Vartannat läkarintyg för sjukskrivning håller inte måttet

Ungefär hälften av läkarintygen för sjukskrivning är bristfälliga, visar forskning vid Sahlgrenska akademin. Sämst kvalitet håller intygen vid så kallad symptomdiagnos, där själva sjukdomen inte identifierats.

– Det som brister är framför allt beskrivningarna av varför en person inte kan jobba, att man exempelvis får panikångest när man träffar kunder, eller inte kan stå och gå vid maskinerna som vanligt, säger Karin Starzmann, doktorand i allmänmedicin med fokus på läkares sjukskrivningspraxis och syn på sjukskrivningar.

I ett delarbete i sin avhandling har hon studerat kvaliteten på 444 läkarintyg för sjukskrivning från 20 vårdcentraler i Skaraborg. Karin Starzmann är själv distriktsläkare i området och arbetar även övergripande med sjukskrivningar.

Resultaten visar att 56 procent av intygen vid symptomdiagnos, då patienterna har symptom men saknar sjukdomsdiagnos, hade brister. Andelen bristfälliga intyg i kategorin sjukdomsspecifika diagnoser var 44 procent.

Svår utmaning

– Symptomdiagnoser prognosticerar sämre kvalitet i intyg och sjukskrivningsprocess, men jag kan inte säga att det var speciellt bra i den andra gruppen heller. I båda grupperna saknades väsentligt innehåll, konstaterar Karin Starzmann.

Att läkare kan uppleva sjukskrivningsprocessen som en känsloladdad och svår utmaning framkom tydligt i en annan och kvalitativ delstudie, baserad på fokusgruppsintervjuer med totalt 28 vårdcentralsläkare i Västra Götaland. Även AT- och stafettläkare deltog.

Karin Starzmann menar att det behövs ett omtag i sjukskrivningsfrågan då läkare tycker att det är så svårt. Det har satsats stort på olika reformer och utbildning till läkare – hon utbildar själv läkare och annan vårdpersonal i försäkringsmedicin – men trots detta har de svårt att hantera sjukskrivningsfrågan.

Speciella team föreslås

– Många tycker fortfarande att det är ett betungande och svårt uppdrag att vara sjukskrivande läkare, som tar mycket mottagningstid i anspråk på vårdcentralen. Ett förslag de kom fram till var att speciella team eller sjukskrivningsläkare skulle ta hand om de längre sjukskrivningarna.

Så sker i många andra länder, och även på försök i Sverige. En modell som enligt Karin Starzmann kan bidra till att kvalitetssäkra och legitimera en stundtals ifrågasatt försäkring, och därmed skydda patienterna.

– Jag brukar säga att sjukskrivningar ska vara rätt doserade, inte för mycket eller för lite. Det är viktigt för att vi ska få systemet att fungera. Det är också viktigt att inse att det inte finns någon quick-fix. Många tror att det finns en enda lösning när det gäller sjukskrivningar, men man måste ta hänsyn till många faktorer, säger Karin Starzmann.

Titel: The physician and the sickness certification; http://hdl.handle.net/2077/54197

Kontakt: Karin Starzmann 0700 823974; karin.starzmann@vgregion.se

Porträttbild: Karin Starzmann (foto: Jan-Erik Lindkvist/Fotogruppen) 

Margareta Gustafsson Kubista
Pressansvarig kommunikatör
Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
031 786 49 76, 0705 30 19 80
margareta.g.kubista@gu.se

Sahlgrenska akademin är en fakultet vid Göteborgs universitet med 5000 studenter och 1800 anställda. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Fakulteten har 200 professorer och 700 aktiva doktorander. sahlgrenska.gu.se

Taggar: