Hur effektivt direktivet kommer att vara beror till stor del på hur det genomförs på nationell nivå, via tillsyn och rättslig tillämpning. Även om de nya kraven kan få företag att avsevärt ändra sina affärsmetoder, kan en undermålig implementering leda till att det blir mer av en checklista som bockas av och inte någon förbättring i praktiken för människor och miljö.
Förslaget om Per Geijergruvan kommer att bli ett testfall för Sverige. Även om LKAB:s agerande är i linje med nuvarande nationella regelverk, kan det ifrågasättas om det skulle uppfylla de nya kraven om tillbörlig aktsamhet.
Vi förväntar oss ett ökat fokus på Östeuropa och den östliga partnerskapsregionen, för att stödja dem i deras arbete mot klimatneutralitet och EU-anslutning. Med Kersti Kaljulaid i styrelsen kommer SEI:s roll och möjligheter för detta att stärkas. Vi strävar också efter att ytterligare stärka vårt vetenskapliga arbete samt vår förmåga att utvärdera och lära av vårt arbete. Detta är områden där professor Mickwitz kommer att tillföra ett stort värde.
Agenda 2030 är världens mest ambitiösa hållbarhetsagenda. Även om forskning och framtidsscenarier visar att det kommer bli svårt att nå alla mål, är det viktigt att komma ihåg att varje enskilt framsteg räknas. Omställningen är nödvändig och oundviklig.
Det är inspirerande att se att vi har användare i alla Sveriges kommuner. Det tyder på att intresset för att förstå den egna klimatpåverkan är utbrett över hela Sverige.
Studien ger en tydlig bild av vilka samhällsgrupper som riskerar att förlora på omställningen. För att förhindra det, behövs mer riktade och välplanerade styrmedel för utsläppsminskning, där hänsyn tas till hur en rättvis omställning till ett mindre koldioxid-intensivt samhälle kan åstadkommas. Fokus måste ligga på hur man kan stötta dem som får svårare att klara av den omställning som måste göras.
SEI har haft ett mångårigt samarbete med Jernkontoret, från visionsarbete och scenarioanalys till analys av samhällsnytta. Under de senaste åren har fokus varit det ganska komplicerade utvecklingsarbetet av Hållbarhetskompassen. Från SEI:s sida är vi stolta över att ha varit en del av detta och därmed kunnat bidra till svensk industris globala ledarskap inom klimatstrategier.
Det som överraskade mig mest var hur vinklade många av avtalen är i företagens favör. Särskild tydligt blev det för ett flertal vindkraftsprojekt, där bolagen fått tillgång till marken i gengäld för en begränsat årlig ersättning till samebyn, som inte fått något inflytande över projektets utformning eller genomförande relaterat till konsekvenser för samebyarna
Den senaste klimatrapporten från IPCC understryker att utvecklingen under de kommande 10 åren är avgörande för om världen kommer att leva upp till Parisavtalet. Det är oerhört viktigt att fortsätta med, och öka takten för kraftfulla gröna åtgärder, även efter pandemin
Det finns en enorm potential för investerare att bidra till verklig omställning till netto noll genom att gemensamt påverka aktörer inom dessa sektorer att ställa om sina verksamheter.
Politiker behöver förstå att en rättvis mineralpolitik är en förutsättning för klimatomställningen, inte dess motsats.
En mineralpolitik som tar hänsyn till samiska rättighetsfrågor skulle gagna alla, inte bara samebyar. Det skulle ge större förutsägbarhet i tillståndsprocessen.
Länder runt om i världen rullar ut historiska återhämtningspaket som ger oss en möjlighet att ta ett rejält kliv mot de brådskande klimatmål som länderna kommit överens om. Det är oroande att inte alla har tagit den möjligheten än. För Sveriges del innebär den nya budgeten en övervägande andel satsningar på förnybart vilket ger bättre förutsättningar för en grön återhämtning.
Om en industriell klimatomställning i full skala ska uppnås måste det ekonomiska stödet kompletteras med att beslutsfattare på nationell nivå och EU-nivå beslutar om tydliga riktlinjer för avfalls- och transportfrågor.
Resultatet visar att det som kommunerna framförallt efterfrågar är mer politiskt stöd. Närmare 80 procent av de tjänstepersoner som besvarat enkäten anger att de behöver mer politiskt stöd för att kunna avancera arbetet med hållbar konsumtion.