Vässade verktyg för att fastslå dödsorsaker

Nu vässas verktygen för att fastställa dödsorsaker i länder där det normalt inte görs medicinska bedömningar eller obduktioner vid dödsfall. Metoden, att intervjua efterlevande, kan bli användbar även i rikare delar av världen.

– Mer än hälften av världens dödsfall och deras orsaker registreras aldrig, de passerar utan någon som helst dokumentation, vilket gör att hälsoplanerare och politiker saknar underlag för att dirigera resurser dit de behövs, säger Laith Hussain-Alkhateeb, disputerad inom samhällsmedicin och folkhälsa vid Arbets- och miljömedicin (AMM), Sahlgrenska akademin.

I arbetet med sin avhandling har han vidareutvecklat metoden att intervjua en avliden persons närstående, som funnits med under livets slutskede, för att fastställa dödsorsak. Förfarandet började tillämpas i Indien på 1950-talet, där forskare etablerade begreppet Verbal Autopsy, på svenska muntlig obduktion. Metoden har sedan spridit sig och standardiserats under ledning av Världshälsoorganisationen WHO.

Verbal Autopsy används i dag i ett 50-tal länder i världen. Laith Hussain-Alkhateeb har själv studerat hanteringen på plast i Sydafrika, och med forskningen som bas föreslås nu ett antal förändringar för att öka precision, kvalitet och produktivitet i metoden.

Inte bara medicinskt

Det handlar bland annat om att intervjuarna inte måste vara läkare. Tränade fältarbetare med frågebatteriet på en surfplatta fungerar fullgott. Stramare frågor, som besvaras med ja eller nej, kan dessutom korta intervjutiden från i snitt en timme till 20 minuter.

– Att man skulle uppnå universal täckning med tillgängliga hälsoresurser är mindre troligt. Därför har vi utvecklat ett nytt förhållningssätt, utan läkare och med mer automatiserade modeller. Verktygen är uppdaterade, mer standardiserade, och vi har också fört in andra faktorer än de rent medicinska för att bidra till bättre kunskaper om dödsfallen, säger Laith Hussain-Alkhateeb.

Det handlar bland annat om hur hälsovården fungerar, sociala faktorer, tro och tradition. Om varför folk ibland väljer bort att söka vård när någon insjuknar, och vad de efterlevande själva tror att dödsfallet beror på. Kunskaper som också kan vara viktiga för dem som styr över vårdresurserna.

Migration driver på

Att jämföra regioner med varandra och över tid, med hänsyn taget till vårdsystem, sociala faktorer och annat, kräver välutvecklade och standardiserade verktyg. Sverige driver på och Laith Hussain-Alkhateeb har deltagit i utvecklingen av verktyg som möjliggör dessa jämförelser, också i rikare delar av världen.

– Metoden behövs inte nödvändigtvis bara i områden som saknar system för registrering. Många länder har solida system för att fastställa dödsorsaker, men globalisering och migration sätter systemen på prov. Möten mellan språk och kulturer kan leda till felaktiga klassificeringar också i etablerade system, konstaterar Laith Hussain-Alkhateeb.

Titel: Counting deaths, accounting for lives; http://hdl.handle.net/2077/54534

Kontakt : Laith Hussain-Alkhateeb (engelskspråkig) 0735 556777; laith.hussain@gu.se

Bild: Laith Hussain-Alkhateeb (foto: Margareta G Kubista)

Margareta Gustafsson Kubista
Pressansvarig kommunikatör
Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
031 786 49 76, 0705 30 19 80
margareta.g.kubista@gu.se

Sahlgrenska akademin är en fakultet vid Göteborgs universitet med 5000 studenter och 1800 anställda. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Fakulteten har 200 professorer och 700 aktiva doktorander. sahlgrenska.gu.se

Taggar: