Många obehöriga lärare i skolan
Varannan lärare i gymnasieskolan och var tredje lärare i grundskolan saknar behörighet i de ämnen de undervisar i. Det visar Skolverkets nya statistik som också går att se kommun för kommun. Det är första gången det finns en detaljerad bild av lärares behörighet och läget är alarmerande.
- Det behövs en nationell handlingsplan för läraryrket och det brådskar. Kommande stora pensionsavgångar, lågt intresse för läraryrket och utbrett missnöje bland lärare kräver satsningar och förändringar. Svensk skola står och faller med tillgången till kompetenta lärare, säger Skolverkets generaldirektör Anna Ekström.
Ungefär var femte som arbetar som lärare har inte någon lärarexamen. De kan inte få lärarlegitimation och är därmed inte behöriga att undervisa i något ämne. Men det ger inte hela bilden av problemet med obehöriga lärare. Skolverket har nu för första gången också undersökt om lärare med lärarlegitimation undervisar i ämnen de har behörighet för.
Lägst behörighet i gymnasieskolan
När man lägger samman lärarna utan lärarexamen och de legitimerade lärarna som undervisar i ämnen som de är obehöriga i så framträder en problematisk bild. I gymnasieskolan är endast 52 procent av lärarna behöriga i de ämnen de undervisar i. I grundskolan är motsvarande siffra 67 procent och i förskoleklassen 65 procent.
Många lärare har bytt yrke
Skolverkets nya rapport visar också att fyra av tio legitimerade lärare inte arbetar inom grundskolan, gymnasieskolan eller förskoleklassen.
- Vi behöver locka tillbaka de som slutat och då måste läraryrket bli mer attraktivt. Här vilar ett tungt ansvar hos de lokalt ansvariga i kommuner och fristående skolor. Men även staten behöver göra mer. Tillsammans måste vi säkra att eleverna får undervisning av kompetenta lärare, säger Anna Ekström.
Nationell handlingsplan
Skolverket ser ett behov av en nationell handlingsplan för att säkra tillgången till kompetenta lärare.Centrala områden i en handlingsplan är enligt Skolverket att
- Skolhuvudmännen måste ta ett större ansvar för kompetensförsörjningsfrågorna och planera skolorganisation, rekryteringsinsatser och fortbildningsinsatser utifrån den information som legitimationssystemet ger.
- Landets lärosäten måste planera och dimensionera sina lärarutbildningar så att verksamhetens behov av utbildade lärare i olika ämnen tillgodoses så långt det är möjligt.
- Utreda om det är möjligt att skapa fler vägar in i läraryrket utan att för den skull sänka kraven.
- Säkerställa att det finns nationell tillgång till kvalificerad fortbildning och realistiska förutsättningar att delta.
- Långsiktigt fortsatt stöd för de reformer som genomförts.
Viktigast är dock att läraryrket är så attraktivt att många söker sig till lärarutbildningen och att verksamma lärare inte lämnar yrket.
- Lärarlönerna är förstås också en viktig fråga men det är ett ansvar för arbetsmarknadens parter. Från statens sida arbetar vi med karriärtjänsterna och vi tror att förstelärarna kan bidra till att utveckla skolan, säger Anna Ekström.
Skillnader mellan kommuner
Behörigheten skiljer sig mellan olika kommuner i landet. I Skolverkets databas SIRIS kan man undersöka hur det ser ut med behörigheten i olika kommuner. Klicka på Grundskolan eller Gymnasieskolan och välj vilket län eller kommun du vill ha statistik för i rullmenyerna.
För mer information
Kontaktuppgifter
För frågor till generaldirektör Anna Ekström kontakta Skolverkets presstjänst 08-527 333 00
För frågor om rapporten och statistiken kontakta
José Luis Berrospi, undervisningsråd 08-527 333 56
Nina Beer, undervisningsråd 08-527 332 92
Christina Sandström, chef statistikenheten 08-527 333 38
Taggar: