Elva hemligheter i Stockholmsområdet, en i Helsingfors och en utrikesmässa

Lördagen den 24 maj öppnar Statens fastighetsverk 27 Hemliga rum över hela Sverige. I Stockholmstrakten bjuder vi in allmänheten till elva objekt. För den som vill ta båten till Finland finns möjlighet att besöka Svenska ambassadresidenset i Helsingfors och som en bonus bjuder SFV på en spännande utrikesmässa i nyrenoverade Centralposthuset.

Nedan presenteras samtliga objekt i Stockholmsområdet utförligt med information såväl om vad som händer under Hemliga rum som med en kort historik. Därtill presenteras Svenska ambassadresidenset i Helsingfors samt Utrikesmässan i Centralposthuset. Är du nyfiken på övriga objekt i Sverige finns utförlig information på www.sfv.se

Hemliga rum i Stockholmstrakten:
• Rosersbergs slott
• Bogesunds slott, Vaxholm
• Svartsjö slott
• Koppartälten i Haga
• Centralposthuset
• Tessinska palatsets trädgård
• Oxenstiernska palatset och Beijerska huset
• Waldemarsudde och linoljekvarnen
• Tornet vid Bergianska trädgården
• Skeppsholmens bergrum
• Skeppsholmskyrkan
• Utrikesmässa i Centralposthuset

Hemliga rum i Helsingfors:
Svenska ambassadresidenset

För mer information kontakta:
Åsa Carlberg, pressekreterare SFV, 08-696 76 00, asa.carlberg@sfv.se, www.sfv.se

Pressbilder till samtliga objekt: www.sfv.se

Hemliga rum i Google Earth
Redan nu kan du göra en digital flygtur mellan alla platser som visas på Hemliga rum den 24 maj, genom att ladda ner en fil med en guidad visning från SFV:s webbplats. För att öppna filen behöver du ha en aktiv Internetuppkoppling och gratisprogrammet Google Earth installerat på din dator.

Fler Hemliga rum den 24 maj
Norra Sverige Jokkmokk Granuddens skvaltkvarn • Örnsköldsvik Sandvikens fiskeläge• Umeå Cellfängelset • Gävle Gävle slott • Smedjebacken Malingsbo herrgård • Stockholmstrakten Rosersbergs slott • Bogesunds slott • Svartsjö slott • Koppartälten på Haga • Centralposthuset • Trädgården till Tessinska palatset • Oxenstiernska palatset • Beijerska huset • Waldemarsudde • Tornet vid Bergianska trädgården • Skeppsholmens bergrum • Skeppsholmskyrkan • Utrikesmässa. Södra Sverige Flen Stenhammars gods • Vadstena Mårten Skinnares hus och Hospitalsmuseet • Karlsborg Karlsborgs fästning • Kungälv Bohus fästning • Tjörn Pater Noster på Hamneskär • Landskrona Citadellet och Gråen • Öland Borgholms slott • Karlskrona Länsresidens och befästningar Utomlands Finland Svenska ambassadresidenset i Helsingfors

Tradition i utveckling. Vi har många kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer i vårt land. De är en del av vår gemensamma historia och framtid. Statens fastighetsverk förvaltar Sveriges nationalbyggnader och fria marker; slott och kungsgårdar, teatrar, museer, ambassader och en sjundedel av landets yta bestående av skog och mark


Hemliga rum i Stockholmstrakten
Rosersbergs slott med Junoflygeln/Mezzogrottan

Rosersberg är slottet du kanske sett utan att veta om det. I så fall är du i gott sällskap av tusentals flygpassagerare som från sitt fågelperspektiv spanat ner över slottet en mil sydväst om Arlanda flygplats. Lördagen den 24 maj öppnar SFV slottets Hemliga rum för allmänheten, 11-16 med fri entré. Kom och titta in i och hör berättelserna från Junoflygeln och följ med på rundvandring bland slottets hemligheter. Ta en titt på slottets Mezzogrotta, gå vår tipspromenad eller låt barnen åka häst och vagn i slottsträdgården.

- I år kommer kommer vi på SFV att hyra ut en av flyglarna till ett kafé. Vi hoppas att det kommer att locka fler att ta sig hit. Kungliga Hovstaterna arrangerar visningar i slottet för allmänheten som kommer att hålla öppet hela sommaren, berättar Mikael Sackleen, förvaltare på SFV. Men det är bara den 24 maj som vi visar Junoflygeln och Mezzogrottan.

1600-talsslottet tar form
Långt innan riksskattmästaren Gabriel Bengtsson Oxenstierna kom till platsen på 1630-talet fanns det en gård och ett antal torp på ägorna. Gården, som hette Norsa, slogs samman med flera granngårdar. Tillsammans blev de Rosersberg. Namnet hämtade inspiration från ätten Tre Rosor – den släkt Oxenstiernas mor Sigrid härstammade från. Oxenstiernas son Bengt ärvde Rosersberg och lät arkitekten Nicodemus Tessin den yngre förvandlade slottet till en barockanläggning med brutet tak och trädgårdsflyglar.

Kanslipresident Bengt Gabrielsson Oxenstierna byggde på 1680-talet till slottet på sjösidan med två flyglar sammanbundna av en terrass. I den sydvästra flygeln, idag kallad Junoflygeln, var ursprungligen en romersk badanläggning med tillhörande sommarmatsal. Därunder fanns flera kök, och ett rum klätt med fint ostindiskt porslin. Här trakterades gäster med te, kaffe och choklad. Ifrån det ostindiska köket fanns en dörr till det sydligaste rummet, den s k Mezzogrottan med vacker utsikt mot trädgården och viken.

År 1757 löste staten in godset för att fungera som sommarresidens åt kung Adolf Fredriks unge son Karl. Men det var först sedan hertig Karl – senare Karl XIII – år 1774 gift sig med Hedvig Elisabet Charlotta av Holstein-Gottorp som ombyggnaden av slottet på tog fart allvar. Arkitekten Jean Eric Rehn gav fasaden nya klassicistiska drag, men framför allt kom hans arbete att prägla rummens utformning. Mot slutet av seklet engagerade hertig Karl arkitekten Gustaf af Sillén för omfattande arbeten på den övre våningen. Kungaparets adoptivson Karl XIV Johan vistades sommartid gärna på Rosersberg.

Junoflygeln
Under Karl XIV Johans placerades J N Byströms marmorgrupp Juno från år 1817-20 i flygelns sydligaste rum. Från denna tid kallas flygeln Junoflygeln och rummet Junotemplet. I samma rum uppställdes också J N Byströms byst av Karl XIV Johan. Några år senare lät Karl Johan föra över bysten till Hoglandssalen. Flygelns nordliga rum användes för inkvartering av gäster, däribland den ryske tsaren Alexander I, då han 1838 besökte sin stridskamrat från Napoleonkriget.

Efter Karl Johans död 1844 blev slottet änkedrottningssäte för drottning Desideria, som med sitt lilla hov varje sommar bodde på Rosersberg, fram till sin död 1860. Under Desiderias tid var Junotemplet möblerat med väggfasta soffor. Junogruppen stod mitt på golvet och makens byst framför det södra fönstret med en röd sköld bakom bysten. Efter änkedrottningens död upphörde Rosersberg att vara ett bebott kungigt slott.

Slottet är fortfarande ett av de kungliga slott som disponeras av H. M. Konungen. Infanteriets skjutskola, Civilförsvarsskolan och Statens Räddningsverk har avlöst varandra som hyresgäster på Rosersberg vars park och naturreservat idag utgör ett populärt friluftsområde.

Rosersbergs slott förvaltas av SFV och är en del av det svenska gemensamma kulturarvet.

För mer information kontakta:
Mikael Sackleen, förvaltare på SFV, 070-546 20 99, mikael.sackleen@sfv.se

Åsa Carlberg, pressekreterare SFV, 08-696 76 00, asa.carlberg@sfv.se, www.sfv.se

Pressbilder: www.sfv.se






Hemliga rum i Stockholmstrakten
Bogesunds slott

I grunden är Bogesund slott en 1600-talsskapelse byggd på initiativ av riksdrotsen Per Brahe. Ett fyra våningar högt stenhus med en altan på taket varifrån Brahe kunde spana ut över Stockholms skärgård. Lördagen den 24 maj öppnar SFV slottets Hemliga rum för allmänheten, 11-16 med fri entré. Kom till slottet och få specialkomponerade guidningar av textil- och broderiutställning. Eller passa på att lära dig 1700-talshantverk som papperstillverkning, tapet- och ådringsmåleri.

- Från 1993 förvaltar SFV Bogesunds slott och vi har kontinuerligt arbetat med ett omfattande restaurerings- och konserveringsprogram. I vårt uppdrag att levandegöra slottet för allmänheten
har vi genomfört hussvampssanering, rekonstruerat vinterträdgården och anpassat ett antal rum för guideverksamhet, berättar Mathias von Schlieben, förvaltare på SFV. Det ska bli roligt att få visa allmänheten hemligheten bakom all den hantverksskicklighet som vi den 24 maj kan beskåda på slottet, fortsätter Mathias von Schlieben.

Riddarborgen som kom av sig
När friherren och hovmarskalken Nils Albrekt von Lantingshausen von Höpken – jo, han hette faktiskt så – 1855 tog över 1600-talsslottet utanför Vaxholm bestämde han sig genast för att förvandla det till en riddarborg. Som hovman hade han påverkats av den romantiserande syn på medeltidens byggnadskonst som hyllades i kretsen kring kung Karl XV – och nu skulle Brahes gamla slott få en ny respektingivande silhuett.

Den unga arkitekten Thor Medelplan hann inte mer än slutföra sina ritningar för de fyra trettio meter höga hörntornen innan han oväntat avled bara 31 år gammal. Istället blev det Medelplans lärare, Fredrik Wilhelm Scholander, som kom att fullfölja projektet. Åren gick och familjen von Lantingshausen von Höpken förefaller ha tröttnat på riddarromantiken. I början av 1900-talet stod slottet långa tider öde, förfallet tilltog och sommaren 1937 hände det som blev början till slutet för ättens tid på Bogesund.

Lex Bogesund
En augustinatt bröt sig tre män in och stal delar av slottets värdefulla inredning. De oinbjudna gästerna kom tillbaka ytterligare ett par gånger innan skandalen uppdagades. Stockholm stad försökte komma överens med von Lantingshausen von Höpken om ett övertagande men misslyckades. Då tröt statens tålamod. Med stöd av en speciallag, sedan dess kallad Lex Bogesund, tvingades baronen lämna slott och ägor på grund av vanvård. Det dramatiska spelet om Bogesund låg senare till grund för akademiledamoten Sigrid Siwerts novell ”Slottstappning”.



1949 blev Bogesunds slott byggnadsminne
Med återvunnen värdighet efter renoveringar av SFV på 1990-talet arrenderas slottet nu ut och visas sommartid upp på guidade visningar. Den speciella miljön har också blivit en populär miljö för barndop, bröllop och andra festligheter.

Bogesunds slott förvaltas av SFV och är en del av det svenska gemensamma kulturarvet.

Vägbeskrivning
Båt avgår från Skeppsbron kl 10.15, med ankomst till Bogesund ca kl 11.00. Gratis, men begränsat antal, 340 personer, först till kvarn gäller. Biljetten utgör sedan rätt till returresa.
Guide finns med på båten till Bogesund för att berätta om Bogesunds slott. Återfärd från Bogesund 14.00, åter Skeppsbron ca kl 14:45. Gratis SL-buss mellan Vaxholm (Söderhamnsplan) och Bogesund mellan kl 11-16, avgår var 30:e minut från respektive hållplats.

För mer information kontakta:
Mathias von Schlieben, förvaltare SFV, 070-234 85 69, mathias.von.schlieben@sfv.se

Åsa Carlberg, pressekreterare SFV, 08-696 76 00, asa.carlberg@sfv.se, www.sfv.se

Pressbilder: www.sfv.se






Hemliga rum i Stockholmstrakten
Svartsjö slott

År 1734 fick Carl Hårleman i uppdrag att rita ett nytt slott på Svartsjö. Resultatet blev ett franskt lustslott i svensk tappning. Lördagen den 24 maj öppnar SFV slottets Hemliga rum för allmänheten, 11-16 med fri entré. Kom och se ruinen efter den ursprungliga borgen på Svartsjö som brann 1687. Möt Drottning Lovisa Ulrika i sitt sovrum och en fånge med ovanligt mycket kunskap i slottets isoleringscell. Kung Gustav Vasa bjuder på musik och barnopera och barnen kan springa Erik XIVs löprunda i slottsparken.

- SFV tog över förvaltningen av slottet på Färingsö 1994 och restaurerade slottet och delar av parken mellan 1995 och 2002. Vi arbetade bland annat med interiörens ytskikt, nya installationer och fasaderna restaurerades, berättar Rolf Karlsson förvaltare på SFV. Målet var att lyfta fram slottets 1700-talskaraktär med tyngdpunkt på Carl Hårlemans insats. Idag används slottet till bröllop och fest men visas även regelbundet sista söndagen varje månad.

Svartsjö slotts historik
Svartsjö var under medeltiden ett folkungagods och ingick i det som kallades Uppsala öd; den jordegendom som stod till kungarnas förfogande. Under 1300-talet uppfördes ett befäst hus. På 1540-talet fanns under en kort period ett myntverk på Svartsjö där Sveriges första stormynt i silver präglades. Under 1560-talet byggdes borgen ut till en praktfullt renässansborg. Borgen hade en tydlig koppling till trädgården och från den tiden härstammar den befintliga vallgraven. Från början av 1600-talet finns den stora linden strax öster om vallgraven, rester av den gamla trädgårdsmuren och den stora dammen. Norr om dammen anlades en lustträdgård med lusthus och båggångar. 1687 brann borgen och på 1930-talet utfördes en utgrävning av ruinen.

Hårleman ritar ett nytt slott
Carl Hårleman fick 1734 uppdraget att rita ett nytt slott på Svartsjö, och det blev ett franskt lustslott i svensk tappning. Byggnaden gavs en symmetrisk planlösning, där bottenvåning på fransktvis hat gjorts till huvudvåning. Detta jaktslott har stått som förlaga eller inspiration för många senare herrgårdar i landet. På 1770-talet byggdes slottet till med två flyglar och försågs med ett torn. För ritningarna svarade Carl Fredrik Adelcrantz.

Invalider, tvångsarbetare, straffångar och alkoholister
1820 föreslogs att slottet skulle hysa en invalidinrättning och slottet började byggas om, men det blev Ulriksdals slott som fick denna inrättning och slottet stod tomt under nästan 60 år. År 1888 upphörde Svartsjö att vara ett kungligt slott och byggdes om till tvångsarbetsanstalt. På morgonen den 29 maj 1891 avgick den första båten med interner till Svartsjö. Under 1910-talet började man även placera straffångar på Svartsjö. I slottet byggdes 337 celler, och murar och komplementbyggnader uppfördes runt slottet. Från 1920 fanns det även alkoholister på Svartsjö. År 1966 upphörde slottet att vara anstalt varefter det stått övergivet, endast fasaden renoverades på 1970-talet.

Mellan 1995 och 2002 restaurerade SFV slottet. Arbeten gjordes i interiörens ytskikt och nya installationer och fasadrestaurering genomfördes. Nytillverkade papperstapeter sattes upp med dels rekonstruerade mönster liksom nykomponerade i rokokostil. Framför slottet återuppfördes den gamla borggårdsmuren och en ny gångväg utmed den gamla gränsen mot strandängarna anlades.

Svartsjö slott förvaltas av SFV och är en del av det svenska gemensamma kulturarvet.

Hitta hit:
T: Brommaplan. Buss 318 mot Jäsängen till Svartsjö. Bilväg; se vår hemsida, endast 650 p-platser (vid regn endast 50).

Barnaktiviteter den 24 maj
En del av barnaktiviteter denna dag blir: Brandsläckning med Räddningstjänsten och Hur livräddar man barn? Erik XIVs löprunda, Musiksagan ”När vargen blev snäll” (3-6 år) barnoperan Mäster Mozart (från 7år). Man kommer också att få träffa Gustav Vasa, en fånge samt Drottning Lovisa Ulrika.

För mer information kontakta:
Rolf Karlsson förvaltare SFV, 08-696 71 25, rolf.karlsson@sfv.se

Åsa Carlberg, pressekreterare SFV, 08-696 76 00, asa.carlberg@sfv.se, www.sfv.se

Pressbilder: www.sfv.se





Hemliga rum i Stockholmstrakten
Koppartälten i Haga

Ända sedan Gustav III:s och Carl Michael Bellmans dagar har Haga haft sin självklara dragningskraft på stockholmarna. Lördagen den 24 maj visar SFV Koppartältens hemligheter, 11-16 med fri entré. Denna dag öppnar vi Västra Koppartältet, Östra Koppartältet, vinden och Gustav Adolfs stall. Lyssna till slottsarkitekt Erik Langlet som berättar om Haga, kika in i Haga parkmuseum eller gå tipspromenad med familj och vänner.

I början av 2000-talet genomfördes SFV en fasadrenovering av de Västra och Östra Koppartälten som numera lyser i koboltblått och gult. Målet med den genomförda fasadrenoveringen är att de unika Koppartälten skall bevaras för framtiden så att vi i så hög grad som möjligt kan uppleva dem som de ursprungligen såg ut.

- Koppartälten i Haga är ett annorlunda och lekfullt inslag i den vackra Hagaparken. Nuförtiden förknippas de kanske med Powel Ramels Karamellodiktstipendium men många undrar säkert varifrån idén till tälten kom och varför de egentligen ser ut som de gör? Svaret på det och mer därtill bjuder vi besökarna på under Hemliga rum, säger Karin Hasselgren, handläggare av vårdprogram på SFV.

Koppartälten i Haga - Historik
Under 1780-talet vände sig kungen till arkitekten Fredrik Magnus Piper för att få hjälp att utveckla den engelska parken med stigar, vägar, dammar och kanaler. Tusentals träd och buskar planterades. Ek, gran och hassel mötte poppel, kastanjeträd och syréner. Inte konstigt att nationalskalden Bellman inspirerades i den miljön; Fjäriln vingad syns på Haga…

Kungar och poeter, park och slott, paviljong och ekotempel till trots – frågan är om inte Hagas mest kända profil är den som tillhör de tre märkliga koppartälten nära Hagas norra grindar. Det påstås att arkitekten och teaterdekoratören Louis Jean Desprez hämtade inspiration från turkiska militärtält när han ritade den färgglada anläggningen vars plåt lyser i gult och blått.

Och visst är det något orientaliskt över byggnadsverket med sina draperier, fransar, tofsar och medaljonger. Men de blågula tälten som restes 1787-1790 byggdes inte bara för att vara kurios ögonfägnad. De hade ett uppdrag också: som logement och stallar åt Livgardet till häst. Det mellersta tältet förstördes i en häftig brand 1953 och byggdes tio år senare upp under ledning av slottsarkitekten Ragnar Hjort.

1977-1978 restes längorna bakom det mellersta koppartältet, och den tidigare öppna stallgården utformades som ett tältrum med tak – det så kallade Silvertältet.

Haga Parkmuseum välkomnar besökare i det mellersta koppartältet. Där visas förutom vackra modeller av Haga slott och Gustav III:s paviljong också generalplanen, ritningar och ett spännande kuriosakabinett. I det östra tältet lockar en restaurang med mat och dryck medan det västra tältet i dag hyser bostäder.

SFV förvaltar Hagaparken med tillhörande byggnader, t ex Haga slott och Koppartälten, för statens räkning, byggnaderna är statliga byggnadsminnen (SBM).

SFV har det totala ägaransvaret för den fasta egendomen med ansvar för underhåll, drift samt upprättande av vårdprogram i samråd med Ståthållareämbetet. SFV ansvarar i samråd med STÄ och slottsarkitekterna för att lämplig skyltning för besökande inom slottsområdena finns och underhålls. SFV bidrar med information om byggnadshistoria och bereds plats att informera allmänheten om SFV:s verksamhet.

Koppartälten i Haga är en del av ditt nationella kulturarv. Vi äger det tillsammans. Statens fastighetsverk tar hand om det åt dig.


Hitta hit:
Kommunalt: Vid T-banestation Odenplan tar du buss 515 och åker till Haga Norra. Följ sedan skyltarna till Fjärilshuset. Du kan även åka pendeltåg till Solna station eller tunnelbana till Solna Centrum och sedan ta buss 515 till Haga Norra, eller buss 176/177 (Solna Råsundasidan).
Från Brommaplanshållet kan du ta buss 509 till Solna Station, eller buss 176/177 hela vägen (Kolonnvägen). Från Djursholm buss nummer 509 (till Solna Station). Från Mörby Centrum buss 176/177 (Kolonnvägen).
Med bil: E4/Uppsalavägen. Sväng av vid Haga Norra. Mitt i av/påfarten finns infarten till Hagaparken. Parkering direkt till vänster. Vandra sedan några minuter genom den vackra Hagaparken tills du kommer till Koppartälten.



För mer information kontakta:
Karin Hasselgren, handläggare av vårdprogram SFV, 08-696 72 06, karin.hasselgren@sfv.se

Åsa Carlberg, pressekreterare SFV, 08-696 76 00, asa.carlberg@sfv.se, www.sfv.se

Pressbilder: www.sfv.se





Hemliga rum i Stockholmstrakten
Nyrenoverade Centralposthuset

Nu har du chansen att se Ferdinand Bobergs unika byggnad, Centralposthuset på Vasagatan, i helt nyrenoverat skick. I sommar flyttar Regeringskansliet in, med vice statsminister Maud Olofsson i spetsen. Lördagen den 24 maj visar SFV Centralposthuset 11-16 med fri entré. Väl på plats har du chansen att träffa postmästare och postmästarinnor från invigningen 1903! Stämpla ditt eget vykort och skicka till nära och kära. Gå en tipspromenad om det historiska kulturarvet och låt barnen hjälpa oss att stoppa Blåmän från den yttre rymden.

Centralposthuset som ursprungligen ritades av arkitekt Ferdinand Boberg stod färdigt 1903 och räknas till svensk arkitekturs mästerverk.

SFV köpte byggnaden av Postens pensionskassa 2004 och har sedan dess genomfört omfattande renoveringar för iordningställande till Regeringskansliet. Centralposthuset har fått ny entré med bättre tillgänglighet, korridorer har färgkodats i regnbågens färger för att underlätta orienteringen och en helt ny konferensavdelning har skapats i källarplan, i direkt anslutning till den tidigare posthallen.

- Många stockholmare förknippar säkert den stora tegelbyggnaden på Vasagatan med kassaköer och postärenden. Många minns kanske också den vackra posthallen med fantastiska målningar i tak och på väggar. Den f d posthallen, Bobergshallen, har vi naturligtvis bevarat. Men det finns mycket annat spännande att se som tidigare inte varit öppet för allmänheten. Ett exempel är aulan som fått vara kvar sedan 80-talet, ett annat den nya receptionsbyggnaden som med sina 200 kvm stora yta är Sveriges största konstverk med abstrakt fotokonst, säger Anders Daniels, förvaltare på SFV.

Centralposthusets historia
Under slutet av 1800-talet förvandlades Vasagatan till en modern storstadsgata. Edelswärds centralstation slog an tonen 1871, och i dess spår följde en intensiv tid av planering och byggande.

När postpalatset invigdes 1903 kunde arkitekten Boberg redan kasta en nöjd blick upp mot Vasagatans fond och LO-borgen. Även den var hans verk. Precis som Rosenbad och prins Eugens Waldemarsudde, båda stod klara året efter posthuset.

Posthuset kom att bli en stolthet för hela Vasagatan. Det var inte bara vackert - det var modernt också. Den elektriska belysningen, de 58 vattenklosetterna, varuhissarna - för att inte tala om den från USA importerade nymodigheten postfack. Här introducerades de för första gången på svensk mark.

Och vare sig man hade postärenden eller bara uppskattade god arkitektur, var det redan från början lätt att fastna med blicken utmed den väldiga fasaden för att ständigt belönas med nya fynd i ytans ornamentik. Alltifrån sockelvåningens röda sandsten till de mjukt rundade tornen. Växter, djur och vapen.

Efter fyra års varsam restaurering och anpassning får nu anställda vid Regeringskansliet nöjet att arbetat i det gamla posthuset i kvarteret Blåmannen. Innanför en tillgänglighetsanpassad huvudentré har huset bearbetats för att bli enklare, tydligare och mer funktionellt för sin nya roll. Antikvariernas kunniga ögon har sett till att det sedan länge byggnadsminnesförklarade huset fått behålla sin särprägel, patina och historia - som t ex Carl Wilhelmssons stora målning i den gamla centralposthallen.

Centralposthuset är en del av ditt nationella kulturarv. Vi äger det tillsammans. Statens fastighetsverk tar hand om det åt dig.

Besöksadress: Mäster Samuelsgatan 70
T: T-Centralen, uppgång Vasagatan

För mer information kontakta:
Anders Daniels, förvaltare SFV, 08-696 72 91, anders.daniels@sfv.se

Åsa Carlberg, pressekreterare SFV, 08-696 76 00, asa.carlberg@sfv.se, www.sfv.se

Pressbilder: www.sfv.se






Hemliga rum i Stockholmstrakten
Trädgården i Tessinska palatset

Lördagen den 24 maj visar SFV Tessinska palatsets trädgård, 11-16 med fri entré. Den för många okända barockträdgården är en oas alldeles intill Stockholms slott. Här möter fransk trädgårdskonst italiensk arkitektur. Under Hemliga rum finns här mycket att göra för hela familjen. Gå en historisk tipsrunda, lyssna till kärlekshistorien mellan Tessin och hovfröken Hedvig Eleonora Stenbock eller studera hur en konstnär utövar perspektivmålning i trädgården.

Det är ett litet stycke trädgårdsmagi som utspelar sig bakom landshövdingens residens i det Tessinska palatset på Slottsbacken i Stockholm. Trollkarlen som sent 1600-tal svingade sin stav över den lilla tomten så att den ser mycket större ut än den egentligen är, var ingen mindre än slottsarkitekten Nicodemus Tessin den yngre. Själv var Tessin mycket stolt över sitt palats. ”Finare finns inte att finna i Frankrike”, lär han nöjt ha konstaterat då palatset stod inflyttningsklart 1697.

- Många blir nog överraskade när de kliver in i den skyddade och vackra trädgården för första gången. Ytan är inte så stor men känslan är större! Tessinska palatset med sin trädgård är verkligen en pärla i Stockholm och just den 24 maj fyller vi palatset med upplevelser och historier för hela familjen, säger Lena Myrelid Knöös, förvaltare på SFV. Utanför, på Slottsbacken, visar dessutom hantverkare upp sin yrkesskicklighet inom plåtslageri, konservering och golvläggning.

Tessinska palatseta trädgård – historik
Det exklusiva lilla palatset vid Slottsbacken uppfördes på 1690-talet för och av slottsarkitekten Nicodemus Tessin d y (1654-1728). Italienska och franska palats har inspirerat Tessin till denna magnifika privatbostad.

Den begränsade tomten utformades till ett mästarstycke där allt skapats för att ge en illusion av en italiensk trädgård med alla dess beståndsdelar. Det konstruerade perspektivet i trädgårdsfasadens fond understryker den sydländska anknytningen. Låga buxbomshäckar, rosenrabatter och blomsterurnor – från början dessutom ett stort antal skulpturer som tyvärr är försvunna sedan länge.

Inte förrän trädgårdsarkitekten Walter Bauer kom till undsättning i mitten av 1960-talet återvanns magin bakom stenfasaden på Slottsbacken 4. Med hjälp av Tessins ursprungliga ritningar, bevarade på Nationalmuseum, växte bokstavligt talat illusionen fram på nytt så att landshövdingen, hans gäster och Hemliga rums besökare kan beundra det för många okända trädgårdstrolleriet ett stenkast från kungliga slottet.

Tessinska palatset och dess trädgård är en del av det svenska kulturarvet. Statens fastighetsverk förvaltar det åt dig.


Hitta hit:
T: Gamla stan alt Kungsträdgården
Adress: Slottsbacken 4 i Gamla stan i Stockholm

Du kommer tyvärr inte att kunna ta med dig barnvagnen in i byggnaden.

För mer information kontakta:
Lena Myrelid-Knöös, förvaltare SFV, 08-696 72 87, lena.myrelid-knoos@sfv.se

Åsa Carlberg, pressekreterare SFV, 08-696 76 00, asa.carlberg@sfv.se, www.sfv.se

Pressbilder: www.sfv.se





Hemliga rum i Stockholmstrakten
Oxenstiernska palatset och Beijerska huset

Lördagen den 24 maj visar SFV Oxenstiernska palatset och Beijerska huset, 11-16 med fri entré. På Storkyrkobrinken 2-4, granne med kungen, ligger dessa dolda pärlor. Här hittar du vindlande trappor, hemliga gårdsrum, medeltida källarvarv och ett alldeles eget änglarum. Låt dig imponeras av de vackra tak- och väggmålningarna och lär dig mer om hur SFV bevarar våra svenska kulturskatter. Och vad är det egentligen som händer i källaren? Följ med barnen på en kuslig nyckeljakt i de spännande valen under mark.

- Få 1600-talsbyggnader i Stockholm bär sina år med sådan värdighet som Oxenstiernska palatset. Färgen, fönsteromfattningarna och fasadornamenten, mycket är original än idag. Jag kan lova att här finns mycket att upptäcka för såväl stora som små. De båda husen står just nu tomma i väntan på rätt hyresgäst, så letar du ny lokal och drömmer om att bli granne med slottet kan du ta tillfället i akt och kika lite extra, säger Lena Myrelid-Knöös, förvaltare SFV.

Oxenstiernska palatset/Beijerska huset – historik
Axel Oxenstierna var under 1600-talets första hälft Sveriges ledande politiker. När han 29 år gammal utnämndes till rikskansler hade han, trots sin ungdom, redan varit riksrådets ledare under ett par år.

Snart blev Oxenstierna kung Gustav II Adolfs närmaste rådgivare och 1632 utsågs han till ledare för drottning Kristinas förmyndarregering. Axel Oxenstierna var kort sagt en mycket mäktig man med hög status och stor respekt långt utanför landets gränser.

Mot den bakgrunden var det inte särskilt märkligt när ett omfattande palatskomplex 1653 planerades för Axel Oxenstierna och hans familj. Arkitekten Jean de la Vallée anlitades att utföra ett av sina kanske allra främsta verk mellan det kungliga slottet och Storkyrkan.

Den byggnad vi möter idag skulle från början utgöra södra flygeln i en större anläggning. Men det blev inte som Oxenstierna och de la Vallée tänkt sig.

I juni 1654 kröntes Karl X Gustav till Sveriges kung sedan drottning Kristina abdikerat. Bara ett par månader senare dog Axel Oxenstierna. Efter Oxenstiernas bortgång kom de la Vallées storslagna planer att stanna vid det rödputsade palats vi idag möter på Storkyrkobrinken 2 i Gamla stan.

Istället för familjen Oxenstierna kom palatset på 1600-talet att hysa Riksbanken. Senare har en rad olika statliga institutioner avlöst varandra i palatset som byggnadsminnesförklarades 1935.

På 1990-talet rustades huset upp – samtidigt öppnades gamla igenmurade öppningar så att byggnaden på flera plan länkades samman med grannen, Beijerska huset på Storkyrkobrinken 4.
Beijerska huset var säte för Postens förvaltning och var Stockholms enda postkontor på 1640-talet.

Oxenstiernska palatset och Beijerska huset förvaltas av SFV och är en del av det svenska gemensamma kulturarvet.

Hitta hit:
T: Gamla stan alt Kungsträdgården
Adress: Storkyrkobrinken 2-4, Gamla stan i Stockholm

Du kommer tyvärr inte att kunna ta med dig barnvagnen in i byggnaden.

För mer information kontakta:
Lena Myrelid-Knöös, förvaltare SFV, 08-696 72 87, lena.myrelid-knoos@sfv.se

Åsa Carlberg, pressekreterare SFV, 08-696 76 00, asa.carlberg@sfv.se, www.sfv.se

Pressbilder: www.sfv.se






Hemliga rum i Stockholmstrakten
Waldemarsudde med linoljekvarnen

Lördagen den 24 maj visar SFV linoljekvarnen på Waldemarsudde, 11-16 med fri entré. Waldemarsudde är ett välkänt turist- och utflyktsmål året om, många har säkert sett tillfälliga utställningar eller njutit av blomsterprakten och utsikten inifrån Prins Eugens vackra salar. Lite till vänster om huvudbyggnaden stoltserar en okänd och ståtlig linoljekvarn, helt intakt och med en absolut fascinerande mekanism. Den 24 maj ger SFV dig chansen att ta dig runt i kvarnen. Lyssna till berättelser om den ljus- och ljudsatta kvarnen, gå tipspromenad med familjen och låt barnen gissa ”finn fem fel” på kvarnen.

- Vid en första anblick är det kanske många som tror att det är en väderkvarn de ser, men i själva verket är det en linoljekvarn från sent 1700-tal. Linoljekvarnen är en av de byggnader som fanns på tomten då prins Eugen först kom till Waldemarsudde 1892. Det är fascinerande att den är så välbehållen. Under Hemliga rum kan alla som vill gå in i kvarnens bottenvåning, övriga våningsplan når man bara via smala trappor, säger Per Hallsten, förvaltare på SFV.

Prins Eugens Waldemarsudde/Linoljekvarnen - Historik
Oscar den II:s och drottning Sofias yngste son, prins Eugen, hade två stora intressen i livet, konst och blommor. Målarprinsens konstnärliga talanger blev tidigt kända, men på Waldemarsudde fick också hans gröna fingrar näring. ”Näst efter konsten tror jag blommor är min största glädje”, skrev han i ett brev sedan han etablerat sig i sitt nya hem.

Redan 1892-1893 sökte prins Eugen sig till udden mellan Ryssviken och Saltsjön för att måla, och när han 1899 fick möjlighet att förvärva Waldemarsudde behövde prinsen inte lång betänketid.

Den västra sidan av Djurgården präglades under 1700-talet av båtvarvets verksamhet. Då inleddes också en tid av linoljeproduktion. Kvarnen vi möter idag restes 1784. Ektorpet har också anor från 1700-talet. Huset byggdes som fiskarstuga men användes senare som personalbostad innan det, på prinsens eget initiativ, gjordes om till kafé.

Waldemarsudde hade förstås inte varit vad det är utan Ferdinand Bobergs arbeten vid sekelskiftet. Den hyllade arkitekten fick uppdraget att rita den byggnad som skulle bli prinsens bostad. Slottet kompletterades så småningom med Galleriet som från början bestod av en stor utställningshall och två mindre salar, men som senare byggts till. Konstsamlingen i Galleriet får en naturlig fortsättning ut i grönskan där skulpturer ger parkens planteringar ytterligare en dimension. Bland prinsens favoritblommor tagetes och ringblommor möter vi bland annat verk av Carl Milles, Carl Eldh och Per Hasselberg.

Prins Eugen dog i augusti 1947. Han testamenterade byggnader, park och samlingar till svenska staten som sommaren därpå kunde öppna Waldemarsudde för besökare. I konstsamlingarna ingick då 2 194 verk av 479 konstnärer. Ivan Aguéli, Richard Bergh, Anna Boberg, Oscar Björck, Isaac Grünewald, Eugéne Jansson, Ernst Josephson, Bruno Liljefors, Gösta Adrian-Nilsson, Hanna Pauli och Anders Zorn är bara några av de namn som sedan länge gjort Waldemarsudde till ett av landets populäraste konstmuseer.

Waldemarsudde förvaltas av SFV och är en del av vårt svenska gemensamma kulturarv.

Observera att det är kvarnen som har fri entré denna dag. Ordinarie utställningsverksamhet på Slottet tar ut entréavgift precis som vanligt, dock till reducerat pris dagen till ära.


Hitta hit:
Bil, taxi och färdtjänst:
Bilar får ej köra ut på Djurgården på helgerna. Färdtjänst och taxi får köra fram till Prins Eugens väg 6. Två anvisade p-platser för fordon med tillstånd finns i nära anslutning till entrén. Dessa P-platser är belägna mellan de två huvudbyggnaderna Slottet och Galleriet varifrån man undviker trappor. Där är också lämpligt för färdtjänst att stanna här.
Allmänna färdmedel:
Buss 47 från Centralstationen/Vasagatan mot Djurgården eller spårvagn från Norrmalmstorg
Framkomlighet:
I parken är det relativt kuperat med stundtals stora nivåskillnader, men det går bra att ta sig fram på de flesta gångar och stigar med rullstol och barnvagn. In till Kvarnens bottenvåning kan alla komma men övriga våningsplan når man endast via smala trappor.




För mer information kontakta:
Per Hallsten, förvaltare SFV, 08-696 72 62, per.hallsten@sfv.se

Åsa Carlberg, pressekreterare SFV, 08-696 76 00, asa.carlberg@sfv.se, www.sfv.se

Pressbilder: www.sfv.se





Hemliga rum i Stockholmstrakten
Tornet i Bergianska trädgården

Lördagen den 24 maj öppnar SFV tornet i Bergianska trädgården, 11-16 med fri entré. Det gula, höga tornet är ett av SFV:s absolut minsta Hemliga rum. Här blir det trångt och svåräntrat. Kommer du in får du å andra sidan se en kottsamling av sällan skådat slag. Professor Wittstock lät bygga tornet för 100 år sedan för sin arbetsplats och forskning. Här ges barnen chans att svara på kluriga frågor och den som vill kan även så frön i krukor och ta med hem.

Naturälskare som promenerat i Bergianska trädgården eller runt Brunnsviken har säkert lagt märke till det annorlunda tornet. Då det i normala fall används som konstnärsateljé är det dock inte så många som hittills har haft möjlighet att gå uppför den branta trappan för att, utifrån terrassen, njuta av utsikten över trädgården. Den 24 maj ger vi alla chansen!

- Det här är på många sätt en annorlunda byggnad, inte minst den smått galna samlingen av kottar är värt ett besök, säger Rikard Grossman, förvaltare på SFV. Här får vi nog räkna med en del köer men vi på SFV ska göra vårt bästa för att ta hand om alla.

Bergianska trädgården/tornet i Bergianska – Historik
Trots att Carl von Linnés lärjunge Peter Jonas Bergius aldrig bott vid den Bergianska trädgården är det faktiskt honom vi har att tacka för den blomsterprakt som i många år lockat flanörer och trädgårdsintresserade till anläggningen vid Brunnsviken.

Efter studier i Uppsala öppnade Bergius en läkarpraktik och bosatte sig tillsammans med brodern Bengt på malmgården Bergielund mellan Karlbergsvägen och Serafimerlasarettet. Där byggde bröderna Bergius under 1700-talets andra hälft upp en mönsteranläggning med fruktträd, buskar och grönsaksodlingar. Särskilt nöjd lär Peter Jonas ha varit över att lanserat matrabarbern för kräsna svenska magar.

När först Bengt Bergius, och sedan 1790 även Peter Jonas avled visade det sig att bröderna testamenterat sin gård med inventarier, herbariesamling och bibliotek till Kungliga Vetenskapsakademien.

Enligt bröderna Bergius önskningar skulle medlen användas för botanisk forskning, till en hortikulturell försöksanläggning och en trädgårdsskola på Bergielund. Kring 1880 gjorde Stockholms växande gatunät anspråk på malmgårdens mark och trädgårdsanläggningen tvingades flytta.

Valet föll på egendomen Haga-Frescati vid Brunnsviken. Under professor Veit Wittrocks ledning inleddes nu ett omfattande arbete med att skapa en botanisk trädgård efter vetenskapliga principer. Drivhus restes, systematiska kvarter av odlingar anlades – allt med stor respekt för områdets förutsättningar. Via slingrande promenadvägar kunde besökare ströva omkring på anläggningen som växte sig allt större. Professorsvillan byggdes och fick snart sällskap av en rad olika byggnader. Det över 100 år gamla och idag byggnadsminnesförklarade Victoriahuset med sina jättenäckrosor kompletterades så sent som 1995 med Edvard Andersons växthus.

Ett av de märkligare byggnadsverken i parken är professor Wittrocks torn som vi får möjlighet att titta närmare på den 24 maj. Professor Wittrock gav 1908 arkitekten Lindberg i uppdrag att rita ett torn för trädgården. Förutom att fungera som utsiktsplats skulle professorn också ha sin egen arbetsplats i tornrummet. Dessutom hyste det en samling av fröer och kottar.

Tornet i Bergianska trädgården förvaltas av Statens fastighetsverk (SFV) och är en del av vårt svenska gemensamma kulturarv.

Hitta hit:
Med t-bana: Hållplats Universitetet.
Med buss: Buss 40 till Bergiusvägen eller buss 540 till Frescati.
Med Roslagsbanan: Östra Station-Näsbypark, hållplats Frescati,
Med bil: Norrtäljevägen, avfart vid Naturhistoriska riksmuseet.
Färdtjänst/taxi: Gustafsborgsvägen 16, Finnstugan.


För mer information kontakta:
Rikard Grossman, förvaltare SFV, 08-696 72 76, rikard.grossman@sfv.se

Åsa Carlberg, pressekreterare SFV, 08-696 76 00, asa.carlberg@sfv.se, www.sfv.se

Pressbilder: www.sfv.se






Hemliga rum i Stockholmstrakten
Skeppsholmens bergrum

Lördagen den 24 maj öppnar SFV några särskilt Hemliga rum, nämligen 4 000 kvm bergrum under Skeppsholmen, 11-16 med fri entré. Lämna ljuset bakom dig och gå in i ett virrvarr av mörka gångar, känn på de knaggliga väggarna och lyssna till bergets takdropp. Förr i tiden var här säkerhetsutrymmen för marinens ledningscentral. Vad ska här bli i framtiden? Kanske något att fundera på medan barnen går tipspromenad eller då ni tillsammans lär er mer om hur man säkrar ett berg.

- Bergrummen på Skeppsholmen är några av SFV:s allra hemligaste rum. Kanske inte så konstigt att vi ofta får förfrågningar från film- och TV-bolag som tillfälligt vill hyra bergrummen för att filma spännande scener. Den 24 maj ger vi alla en möjlighet att själva bilda sig en uppfattning om hur miljön för hemlig militär verksamhet kunde se ut, säger Peter Wallin, förvaltare på SFV.

Bergrummens historia
Under Andra Världskriget skyddades mycket viktig verksamhet i utsprängda bergrum runt om i Sverige. Ledningen av stridskrafterna behövde också ske från skyddade anläggningar. Många svenskar har haft krigsplacering i bergrum utrustade med allt som behövdes för att leda ett land i krig. Eftersom krigsplaceringen inom försvaret var hemlig och man inte ville att främmande makt skulle kunna ingripa fanns det mycket begränsad information om hur det verkligen såg ut i de militära bergrummen.

Sjöstridskrafterna i Sverige var indelade i olika marinkommandon. Marinkommandochefen för Norra Östersjön, Finska viken och Södra Bottenhavet hade under fredstid sin stab ovan jord på Skeppsholmen. I händelse av krig skulle chefen dock flytta ner staben i berget som sprängdes ut i början av 1940-talet.

I Skeppsholmens bergrum gjordes plats för en stor stridsledningscentral bemannad av officerare och marinlottor. Förutom arbetsplatser fanns här övernattningsrum för befälen, logement/sovsalar för de värnpliktiga, matsal, sjukavdelning, duschrum mm. Här nere i berget övade man på hur sjöstridskrafterna bäst skulle utnyttjas mot fienden.

Men det var inte bara Marinkommandochef med sin stab som hade en plats i berget. Även Örlogsvarvschefen hade ett iordningställt stabsutrymme att användas vid eventuellt krisläge.
Min- och torpeddepartementen höll till inom varvsområdet och använde bergrummet för bl a förvaring, underhåll och kontroll.

Så sent som på 1960- och 70-talet fanns en hamnofficersgrupp, ledningen för ett Sjöbevakningskompani och ledningen för en minröjningsflottilj baserad i berget. En del av krigsplaceringsarbetet ansågs så hemligt att det behövdes skyddas extra. Efter kriget sköttes all Flottans personalhantering centralt från Skeppsholmen, därför fanns de stora slamrande hålkortsmaskiner i berget. Även delar av Kustflottans arkiv och hemliga sjökort förvarades i bergrummet fram till 70-talet.

Ledningsfunktionen för Marinkommandochefen flyttade 1969 till Musköberget. Då övergick bergrummet till mobiliseringsförråd för motorcyklar, vapen mm vilket pågick till mitten av 80-talet.

I SFV:s förvaltning sedan 1993
När de fuktiga bergrummen inte längre underhölls med värme och fläktsystem möglade inredningen. Allt revs därför ut på 90-talet och fjärrvärmeledningar drogs genom tunnlarna till övriga byggnader på Holmen.
Rälsspåren för torpederna finns kvar och av de betonggjutna fundamenten kan man avläsa var byggnaderna stod. Fortfarande pågår visst arbete i den 4 500 kvm stora ytan för att säkra de inre bergväggarna från ras.

Skeppsholmens bergrum förvaltas sedan 1993 av SFV och är en del av det svenska gemensamma kulturarvet.

T: Kungsträdgården alt buss 65. Djurgårdsfärja från Slussen alt från Gröna Lund.


För mer information kontakta:
Pater Wallin, förvaltare på SFV, 08-696 72 84, peter.wallin@sfv.se

Åsa Carlberg, pressekreterare SFV, 08-696 76 00, asa.carlberg@sfv.se, www.sfv.se

Pressbilder: www.sfv.se





Hemliga rum i Stockholmstrakten
Skeppsholmskyrkan

Lördagen den 24 maj visar SFV Skeppsholmskyrkans Hemliga rum, 11-16 med fri entré. Ta tillfället i akt och stig in i den åttakantiga kyrkan som tronar på Skeppsholmens höjd, för många invånare en av Stockholms mest självklara siluetter. Under Hemliga rum får du som besökare ta del av kyrkans vackra arkitektur och spännande historia. Titta närmare på kyrkans många statyer, prata med SFV:s experter och fundera på vad just du skulle vilja att den avsakraliserade kyrkan ska användas till framöver.

I normala fall är kyrkan stängd för allmänheten och renoveringar väntas pågå ytterligare några år. Hittills har det imponerande kassettaket rengjorts och originalmålningen har skrapats fram på predikstolen – carraramarmor med finsnickerier i bladguld. De ljusa färgerna är återskapade och SFV har tagit fram ett särskilt vårdprogram för kyrkan.

- Skeppsholmskyrkan är verkligen en vacker och annorlunda kyrka som vi på SFV önskar att så många som möjligt ska få ta del av. Eftersom den inte längre fungerar som kyrka i egentlig mening funderar vi nu som bäst på vilken hyresgäst som kan fylla kyrkan med en värdig men för besökare attraktiv verksamhet, säger Peter Wallin, förvaltare på SFV.

Skeppsholmskyrkans historia
Det var sedan den gamla Holmkyrkan på Blasieholmen blivit lågornas rov i juni 1822 som den växande församlingen på Skeppsholmen bestämde sig för att de ville se den nya helgedomen resas på deras egen ö, Skeppsholmen. Här hade flottans varv och verkstäder varit etablerade ända sedan 1640-talet.

Att valet föll på arkitekt Fredrik Bloms förslag om en stor centralkyrka var inte särskilt märkligt. Blom var inte bara professor i byggnadskonst vid Konstakademien, utan också chef för Flottans byggnadsverksamhet i Stockholm. Dessutom fanns kung Karl XIV Johan bland beundrarna och Blom engagerades också i bygget av såväl Rosendal som kungens sängkammare på Rosenborgs slott medan kyrkobygget samtidigt pågick.

Men Bloms förslag för en stor centralkyrka stötte på problem. Inte förrän 1833 lyckades arkitekten till exempel få gehör för den takkupol som Pantheon i Rom inspirerat honom till. Dessutom hade projektet länge bristande ekonomi. Inte ens när kyrkan invigdes den 24 juli 1842 var den egentligen riktigt klar.

Centralkyrkan är ovanlig i den svenska byggnadstraditionen, men med kolonner, valvbågar, listverk, kupol och lanternin lyckades Fredrik Blom förmedla och tolka tidens klassiska ideal.

På senare år har interiör restaurering bland annat återskapat de ljusa färger som från början präglade Fredrik Bloms kyrka. Nu kan den snart vara redo att möta en ny tid i nya sammanhang.

Skeppsholmskyrkan är en del av ditt nationella kulturarv. Vi äger det tillsammans. Statens fastighetsverk tar hand om det åt dig.

T: Kungsträdgården alt buss 65. Djurgårdsgärja från Slussen alt Gröna Lund.

För mer information:
Peter Wallin, förvaltare SFV, 08-696 72 76. peter.wallin@sfv.se

Åsa Carlberg, pressekreterare SFV, 08-696 76 00, asa.carlberg@sfv.se, www.sfv.se

Pressbilder: www.sfv.se













Hemliga rum i Finland
Svenska ambassadresidenset i Helsingfors

1921 fick arkitekten Torben Grut i uppdrag att rita den svenska ambassaden i Helsingfors. Fasaden gjorde om i det redan befintliga huset och blev en mindre kopia av Kungliga slottets fasad som den ter sig mot Lejonbacken i Stockholm. Lördagen den 24 maj 11-16 öppnar vi på SFV den svenska ambassaden i Helsingfors för allmänheten, , fri entré. Ambassaden har vid ytterst få tillfällen öppnats för allmänheten. Besök den vackra representationsvåningen och flanera genom rokokokabinettet, biblioteket, gustavianska salongen, barocksalongen och matsalen. Vi bjuder på specialföreläsningar och tipspromenad mm på gården för barnen.

- På SFV Utrikes arbetar vi utöver den fortlöpande förvaltningen och arbetet med att bevara det svenska kulturarvet i utlandet också med att skapa framtidens bild av Sverige i utlandet. Den stora renoveringen av ambassaden på 1980-talet och omläggningen av kullerstenarna på 2000-talet är exempel på arbeten där vi strävat efter att hitta balansen mellan modernisering och bevarande av kulturarvet, medan installationen av ventilation för några år sedan handlar om ren upprustning, säger Per-Erik Ekman förvaltare på SFV Utrikes.

Svensk prägel i Finland
När arkitekten Torben Grut hösten 1921 fick uppdraget att sätta svensk prägel på den fastighet staten just köpt vid Salutorget i Helsingfors grunnade han länge och väl. Grut hade gjort sig ett stort namn hemma i Sverige som mannen bakom Solliden på Öland (1906) och Stockholms stadion, arena för olympiaden 1912 – men det här var något annat: En svensk ambassad på prestigefylld adress i den finska huvudstaden. Han konfererade med ambassadören Henning Elmqvist och funderade över byggnadens tidigare framtoning. Han bestämde sig till slut för att följa i slottsarkitekten Nicodemus Tessin d y:s spår och inspireras av den romerska palatsarkitekturen.

Den svenska ambassaden i Helsingfors blev en kopia av Kungliga slottet i Stockholms fasad. Kunde banden till Sveriges göras tydligare än så? Och redan från entréhallens trärelief av Gustav Vasa skulle interiörerna på olika sätt knyta an till det svenska.

En trappa upp ligger representationsplanet, eller piano nobile som Gruts italienska förebilder hade kallat våningen. Här finns en tambur med det ståtliga namnet Vasagalleriet, matsal, bankettsal, bibliotek och ett musikrum utrustat med flygel. Trappan leder vidare upp till residensets privata avdelning i en ambassadbyggnad som bär sina år med vördnad. Utrikesdepartementet hade uppenbarligen stort förtroende för arkitekten som fick en rad andra uppdrag på 1920-talet.

Svenska ambassadresidenset i Helsingfors förvaltas av SFV och är en del av det svenska gemensamma kulturarvet i utlandet.

Till Helsingfors ambassad med Silja Line
Adressen är Norra Esplananden 7B. Från Stockholm kan du åka med Silja Line fredag 23 maj kl. 17.00 och redan på båten ger vi ett smakprov på Sveriges ambassad i Helsingfors. Våra båtresenärer följer kajkanten några hundra meter, från Salutorget tar man sikte på den byggnad som mest liknar Stockholms slott. Följ SFV:s skyltning.

För mer information kontakta:
Per-Erik Ekman förvaltare Utrikes på SFV, Telefon; 070-780 71 20, per-erik.ekman@sfv.se

Åsa Carlberg, pressekreterare, SFV, Telefon 08-696 76 00, asa.carlberg@sfv.se, www.sfv.se

Pressbilder: www.sfv.se


Hemliga rum i Stockholmstrakten
Utrikesmässa på Centralposthuset

Välkommen att mingla med oss som tar hand om Sveriges fastigheter utomlands! Under Hemliga rum berättar SFV:s utrikesmedarbetare om 135 byggnader i 65 länder och sex världsdelar i en utrikesmässa. Ambassader, generalkonsulat, kulturinstitut och residens som dagligen ger världen en bild av Sverige, presenteras i ord och bild. Därtill har vi dukat ett middagsbord på bästa ambassadörsmanér och du kan även titta in i det omtalade House of Sweden. Vida världen väntar i Centralposthuset.

- I år går vi visserligen utanför landets gränser under Hemliga rum eftersom vi öppnar det svenska ambassadörsresidenset i Helsingfors, annars är det ju lite svårare för oss som har vår verksamhet spridd över 65 länder. Eftersom det vi gör är så spännande bjuder vi istället in allmänheten till en utrikesmässa och tar världen till Sverige under några timmar, säger Berit Nilsson, fastighetschef för SFV Utrikes.

Fakta – SFV Utrikes
Statens fastighetsverks (SFV:s) fastighetsbestånd i utlandet är spritt över sex världsdelar, i 65 länder, på 72 orter. SFV:s innehav av fastigheter i utlandet styrs av hyresgästernas behov. SFV:s största hyresgäst är Utrikesdepartementet, UD. Exempel på andra hyresgäster är SIDA, de Svenska Instituten i Paris, Istanbul, Rom och Alexandria och Exportrådet.

SFV har en viktig roll som byggherre för framtidens bild av Sverige i utlandet. SFV Utrikes har till uppgift att ta fram visioner för hur vår representation i utlandet ska se ut. De hus vi bygger för framtiden ska spegla svenska värderingar och visa upp god svensk arkitektur, form och design. UD bedömer i vilka länder det är viktigt för Sverige att ha symbolfastigheter.

Svenskt kulturarv finns i hög grad även utanför Sveriges gränser. Samtidigt som SFV Utrikes ska se till att hyresgästerna har lämpliga lokaler för sin verksamhet ska de gamla byggnaderna bevaras på bästa sätt. I flera fastigheter finns en lång historia mellan det aktuella landet och Sverige som det är viktigt att ta hänsyn till. När det gäller att bevara kulturella värden har SFV Utrikes stor hjälp av SFV:s verksamhet i Sverige, bl a av de experter som arbetar med kulturarv som huvudfråga.


Besöksadress: Mäster Samuelsgatan 70
T: T-Centralen, uppgång Vasagatan


För mer information kontakta:
Berit Nilsson, fastighetschef SFV Utrikes, 08-696 70 21, berit.nilsson@sfv.se

Åsa Carlberg, pressekreterare SFV, 08-696 76 00, asa.carlberg@sfv.se, www.sfv.se

Pressbilder: www.sfv.se







Tradition i utveckling. Vi har många kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer i vårt land. De är en del av vår gemensamma historia och framtid. Statens fastighetsverk förvaltar Sveriges nationalbyggnader och fria marker; slott och kungsgårdar, teatrar, museer, ambassader och en sjundedel av landets yta bestående av skog och mark.

Lördagen den 24 maj 2008 öppnar Statens fastighetsverk Sveriges Hemliga rum. Men bara för en dag.