Fasadrestaureringen av Stockholms slott - Putsen på Stockholms slott får en varmrosa kulör
2011 påbörjade Statens fastighetsverk (SFV) det i Sverige kanske mest omfattande restaureringsarbetet i modern tid; att byta och restaurera stenen på Stockholms slotts fasader. I höst avslutas den tredje av 25 planerade årsetapper, Kommendantsflygeln på Yttre Borggårdens södra sida. Utöver ett mycket avancerat stenarbete har den tredje etappen även omfattat ett första större putsprov. Valet av kulör - en varmrosa ton som står sig fint mot stenen - är komplext och baseras på estetiska, historiska och tekniska grunder.
Bakgrunden till restaureringen är att den gotländska sandsten, som täcker stora delar av slottet, vittrar sönder och riskerar att falla ner. På vissa ställen är vittringen så allvarlig att den ursprungliga arkitekturens form och detaljrikedom inte längre går att utläsa.
- I restaureringsarbetet åtgärdar vi stenen på olika sätt. De mest skadade stenarna byts ut mot en mer hållbar sandsten från Schweiz, men utgångspunkten är förstås att bevara så mycket som möjligt av den ursprungliga stenen, säger Johan Zetterberg, fastighetschef vid Statens fastighetsverk.
Imponerande hantverk
Den tredje etappen, Kommendantflygeln på Yttre Borggårdens södra sida, har bland annat innefattat ett mycket avancerat, skulpturalt stenarbete, utfört av skickliga stenhuggare på ett stenhuggeri i Danmark.
- Allt görs för hand. Det är verkligen ett fascinerande hantverk som utförts med stor precision och yrkesskicklighet. Detaljrikedomen på relieferna är stor och resultatet imponerande, säger Malin Myrin, projektledare vid Statens fastighetsverk.
Putsprov i full skala
Vid sidan av stenarbetet har etapp tre omfattat ett putsprogram, det vill säga att ta fram tekniska egenskapskrav och en kulör för putsen och att genomföra ett fullskaleprov av densamma. Beslutet att under projektets gång alls genomföra ett byte av putsen har dock inte varit självklart. Den befintliga kalkcementputsen från 1900-talets mitt är tekniskt sett i gott skick och sitter mycket hårt mot underlaget.
- Att vi till sist bestämde oss för att förnya putsen beror på att kulören har urlakats under årens gång och att den därför av många upplevs som smutsig och ojämn. Inom 25 år hade det ändå varit nödvändigt att åtgärda putsen. Att genomföra putsarbetet nu, parallellt med det genomgripande stenarbetet, är därför både ekonomiskt och praktiskt, säger Johan Zetterberg.
En varmrosa kulör som står sig fint mot stenen
Under etappen har ett nytt ytskikt av hydrauliskt kalkbruk i en varmrosa kulör slagits på den befintliga putsen. Valet av kulör - ett arbete som letts av slottsarkitekt Andreas Heymowski tillsammans med Statens fastighetsverk och en rad specialister - är ett komplext arbete som baserats på estetiska, historiska och tekniska grunder.
- I den grupp jag lett, med teknisk, gestaltningsmässig och konstnärlig expertis arbetade vi först med ett bredare spektrum av kulörer. Det gällde att finna en kulör som vackert framhäver fasadernas viktigaste element – stenen. Inte det lättaste, eftersom stenen åldrats i gula, grå och gröna nyanser. Till det kommer den blågrå, ännu inte åldrade stenen. Efter hand kom vi fram till att den ljusa, varmrosa puts som vi nu vet att slottet fick vid förra sekelskiftet - och även vid förnyelsen av putsen i mitten av 1900-talet - är den kulör som också idag utgör den bästa bakgrunden till stenen, säger Andreas Heymowski.
En annan viktig aspekt som arbetsgruppen lagt stor vikt vid är att slottet även framgent ska passa in i stadsbilden på ett bra sätt.
- Den nya putsen avviker inte markant från den befintliga men kommer att upplevas som ljusare och klarare, säger Andreas Heymowski.
Efter att provetappen nu slutförts ska resultatet granskas, först av specialistgruppen och därefter av en bred referensgrupp. Tanken med putsarbetet - efter slutgiltigt beslut om kulör och teknik - är att det ska löpa parallellt med stenarbetet. Hela fasadprojektet beräknas stå färdigt runt år 2036.
Fakta gällande specialist- och referensgrupp
Ytterst är det slottsarkitekten som tillsammans med Statens fastighetsverk och en rad specialister utarbetat förslaget. Bland specialisterna finns t ex arkitekturhistoriker, materialexperter, byggnadsantikvarier och kalkylatorer. De fleråriga förarbetet har följts av en bred referensgrupp med representanter från Ståthållarämbetet, Riksantikvarieämbetet, Stadsbyggnadskontoret, Länsstyrelsen, Stadsmuseet och Skönhetsrådet. Eftersom Stockholms slott är ett statligt byggnadsminne har tillstånd till såväl stenutbyte som ny puts beviljats av Riksantikvarieämbetet.
För mer information kontakta:
Malin Myrin, projektledare Statens fastighetsverk, 08 696 71 05, malin.myrin@sfv.se
Andreas Heymowski, slottsarkitekt, 08 452 04 71, andreas.heymowski@hosark.se
Åsa Carlberg, pressekreterare Statens fastighetsverk, 08 696 76 00, asa.carlberg@sfv.se
Pressbilder: news.cision.com/se/statens-fastighetsverk
Film om restaureringen: http://s3m.io/1vI6mAI
Mer information om restaureringen av Stockholms slott: http://www.sfv.se/slottetsfasader
Tradition i utveckling. Vi har många kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer i vårt land. De är en del av vår gemensamma historia och framtid. Statens fastighetsverk förvaltar Sveriges nationalbyggnader och fria marker; slott och kungsgårdar, teatrar, museer, ambassader och en sjundedel av landets yta bestående av skog och mark.
Taggar:
