Bostadsorten avgör elevers gymnasieval

Elever ska ha lika tillgång till gymnasieutbildning oberoende av bostadsort och ekonomiska och sociala förhållanden. Trots det är skillnaderna stora mellan olika delar av landet när det gäller möjligheterna att välja utbildning. Det visar en ny rapport från Skolverket.

De senaste åren har elevkullarna i gymnasieskolan krympt - från nästan 400 000 elever läsåret 2008/2009 till drygt 350 000 elever förra läsåret och minskningen väntas fortsätta ytterligare några år. I främst mindre kommuner har de krympande elevkullarna lett till nedläggning av skolor och utbildningar och därmed ett minskat utbud.

- Vi ser att skillnaderna har förstärkts. I Göteborg är utbudet så stort att det nästan inte går att överblicka medan vi ser att många elever i Västervik kan behöva resa långt eftersom kommunens egen skola inte har alla gymnasieprogram, säger Jenny Kallstenius, undervisningsråd på Skolverket.

Utbildning dras till större orter

Gymnasieskolan koncentreras allt mer till regionala utbildningscentra. Till exempel har idag Boxholm, Kinda och Vadstena inga eller få egna utbildningar. Kravet på kommunen att erbjuda sina elever alla nationella gymnasieprogram uppfylls genom samarbetsavtal med utbildningscentrat Linköping och andra kommuner i området.

- Valmöjligheten finns på pappret men inte i verkligheten för den 16-åring som inte vill eller har råd att pendla eller flytta. Det är förstås ett problem. Skollagen slår fast att elever ska ha lika tillgång till utbildning men verkligheten visar något annat, säger Jenny Kallstenius på Skolverket.

Elever behöver stöd i valet av gymnasieskola

Intervjuerna med elever visar att gymnasievalet är mycket svårt och ofta ångestfyllt. I storstaden tampas eleverna med det stora utbudet. Många funderar också över risken för att i synnerhet fristående skolor ska läggas ner innan de hunnit gå klart. I den mindre kommunen handlar det ofta om att fundera över pendling eller att flytta hemifrån. Elever har dessutom olika förutsättningar i valsituationen till exempel gällande stödet hemifrån, men också när det gäller att inhämta, jämföra och värdera information och skolors marknadsföringsmaterial. En viktig slutsats i studien är därför att det är viktigt att satsa på studie och yrkesvägledning i grundskolan.

Mer om rapporten

Rapporten ”Det svåra valet” ger en bild av elevers olika förutsättningar och drivkrafter när de väljer gymnasieutbildning. Rapporten definierar olika typer av gymnasiemarknader. Med gymnasiemarknad menas det geografiska område där olika kommunala och fristående skolor konkurrerar om samma elever. Rapporten har granskat fyra typiska gymnasiemarknader i landet.

• Västervik - kommunal marknad
• Piteå – lokal marknad
• Linköping – regional marknad
• Göteborg - storstadsmarknad

För mer information

www.skolverket.se

För frågor kontakta

Jenny Kallstenius, undervisningsråd 08-527 331 61

Skolverkets presstjänst 08-527 333 00

Taggar: