Berättelsen om Sveriges rakaste ekskog - Från planta till planka, på Visingsö odlas ek av högsta kvalitet
Berättelsen om Sveriges rakaste ekskog Från planta till planka – på Visingsö odlas ek av högsta kvalitet
Ekskogen på Visingsö i Vättern hör till det biologiska kulturarv som Statens fastighetsverk (SFV) förvaltar och som vi alla äger tillsammans. Sedan 1830-talet har ekar odlats på Visingsborgs kungsgård. Från början var avsikten att trygga flottans behov av skeppsbyggnadsvirke, men när ekarna var färdiga att avverkas hade flottans fartyg sedan länge byggts av annat material. Efter stormarna Gudrun och Per samt planerade avverkningar fortsätter SFV att plantera ek på Visingsö för kommande generationer.
Att man under 1800-talet började plantera och sköta ek på Visingsö för att fylla dåtidens behov av skeppsbyggnadsmaterial känner många till. Som förvaltare av de statligt ägda skogarna på Visingsö fortsätter Statens fastighetsverk traditionen genom att plantera och sköta ek. Arbetet med att föryngra skogen är långsiktigt och det sker med varsamhet och respekt för de enorma insatser som hittills gjorts för att skapa de raka, kvistrena stammar som tronar i skogarna på ön.
- Ekarna på Visingsö liknar inte "Sparbanksekar". För att passa för skeppsbyggeri var det, då ekarna planterades på 1800-talet, viktigt att träden skulle bli höga och raka. Därför planterades gran och lärkträd mellan ekarna för att skugga stammarna och därigenom förhindra grentillväxt. Man var även noga med att stamkvista träden kontinuerligt. Det händer faktiskt att besökare först inte upptäcker ekarna i skogen just för att de är så raka, säger Johannes Kraft, skogsvaktare på Statens fastighetsverk.
10 000 nyplanterade ekar Bakom ett skyddande viltstängsel, på halvmeterhöga jordhögar och med ca sju meters mellanrum, har Statens fastighetsverk de senaste två åren planterat närmare 10 000 ekplantor. Med ny- och återplantering blir åldersspridning på träden bättre. Även återplantering av ek görs där avverkningar av gamla ekar ägt rum.
- Dagens mål med att odla ek på Visingsö är inte fartygsvirke, utan istället att säkra fortlevnaden av ekskogen och ekskogsskötsel för kommande generationer. De unika ekarna, med sina raka och höga stammar, har också stora värden utifrån kulturhistoriska, upplevelsemässiga och naturvårdsmässiga aspekter, säger Pär Färdmo, markchef på Statens fastighetsverk.
Andra användningsområden idag Även om ekarna aldrig skulle plöja de sju haven som delar av ett fartygsskrov har de kommit till användning på många andra sätt. Bland annat har ekgolv levererats till Sveriges ambassad i Pretoria/Sydafrika, till Riksantikvarieämbetes lokaler i Stockholm och till renoveringen av parkettgolven på Stockholms slott. Fasaden på museet i Gamla Uppsala är klädd med Visingsöek och Statens fastighetsverk har även levererat ek till Mackmyra destilleris whiskytunnor. Dessutom har föreningen Vittfarnes senaste båtbygge - en vikingabåt som ska segla till Canada i vinlandsfararnas kölvatten - en kölstock av ek från Visingsö.
Historisk fakta om ekarna på Visingsö I början av 1800-talet befarade man att ekskogen i Sverige inte skulle komma att räcka för flottans framtida, därför beslöt riksdagen att anlägga ekplanteringar. Totalt skulle 125 hektar ek planteras varje år under 200 år var tanken. Klimatet, jordmånen och närheten till vatten gjorde Visingsö till en perfekt plats för ekodling och år 1831 inledde hovjägmästare Israel af Ström ekplanteringen på åkermarken kring Visingsborgs kungsgård. Omkring 300 000 tusen ekar planterades i en första etapp.
År 1975 var de första ekarna färdiga att avverkas. Då chefen för marinen fick meddelandet om att virket var färdigt för avhämtning blev han dock tvungen att tacka nej. Sedan många år byggdes örlogsfartyg i helt andra material än ek. Ekvirket från Visingsö kom därför aldrig att användas för sitt ursprungliga syfte.
För mer information kontakta: Johannes Kraft, skogvaktare Statens fastighetsverk, 08 696 73 86, johannes.kraft@sfv.se Jan Naumburg, informatör SFV Mark, 070 132 25 44, jan.naumburg@sfv.se Åsa Carlberg, pressekreterare Statens fastighetsverk, 08 696 76 00, asa.carlberg@sfv.se
Pressbilder: www.sfv.se
Tradition i utveckling. Vi har många kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer i vårt land. De är en del av vår gemensamma historia och framtid. Statens fastighetsverk förvaltar Sveriges nationalbyggnader och fria marker; slott och kungsgårdar, teatrar, museer, ambassader och en sjundedel av landets yta bestående av skog och mark.
Tradition i utveckling. Vi har många kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer i vårt land. De är en del av vår gemensamma historia och framtid. Statens fastighetsverk förvaltar Sveriges nationalbyggnader och fria marker; slott och kungsgårdar, teatrar, museer, ambassader och en sjundedel av landets yta bestående av skog och mark.
