som upplevde sig stressade var oftare ensamstående och oftare rökare.

Bland de kvinnor som rapporterade stress hade 40 procent psykosomatiska symtom i form av värk och smärta i muskler och leder, 28 procent led av huvudvärk/migrän och lika stor andel rapporterade besvär med mage/tarm.

–Även när resultaten justerats för rökning, BMI och fysisk aktivitet ser vi ett tydligt samband mellan upplevd stress och ökad förekomst av psykosomatiska symtom, säger Dominique Hange, forskare vid Sahlgrenska akademin.

Av de kvinnor som uppevde långvarig stress men som inte rapporterade några stressrelaterade besvär när studien inleddes 1968-1969, hade 27 procent fått nytillkomna symtom i form av värk i muskler och leder när de följdes upp 12 år senare. Omkring 15 procent hade nytillkomna besvär i form av huvudvärk och/eller mag-tarmbesvär.

–Kvinnors livsstil har sedan 1968 förändrats på många sätt, till exempel arbetar många fler kvinnor utanför hemmet. Dessa förändringar kan naturligtvis påverka upplevelsen av stress. Men även om vi använt exakt samma fråga ända sedan 1968 kan vi inte ta för givet att begreppet ”stress” har samma innebörd. Kanske är det också mer accepterat av samhället att erkänna sin stressupplevelse idag, säger Dominique Hange.

Forskarna har kunnat följa alla de 1 500 kvinnor som medverkade vid undersökningens början 1968 fram till idag, inklusive uppgifter om dödsorsak. Studierna visar inga tydliga tecken på att stress ger ökad risk för att dö i förtid.

–Den viktigaste slutsatsen är att ensamstående kvinnor, kvinnor som inte arbetar utanför hemmet och rökande kvinnor är särskilt utsatta för stress. Här ser vi ett ökat behov av förebyggande åtgärder från samhällets sida, säger Dominique Hange.

I nästa steg ska forskarna utvärdera vilka metoder som kan användas inom hälso-och sjukvården, framför allt primärvården, för att stödja individen att hantera stressutlösta besvär och sjukdomar, samt att studera hur individen och samhället kan minska risken för att utsättas för stress i arbetslivet.

Artikeln Perceived mental stress in women associated with psychosomatic symptoms, but not mortality: observations from the Population Study of Women in Gothenburg, Sweden publiceras i tidskriften International Journal of General Medicine.

Länk till artikel: http://bit.ly/10DEFKx

Högupplöst bild för nedladdning nedan, fri att publicera. Ange Foto: Sahlgrenska akademin

FAKTA
Kvinnoundersökningen i Göteborg inleddes i slutet av 1960-talet, då cirka 1500 medelålders kvinnor representativa för den kvinnliga befolkningen i Göteborg undersöktes och fick svara på frågor om bland annat sina sjukdomar och hälsa. Kvinnorna har följts kontinuerligt sedan dess, med regelbundna uppföljningar, från 1968-1969 till senaste undersökningen 2005-2006.

I den aktuella studien fick 1 500 kvinnor frågan: Har ni upplevt någon period av stress (en månad eller mer), och med stress menar vi att ni varit: retlig, spänd, nervös, ängslig, rädd, ångestfylld, sömnlös i samband med oro för: arbetet, hälsan, familjen, konflikt med omgivningen (i hemmet, på arbetet), annan orsak.

Kontakt:
Dominique Hange, medicine doktor och specialist i allmänmedicin vid institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
0722 24 57 00
dominique.hange@vgregion.se

Presskontakt Krister Svahn
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
0766-18 38 69
031-786 3869
krister.svahn@sahlgrenska.gu.se

Med 6 000 studenter och 1 800 anställda är Sahlgrenska akademin Göteborgs universitets största fakultet. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom farmaci, medicin, odontologi och vårdvetenskap. Vi sysselsätter 900 forskare, som i nationella och internationella samarbeten är engagerade i såväl grundläggande medicinsk forskning och patientnära studier i samarbete med Västra Götalandsregionen som i storskaliga studier på befolkningsnivå - allt med målet att förebygga, lindra och behandla sjukdom och ohälsa.

Taggar: