Elever uppskattar fysikundervisning - men ser inte ämnets nytta

Många elever uppskattar fysikämnet i grundskolans mellanår. Men längre upp i skolåren tappar eleverna intresset därför de inte ser nyttan med ämnet. Det visar Skolinspektionens andra kvalitetsgranskning av fysikundervisningen i grundskolan. Den här gången har fokus legat på årskurs 4-6 i 29 grundskolor.

Fysik är ett eget ämne genom hela grundskolan, med egen kursplan och egna mål. I grundskolans årskurser 4-6 syns dock inte fysik på elevernas scheman utan undervisas inom ramen för NO (naturorienterande ämnen) eller i ämnesövergripande teman.

– Många elever vet inte vad de ska ha fysikämnet till. De förstår inte användbarheten i vardagen och nyttan av ämnet i deras framtida liv. För att behålla elevernas intresse till högre årskurser är det avgörande att lärarna har rätt kompetens. Det är också viktigt att man i de senare årskurserna bygger vidare på vad eleverna lärt sig när de kommer dit, säger Dan Collberg, utredare Skolinspektionen, som ansvarat för granskningen.

Fysikämnet är ofta osynligt i skolornas kvalitetsarbete och diskuteras sällan lärare emellan. Fysik är inte heller nummer ett på rektorernas agenda. Uppföljningsarbetet och måluppfyllelsen i fysikundervisningen har också tydliga brister.

De slutsatser av granskningen som Skolinspektionen lyfter fram är i första hand:

Elever uppskattar fysikämnet
Elever tycker ofta att fysik är roligt och de visar stort engagemang på lektionerna. Samtidigt är undervisningen ofta inte tillräckligt utmanande för elever som är extra intresserade och nyfikna.

Fokus mest på fakta och naturvetenskapliga arbetssätt
I fysikundervisningen, särskilt den som bedrivs ämnesvis och inte tematiskt, får eleverna lära sig naturvetenskapliga arbetssätt som att ställa och pröva hypoteser, laborera och diskutera kring olika experiment. Något som ofta saknas är att läraren gör synteser och knyter ihop lektionen. Likaså är det ovanligt med samtal och diskussioner kring fysikens samhällsnytta och användning.

Lärare utan rätt kompetens och intresse
Undervisande lärare har varierande kompetens i och intresse för fysikämnet, vilket skapar bristande likvärdighet, även inom samma skola. Genom att skolorna många gånger tillämpar ett klasslärarsystem används inte lärare alltid utifrån sin ämneskompetens. Elever kan därför få undervisning av lärare som saknar utbildning i fysik, trots att det finns lärare med sådan utbildning på skolan.

Fysik bortgömt – men inte bortglömt
Fysikämnet existerar i grundskolans mellersta skolår, trots en utbredd föreställning om att det skulle vara bortglömt, men i varierande omfattning och i skilda former. Det är vanligt att ämnet är inbäddat i större, ämnesövergripande teman, där fysikens mål, kunskapsaspekter och specifika arbetssätt har sin plats men också lätt hamnar i skymundan.

Brister i kvalitetsarbetet
Fysikämnet är osynligt i skolors kvalitetsarbete och lågprioriterat i de ämnesdidaktiska diskussionerna lärare emellan. Det framstår sällan som någonting viktigt på rektorns agenda att intressera eller bekymra sig för. Detta trots att eleverna, några år senare när de lämnar årskurs 9, har klart sämre måluppfyllelse i fysik än i de flesta andra ämnen.

Oklar överlämning
Samarbetet mellan avlämnande och mottagande skolor omfattar ytterst sällan någon avstämning av elevernas kunskaper i fysik. Det är ovanligt att mottagande skolor och lärare efterfrågar eller använder dokumentation av elevernas kunskaper i NO/fysik. Ansvaret för elevernas kunskapsutveckling och måluppfyllelse i fysik över hela grundskoletiden blir därför nästan alltid uppdelat, inte gemensamt.

Goda exempel

På både skol- och lärarnivå finns även exempel på hur skolorna arbetar för att ge alla elever bästa möjliga förutsättningar för en god kunskapsutveckling i fysik.

• Den bästa fysikundervisningen bedrivs i de skolor som låter lärare med utbildning för såväl ämne som åldersgrupp undervisa i fysik för elever i årskurs 4-5. Rektorerna på dessa skolor har en medveten strategi för att garantera kontinuitet i undervisningen.
• Lektioner där lärarna eftersträvar variation och där alla elever aktivt deltar i gruppdiskussioner om fysikämnets betydelse i samhället. Lärarna har hela tiden ögonen öppna för att se till att alla elever är med på banan och inte halkar efter.

Skolinspektionens granskning

Skolinspektionens granskning omfattar årskurs 4-6 i 29 grundskolor, 24 kommunala och fem fristående, i 27 kommuner: Berg, Burlöv, Degerfors, Dorotea, Enköping, Falkenberg, Göteborg, Hagfors, Haninge, Helsingborg, Herrljunga, Hässleholm, Höganäs, Kungsbacka, Norrköping, Norrtälje, Nybro, Ronneby, Torsby, Täby, Vallentuna, Värmdö, Vellinge, Västerås, Åre, Älmhult och Österåker.

• Syftet har varit att föreslå hur fysikundervisningen i de mellersta skolåren kan förbättras. Detta sker genom att granskningen lyfter fram bristerna i undervisningen och med hjälp av forskning och tidigare granskningar perkar på möjliga orsaker.  
• Granskningens resultat är inte generella för alla grundskolor i landet, men ger exempel på brister och väcker frågor som kan bidra till att skolor generellt kan förbättra undervisningen i fysik i mellanåren.
• Granskningen grundas på dokumentstudier, lektionsbesök och intervjuer med rektorer, lärare och elever.
• Skolbesöken gjordes under maj till och med december 2010.

Ladda ner
Ladda ned rapporten här www.skolinspektionen.se/fysik2011  

För information
Dan Collberg, utredare, 08-586 083 70.

Presskontakt
Joanna Abrahamsson, pressekreterare, 08-586 082 48.

Taggar: