Nytt skimmer över Gustavianum
Foto: Jeanette Hägglund
Gustavianums solur och kula får just nu ett lite annorlunda utseende. Solurets siffror lyser nyförgyllda och den gamla kopparplåten är utbytt mot skinande ny kopparplåt.
Som ett minne av byggprojektet 2023 lämnas också saker till eftervärlden i en kopparcylinder, en tidskapsel, som placeras i kulan. Även kopparplåten på kupolen där kulan sitter ska bytas ut.
- Soluret är ett välkänt inslag i Uppsalas stadsbild och blir nu en ännu mer spännande vy när det skiner som det gjorde en gång. Färgen kommer att mörkna med tiden, men det tar 60–70 år innan den återtagit sin ärgade kulör, säger Bengt Skoglund fastighetsförvaltare vid Statens fastighetsverk, som förvaltar Gustavianum.
Den anatomiska teatern på Gustavianums tak, med kupolen och kulan, ritades 1662 av Olof Rudbeck den äldre. Det enda ljusinsläppet i den anatomiska teatern går via kupolens högt placerade fönsterband. Rummet användes för att undervisa i anatomi och dissekera döda kroppar inför publik. Kulan symboliserar jordklotet och är också ett solur.
Universitetet flyttar in i vår
Renoveringen av Gustavianum är inne i slutfasen och ska lämnas över till hyresgästen Uppsala universitet i vår. Pricken över i:et är renoveringen av kupolen och kulan som pågår för fullt. Den minst 200 år gamla kopparlåten var sönder på många ställen och ersätts med ny kopparplåt, vilket var nödvändigt eftersom den läckte. I och med det försvann en av Uppsalas äldsta taktäckningar. Men den gamla kopparplåten kommer att sparas och delvis få nytt liv och användas i den pågående renoveringen av Stockholms slotts fasader.
- Vi har kunnat verifiera att plåten på kulan är väldigt gammal. Exakt hur gammal är svårt att avgöra, men min bedömning är att åtminstone stora delar är från 1700-talet, men det kan inte uteslutas att delar var original från 1660-talet, då anatomiska teatern byggdes, berättar byggnadsantikvarie Max Laserna.
Under arbetet med soluret har plåtslagare, förgyllare och dekorationsmålare visat upp sin yrkesskicklighet. Den gamla kopparplåten hade många hål och var tunnsliten och lagad med fogmassa. All plåt togs ned hel och var och de gamla plåtarna kopierades för att bibehålla sitt unika utseende.
Kulan och kupolen har 3D-scannats och solurets siffror har mätts upp enligt ett koordinationssystem. Siffrorna har monterats tillbaka på sin ursprungliga plats för att förgyllas med 23,75 karats bladguld. som beräknas hålla sig fräscht i minst 50 år.
En av Uppsalas äldsta byggnader
- Gustavianums kulturhistoriska värden spänner över flera plan, från det stadsbildsmässiga sammanhanget i stadens historiska kärna som en av Uppsalas äldsta byggnader, till universitetets historia och inte minst den internationellt sett betydelsefulla anatomiska teatern från 1660-talet. Byggnadens funktioner har varierat genom århundradena men har alltjämt varit en central del i universitetets verksamhet och historia, säger Max Laserna.
Större delen av Gustavianum upptas av Uppsala universitetsmuseum där man kan se föremål som samlades in från och med 1477 då universitetet grundades.
- Vi ser fram emot att åter flytta in i Gustavianum i vår. Det känns tillfredsställande att disponera en så anrik byggnad och bidra till den framtida utvecklingen, säger Ulrika Detrumf, Administrativ samordnare på Gustavianum.
Pressbilder: https://news.cision.com/se/statens-fastighetsverk
För mer information kontakta:
Bengt Skoglund, fastighetsförvaltare vid Statens fastighetsverk, 010-478 78 02, bengt.skoglund@sfv.se
Max Laserna, byggnadsantikvarie vid Laserna Restaurering, 0760-888 15 86,
Maria Uggla, pressekreterare, Statens fastighetsverk, 010-478 76 00, 073-332 22 14, maria.uggla@sfv.se
