Drivkrafter för hållbar konsumtion – ny rapport

Ett mer omfattande politiskt engagemang på lokal nivå är avgörande för kraftigt minskade utsläpp från konsumtion. En enkätstudie från Stockholm Environment Institute visar att närmare 80 procent av tjänstepersonerna vid Sveriges kommuner efterfrågar ett starkare politiskt stöd för att avancera arbetet med hållbar konsumtion. Resultaten publiceras i rapporten ’Utmaningar och möjligheter i kommunernas arbete med hållbar konsumtion.’

Sverige ligger i framkant avseende styrmedel och åtgärder för hållbar konsumtion. Samtidigt ligger Sveriges klimatfotavtryck fortfarande på en hög nivå. Ny statistik från Naturvårdsverket visar att de konsumtionsbaserade utsläppen varit i det närmaste oförändrade de senaste fyra åren. Ska vi lyckas vända utsläppen nedåt och begränsa temperaturhöjningen till omkring ett ton per person och år till 2050, i linje med Parisavtalets ambitioner, behövs rejäla krafttag. I detta arbete har kommunerna en mycket viktig roll.

Offentlig konsumtion: 15 procent av Sveriges utsläpp

Den offentliga konsumtionen stod enligt Naturvårdsverket för närmare 15 procent av Sveriges totala konsumtionsbaserade utsläpp år 2015, och enligt Konkurrensverket stod landets kommuner och kommunala bolag för nära 70 procent av alla annonserade myndighetsupphandlingar år 2017. Eftersom kommunerna står för en stor andel av den offentliga konsumtionen är det viktigt att de ser över de egna verksamheternas konsumtion (till exempel av transporter, livsmedel och elektronik).

Kommunerna har också goda möjligheter att påverka marknaden i en mer hållbar riktning genom att efterfråga hållbara varor och tjänster. Utöver att främja hållbar konsumtion i den egna verksamheten finns det en hel del kommunerna kan göra också gentemot hushåll, företag och organisationer verksamma inom den egna kommunen, till exempel genom att arbeta med översiktsplanering för att minska transportbehoven, se över kommunens avfallshantering, främja återbruk och delningstjänster.

Kommunernas arbete med hållbar konsumtion

Inom ramen för forskningsprojektet Drivkrafter för hållbar konsumtion (Unlock) har Stockholm Environment Institute undersökt kommunernas arbete med hållbar konsumtion. En omfattande enkätstudie bland Sveriges kommuner genomfördes under 2018 och resultaten publiceras nu i en ny rapport. Syftet med enkäten var att bättre förstå hur Sveriges kommuner arbetar med hållbar konsumtion, vilka utmaningar och behov de har identifierat i detta arbete samt vad som utgör viktiga drivkrafter i deras arbete. Enkäten vände sig till kommunala tjänstepersoner med ansvar för miljö-, klimat- och hållbarhetsfrågor och besvarades av 119 av Sveriges 290 kommuner.

Enkätens resultat visar att en majoritet av de svarande kommunerna uppger att de i någon utsträckning arbetar med hållbar konsumtion i den egna verksamheten, medan endast omkring 30 procent av kommunerna arbetar för att främja hållbar konsumtion bland hushållen. En mindre andel arbetar för att främja hållbar konsumtion bland företag och organisationer.

Starkt behov av politiskt engagemang

Resultatet visar också att det som kommunerna framförallt efterfrågar är mer politiskt stöd. Närmare 80 procent av de tjänstepersoner som besvarat enkäten menar att de behöver mer politiskt stöd för att kunna avancera arbetet med hållbar konsumtion på lokal nivå.

Förutom politiskt stöd efterfrågas även mer resurser av olika slag, såsom till exempel finansiella resurser (68%). Mer stöd i form av information och utbildning av anställda (57 %) efterfrågas ungefär lika mycket som lagstiftning (55 %).

De egna tjänstepersonerna, samt de lokala politikerna, anses också vara de mest betydelsefulla aktörerna för att driva arbetet med hållbar konsumtion framåt. Nationella riktlinjer och styrmedel liksom samarbete och engagemang med olika aktörer är andra drivkrafter som framträder som betydelsefulla för kommunernas arbete.

Det framkom också att en majoritet av de kommuner som besvarade enkäten inte följer upp miljöpåverkan från de egna verksamheterna och den egna upphandlingen, något som oftast förklaras av resursbrist. Det innebär att kommunernas förståelse för den egna konsumtionens miljöpåverkan i dagsläget är begränsad. Tjänstepersonerna efterfrågar mer stöd vad gäller upphandling och uppföljning.

Breda samhällslösningar för att nå långsiktiga mål

Om Sveriges ambitioner kring de långsiktiga målsättningar som etablerats på miljöområdet ska nås behöver stora delar av samhället ställas om. I det arbetet är det viktigt att Sverige hittar breda samhällslösningar som involverar samtliga kommuner. Det är inte effektivt att varje kommun arbetar på egen hand för att identifiera lösningar för en hållbar samhällsutveckling.

Även om kommunerna är självstyrande är det angeläget att nationell och regional nivå samverkar för att stödja ett större kunskapsutbyte mellan kommunerna och även utvecklar tydligare riktlinjer och vägledningar för arbetet med hållbar konsumtion. Ett sådant stöd skulle med fördel kunna koordineras av länsstyrelsen och fungera som ett ramverk för kommunernas arbete med hållbar konsumtion, där erfarenheter delas och gemensamma målbilder och visioner kan formuleras. Mot bakgrund av dessa resultat lyfter rapporten fram följande rekommendationer:

Rekommendationer

• Kommunerna bör etablera systematiska uppföljningar och analyser av samtliga inköp och investeringar. Kommunerna bör etablera systematiska uppföljningar och analyser av samtliga inköp och investeringar för att sedan, i nästa steg, kunna beräkna den totala miljö- och klimatbelastningen.

• De lokala politikerna behöver prioritera upp arbetet med hållbar konsumtion och öka sin förståelse för kommunernas möjligheter att bidra till en hållbar samhällsutveckling. En majoritet av de tjänstepersoner (79 procent av kommunerna) som besvarat enkäten anger att politiskt stöd är det de har störst behov av. De lokala politikerna behöver prioritera upp arbetet med hållbar konsumtion och stärka sin förståelse för vad hållbar samhällsutveckling innebär. Detta är grundläggande för att Sveriges långsiktiga ambitioner på miljöområdet ska kunna nås.

• Regeringen bör ge länsstyrelsen ett tydligt uppdrag att koordinera kommunernas arbete med hållbar konsumtion för att möjliggöra effektivare kunskapsutbyten och samordningsvinster. Regeringen bör undersöka möjligheten att ge länsstyrelsen ett tydligt uppdrag att samordna och stödja kommunernas arbete med hållbar konsumtion samt fungera som en länk mellan nationell och lokal nivå. Det skulle stärka kommunernas arbete med hållbar konsumtion och öka takten i omställningen.

Enkätens samlade resultat kommer att bidra till vidare forskningsstudier om vilka utmaningar, möjligheter och behov som finns på lokal nivå för att främja en hållbar samhällsutveckling, i linje med till exempel Parisavtalet och Sveriges långsiktiga miljö- och klimatmål.

Läs rapporten ’Utmaningar och möjligheter i kommunernas arbete med hållbar konsumtion’

Läs mer om SEI:s projekt ’Drivkrafter för hållbar konsumtion’ (Unlock)
 

För intervjuer och frågor, kontakta:

Katarina Axelsson, forskare vid Stockholm Environment Institute
katarina.axelsson@sei.org  073-707 85 77

Karin André, forskare vid Stockholm Environment Institute
karin.andre@sei.org 073-707 8521

Ylva Rylander, pressansvarig vid Stockholm Environment Institute
ylva.rylander@sei.org  073-150 33 84