Minskat intresse för yrkesutbildningar

Färre elever väljer yrkesprogram i gymnasieskolan. Intresset för lärlingsutbildningar minskar och många elever hoppar av sin lärlingsutbildning. Det råder också brist på yrkeslärare. Det visar tre nya rapporter om gymnasieskolan som Skolverket presenterar idag.

- Det behövs en samling. Kommuner, fristående skolor, branschorganisationer, fackförbund och statliga skolmyndigheter behöver arbeta hårdare tillsammans för att lärlingsutbildningarna ska bli bättre och mer attraktiva, säger Skolverkets generaldirektör Anna Ekström.

De senaste åren har gymnasieskolan genomgått stora förändringar. Programmen har förändrats, ny läroplan och nya ämnesplaner har införts. Skillnaderna mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program har ökat och lärlingsutbildning har införts. På uppdrag av regeringen har Skolverket följt upp olika aspekter av regeringens reformer av gymnasieskolan. De tre rapporterna som presenteras idag är de första av de uppföljningar och analyser som Skolverket kommer att publicera årligen.

Halvering sedan 2010

Intresset för lärlingsutbildningar minskar visar rapporten ”Utvecklingen av lärlingsutbildningen". Våren 2010 gick cirka 3600 elever lärlingsutbildning i årskurs 1. Våren 2013 hade antalet lärlingar i årskurs 1 minskat till cirka 1800. Avhoppen är också många. 40 procent av eleverna som gick årskurs 1 höstterminen 2011 hade hoppat av nästa läsår. Många av de som hoppade av började istället på ett traditionellt yrkesprogram. Dåligt rykte, kvalitetsbrister, oro för att stänga dörrar till högskolan och brist på stöd från branschorganisationer är några troliga orsaker till att inte fler elever väljer lärlingsutbildning.

Minskat intresse för yrkesprogram

Andelen elever på yrkesprogram har minskat från 35 procent 2010 till 29 procent 2012. Intresset minskade redan innan gymnasiereformen men inte i samma takt. Rapporten ”Elever per programtyp och program” visar också att nästan var femte elev gick på ett introduktionsprogram hösten 2012. Introduktionsprogrammen är främst till för elever som saknar behörighet till något av de nationella programmen i gymnasieskolan.

Brist på yrkeslärare

Det råder brist på yrkeslärare med formell ämnesbehörighet men rapporten ”Tillgången på yrkeslärare” visar att det är mycket svårt att få en tydlig bild av hur stor bristen är inom olika ämnen. Många gånger hanterar skolorna bristen på formellt behöriga lärare genom att anställa lärare utan yrkeslärarutbildning. Allt pekar på att bristen på yrkeslärare kommer att öka. De närmaste åren kommer omkring 1000 yrkeslärare om året att gå i pension men bara omkring 400 utbildade yrkeslärare beräknas tillkomma årligen.

Mer om gymnasieskolan

Det finns 18 nationella program i gymnasieskolan, varav tolv yrkesprogram och sex högskoleförberedande program. Dessutom finns fem introduktionsprogram för elever som inte är behöriga till nationella program eller ett visst högskoleförberedande program. Jämfört med den gamla gymnasieskolan ger idag inte yrkesprogrammen automatiskt behörighet till högskolan men elever på yrkesprogram har rätt att läsa kompetterande kurser för att få högskolebehörighet. Gymnasial lärlingsutbildning innebär att halva utbildningstiden ska vara förlagd till en eller flera arbetsplatser. Lärlingsutbildning infördes på försök 2008 och permanentades 2011.

För mer information

www.skolverket.se

Kontaktuppgifter

För frågor till Anna Ekström kontakta pressansvarig Mattias Ragert 0733-773433

För frågor om rapporten ”Utvecklingen av lärlingsutbildningen" kontakta Jonas Sandqvist 08-527 333 45

För frågor om rapporten ”Elever per programtyp och program” kontakta Charlotte Mannerfelt 08-527 331 27 eller Karin Hedin 08-527 333 71

För frågor om rapporten ”Tillgången på yrkeslärare” kontakta Thomas Furusten 08-527 336 93

Taggar: